Arkiv: Planket

Jag blir något förvirrad över MP:s budskap till väljarna angående resurser till äldrevården.

Först meddelar de att de inte tänker lägga fler skattepengar på äldrevården utan att ideella organisationer istället får bli ett komplement vad det gäller personalresurser.
När de sedan får kritik menar de plötsligt att betald och utbildad personal ska vara grunden och ideella krafter bara en ”guldkant” på vården. För att avsluta med att kommunen då borde stötta dessa organisationer ekonomiskt.
Med vilka pengar då, undrar jag? De som de inte ville skjuta till? Eller är det organisationerna som söker bidrag? Finns det skattepengar till såna bidrag? Men inte till utbildad personal?

Låt mig vara tydlig på tre punkter:

Jag hyser stor respekt för Röda korset och många andra ideella organisationer för deras arbete med människor i krig, kris och på flykt.

En välfärd kan aldrig bygga på frivilliga insatser eller på om man har råd med en privatförsäkring.

Jag tycker att obetalda eller lågbetalda pigtjänster är något vårt samhälle vuxit från.
Utbildad personal med avtalsenliga löner behövs.

Därtill kan jag också nämna att en bekant kontaktats av en ideell organisation, som efterfrågade hennes och andra kvinnliga kollegers gratistjänster, nu när hon gått i pension. Förfrågan var bl a undertecknad av Torkild Strandberg, alliansbroder till MP.

Tala om dubbla budskap!

Läs Jonas Esbjörnssons debattartikel på Landskrona Direkt: ”Hög tid för välfärdssatsningar”!

Lena Nilsson

Svar till Torkild Strandberg och Torbjörn Brorsson

Alla Landskronas invånare, vi som jobbar och verkar i denna stad, är glada för Landskronas framgång, vi jobbar mot samma mål. Samtidigt är det viktigt att ta upp de utmaningar som vi har i Landskrona. Mandatperioden går mot sitt slut. Treklövern L, M och MP har gemensamt styrt Landskrona under de fyra åren och de hade föresatt sig en hel del.

Jag vill påminna Torbjörn Brorsson, och Torkild Strandberg att problemen är kvar efter 16 år och är inget som jag har hittat på. Det är forskarna Martin Dribe och Patrick Svensson som har kommit fram till slutsatsen. Jag har bara bekräftat deras påståenden.

Forskarna konstatera i HD att Landskrona inte fått lika många nya tjänstejobb som i resten av landet. Problemen med arbetslöshet, låg utbildningsnivå, segregation och ohälsa finns kvar.

Tidningen har också granskat ert gemensamma program.  HD skriver den 5 juli 2022: Politikerna om löfte de hållit – och dem de brutit:
Hemtjänsten, ett av de områden där treklövern inte har genomfört vad de föresatt sig: Få ner antalet ansikten som möter brukarna. Det har tvärtom blivit fler.

2019 var medelvärdet 11 personer under en 14-dagarsperiod. Ifjol hade siffran stigit till 17 personer.

På området skola finns mer att önska, liksom inom äldrevården. Flera trygghetsboenden skulle byggas under perioden. Men det blev bara ett, som därtill kritiserades för att inte innehålla den utlovade värdinnan.

Ett annat område där styret inte har lyckats är resultatutvecklingen i grundskolan. Resultaten sjunker kraftigt bland de yngre eleverna. På flera skolor klarade inte ens hälften av eleverna i årskurs tre de nationella proven i svenska och matte 2021.

Arbetslösheten – Fler har fått jobb, men arbetslösheten är fortfarande bland landets högsta.

Inkomsterna – Fortfarande låga även om skattekraften ökar något.

Skattekraften (inkomsten att beskatta jämfört med andra kommuner) gick upp något ifjol. Men den är lägre än 2006, och en bra bit efter 1990-talets siffror.

Medianinkomsten ligger lika långt under rikssnittet som 2006.

Återigen, det är inget som jag har hittat på utan det är bara några av dem hårda fakta som HD har publicerat i artikeln om valet i Landskrona.

Fatmir Azemi
Oppositionsråd (S)

Svar till Fatmir Azemi

2006 övertog vi ansvaret för Landskrona. Staden hade stora och djupgående problem. Socialbidragsberoendet var högt och resultaten i skolan låga. Brottsligheten var stor och tryggheten liten. Både skattebetalare och företag flyttade inte till Landskrona – de flyttade härifrån.

För att göra något åt detta krävdes en genomtänkt plan och förmåga att genomföra den. Nu är vi på god väg. Bostadspolitiken har svängts vilket bidrar till att öka skattekraften och till inflyttningen av nya skattebetalare. Näringslivsklimatet har förbättrats, från att ha varit bland de sämsta i Sverige, och en strid ström av företag har etablerat sig hos oss. Det ger nya jobb och gör Landskrona starkare. Brottsligheten har från dag ett varit ett prioriterat område. Den har sjunkit ordentligt och tryggheten bland Landskronaborna ökar. Skolbetygen har förbättrats avsevärt genom ett starkt fokus på kunskap i skolan. Både socialbidragen och antalet bidragsberoende sjunker stadigt. Klimathotet möts av konkreta åtgärder – vi var först i Sverige med en helt fossilfri stadstrafik, kommunens fordonsflotta ställs om och en bred plan för klimatomställningen är på väg.

Under kommande år måste denna utveckling fortsätta: Inflyttning av företag och skattebetalare, en skola med fokus på kunskap som präglas av ordning och reda, att jobb alltid sätts före bidrag och att kriminaliteten ska bekämpas med kraft. Nu adderar vi nya uppgifter till vår plan för Landskrona: En folkhälsosatsning med utgångspunkt i Karlslundsområdet står för dörren och ett lyft av äldreomsorgen har påbörjats.

Det finns sällan en enkel lösning på tuffa samhällsproblem. Det krävs en tydlig plan och både mod och förmåga att genomföra den. Att skriva önskelistor leder sällan någon vart.

Torkild Strandberg
Kommunstyrelsens ordförande (L)

Svar till Fatmir Azemi (S), ”Problemen är kvar efter 16 år med treklövern”

Det märks tydligt att vi närmar oss val och för de olika partierna gäller det att visa på varför man ska rösta på just deras parti. Ballonger och flygblad blandas med politisk propaganda.

När Treklövern fick makten år 2006 var problemen enorma. Landskrona var en stad i nästan fritt fall och som exempel var både arbetslösheten och behoven av försörjningsstöd bland de högsta i riket. Barnfattigdomen var för hög, kriminalitet ökade och kommunens ekonomi var påfrestad. Något behövde göras och vi kan idag se att samtliga kurvor har vänt på rätt håll.

Arbetslösheten har minskat mest i Skåne, kriminaliteten minskar för varje år och den upplevda tryggheten blir allt bättre. Fler elever med godkända betyg lämnar idag våra skolor än vad som var fallet år 2006. Behoven av försörjningsstöd minskar från rekordet på 100 miljoner till idag cirka 65 miljoner och skattekraften ökar för varje år. Kommunens ekonomi är god och det är tack vare att fler är i arbete, färre behöver bidrag och att vi använder våra gemensamma pengar på ett bättre sätt än förr.

Det finns områden i Landskrona där vi ser att olika insatser från samhället är betydande. Varför det har blivit så kan vi alltid diskutera, men det viktigaste idag är att fokusera på vad vi kan göra för att bryta segregation och utanförskap. För mig är det tydligt att vi måste fortsätta ställa krav, men också ha förväntningar. Det gäller att hjälpa människor att finna ett arbete eller en utbildning. Det handlar också om att så tidigt som möjligt identifiera barn och ungdomar som är på väg att hamna snett i livet, och därför är jag väldigt glad över att våra partier gemensamt har drivit på om att öka arbetet med förebyggande åtgärder.

Jag hoppas nu att den goda utvecklingen som har skett i Landskrona under de senaste åren får fortsätta, men också att det blir mer fokus på de mjuka frågorna.

Torbjörn Brorsson (M), kommunalråd

Kommunen släpper ofta ut toalettvatten (i SVT Nyheter/Helsingborg kallat ”Bajsvatten”) i Braån och Saxån. Orsaken är att Landskronas avloppsystem inte klarar att släppa ut det före reningsverket. Då skulle detta vatten hamna i källare istället och enligt en kommunal företrädare saknas pengar.

Enligt detta SVT-program.

Men nyss fanns ju 900 miljoner till att förstöra Karlslund och bygga en ishall extra!

Pontus Eriksson

Vi läste Jonas Esbjörnssons debattinlägg, där han betonar vikten av välfärdssatsningar. Bra skrivet Jonas. Socialdemokraterna står fast vid vikten av en fungerande och bra välfärd, bland annat  genom satsningar på äldrevården.

Då kan vi inte  låta bli att jämföra med Elvir Mesanovic och hans miljöpartisters förslag till hur man ska lösa välfärdsproblemen.
Mer pengar och personal är det enligt Mp inte tal om. Utan äldrevården ska lösas genom att ”stärka samverkan med civilsamhället genom idéburna offentliga partnerskap”.
När vi blir gamla och sjuka ska vi, om vi förstår Mp rätt, förlita oss på ideella organisationer, såsom Röda korset, ordensbröderna i Lions, Rotary, Sirius, Lottakåren med flera. Ingen utbildad personal här inte. Inga fler pengar till välfärden förstår vi.
Det värsta är att Mp är i partnerskap med M, KD, C och L, som förmodligen har samma människosyn.

Lena Nilsson 
Håkan Lans 

Efter sexton år med Treklöverns kommunstyre står Landskrona fortfarande inför stora utmaningar. Innan treklöver tog makten med Torkild Strandberg i spetsen lovade de mycket. Det handlade om arbetslösheten, segregationen, tryggheten, den låga utbildningsnivån etcetera som skulle prioriteras.

Efter alla dessa år så kan vi konstatera att mycket av de problemen som de lovade att ta itu med, kvarstår än idag.

Om vi börjar med arbetslösheten: trots att arbetslösheten har minskat marginellt så ligger vi fortfarande bland de högsta i Skåne. Landskrona har fortfarande väldigt många med låg utbildningsnivå och alltför många människor är fortfarande långt ifrån arbetsmarknaden. När det gäller till exempel kvinnor med utländsk bakgrund är arbetslösheten 25 procent.

Landskrona är en segregerad stad. Vi har skolor där barn med invandrarbakgrund uppgår till 90 procent. Vi har stadsdelar som enbart tar in de barn och unga i sina skolor som har välbeställda föräldrar som även har möjlighet att bo i dessa områden. Sedan har vi områden där det råder utanförskap med hög arbetslöshet, dåliga boendemiljöer etcetera.

Brotten har gått ner men när det gäller rån är det främst det kontantlösa samhället som har bidragit till det, inte så mycket av politiken. När det gäller kriminaliteten så var Landskrona bland dem 52 kommuner som pekades ut av polisen som hade ett särskilt utsatt område (Karlslund). Trots att det har blivit något bättre räknas fortfarande vissa delar av Landskrona (Pilängen / Karlslund), som otrygga område. Äldre människor känner sig osäkra när de vill ta kvällspromenader.

När det gäller Norra Borstahusen har vi en expandering av området där det har byggts och försätter att byggas mycket men återigen, inte till vem som helst utan enbart till dem som har stora tillgångar. Det är samtidigt bedrövligt att läsa påstående i tidningen om att vi socialdemokrater sagt nej till byggnationen. Sanning är att vi bejakat projektet från början men velat ha kvar en upprustad och fräsch camping på den plats den låg tidigare och dessutom velat bygga även hyresrätter genom det kommunala bostadsbolaget Landskronahem i området. Genom att vi prioriterar byggnation i enbart en del av staden, dessutom med bara bostads- och äganderätter, så bidrar vi till att segregera staden, där klyftorna mellan dem rika och vanliga inkomsttagare ökar.

Avslutningsvis vill jag understryka att vi alla är mycket glada för de många företagsetableringarna i Landskrona, men man ska inte glömma att möjligheten för det har Socialdemokraterna lagt grunden till genom köpet av SvalövWeibull-jordarna. Något som både dåvarande Folkpartiet och Sverigedemokraterna motsatte sig. Utan den marken hade vi inte haft alla de nya företag som etablerat sig i Landskrona de senaste 15 åren.

Fatmir Azemi
Kommunalråd (S)

Den 22 juni var en väldigt bra dag för Sveriges pensionärer. Vi socialdemokrater har säkrat en förstärkt ekonomi för totalt en miljon pensionärer redan i höst. Det är särskilt viktigt i det osäkra läge vi befinner oss i när priserna stiger i höjden. Detta innebär att garantipensionen höjs med 1 000 kronor från augusti 2022, och att bostadstillägget höjs med upp till 100 kronor.

Det här är en nödvändig reform för att stärka ekonomin för pensionärer med låga inkomster. Det handlar till exempel om lågavlönade kvinnor som slitit ett helt arbetsliv och ändå får alldeles för låg pension. Alla i Sverige har rätt till en ålderdom i ekonomisk trygghet.

Totalt kommer en miljon pensionärer att få förstärkt ekonomi, redan i höst.

Vi socialdemokrater kommer fortsätta kämpa för högre pensioner. Alla som arbetat i Sverige ska kunna leva på sin pension, det är en fråga om respekt.

Förslaget innebär att garantipensionen höjs med 1 000 kronor. Detta gäller alla som idag har en allmän inkomstgrundad pension, en så kallad garantipension, på upp emot ungefär 14 900 kronor och har bott 40 år i Sverige. Alla de som har garantipension idag kommer att få maxbeloppet.

Höjningen innebär att den lägsta garanterade nivån för en ensamstående pensionär kommer att bli 9 779 kronor, till skillnad från 8 779 kronor idag. De pensionärer som behöver det som mest kommer att få 800 kronor mer i plånboken.

Höjningen gäller från och med augusti 2022. Om utbetalning av höjd garantipension inte är möjlig till dess kommer pengarna att betalas ut retroaktivt.

Förslaget med höjd garantipension bedöms kosta 3,57 miljarder kronor under 2022 och 9,66 miljarder kronor under 2023.

Förutom pensionen höjs även bostadstillägget, förslaget innebär att bostadstillägget höjs med 100 kronor på hushållsnivå. Det innebär att en ensamstående pensionär med bostadstillägg får 100 kronor i höjt bostadstillägg en samboende pensionär får 50 kronor i höjt bostadstillägg. Alla de som idag har bostadstillägg får höjt bostadstillägg.

Förslaget omfattar drygt 300 000 pensionärer, varav de allra flesta också får höjd garantipension. Höjningen gäller från och med augusti. Om utbetalning av höjt bostadstillägg inte är möjlig till dess kommer pengarna att betalas ut retroaktivt.

Fatmir Azemi
Kommunalråd (S)

Medan stadens politiker klappar varandra på axlarna för ”förbättringar” gjorda under valperioden, så kan det vara aktuellt att påminna om försämringarna. För visst är det en försämring om 7 500 är ”ej självförsörjande” i Landskrona under en högkonjunktur! I Malmö handlar det om 75 000. Detta motsvarar c:a 25% av den vuxna befolkningen.

Ordet arbetslöshet användes ej mera av politikerna. Kanske för att man då skulle kunna kräva att arbete organiserades av samhällets toppolitiker. I stället läggs skulden på de drabbade. De ingår i ”ekonomiska utanförskapet”, har fel utbildning, fel nationalitet eller fel kön. Men det handlar inte längre om olika värderingar utan om två olika världar, där den andra världen bara nämns i samband med blåljus. Men den stora majoritet arbetslösa önskar bara att ha ett jobb att gå till precis som de ”självförsörjande”.

Vad skulle inte 7 500 i arbete kunna uträtta för samhället om de gavs möjlighet. 7 500 motsvarar tre stycken  Öresundsvarv eller tre stycken storsjukhus. 7 500 skulle kunna bygga bort bostadsbristen på en kort tid. Vad står i vägen? Jag var på Kuba på 1990-talet och såg hur arbetande av alla kön och nationaliteter på några få år byggde 50 daghem, läkarstationer till var 1 000de invånare, motorvägar och reparerade dåliga hus i den s.k. korrigeringskampanjen. Allt genom betalt frivilligarbete, där bara brist på material satte gränserna.

Är socialismen enda lösningen eller finns det en väg innan dess?
Den politiken lever i så fall fortfarande i skymundan. Det är hög tid att steppa fram och kräva ett miljonprogram för nödvändiga offentliga arbeten i Sverige.

Lars (Lasse) Erlandsson

Prästgården på Hven är till salu. Utgångspris närmare 10 miljoner. Men det är ett stort, fint hus.

Tänk om Landskrona Stad beslutade att göra något för de gamla på Ön. Som det är nu så får du flytta ut till Rönngården i Asmundtorp när du inte längre kan bo kvar hemma. Efter ett helt liv på Hven får du tillbringa dina sista år i Asmundtorp. Detta är så fel och en ovärdig behandling av gamla människor.

Landskrona Stad, gör slag i saken, köp Hvens Prästgård och inrätta ett par, tre lägenheter där våra gamla, som tillbringat hela sitt liv på Ön, kan få sluta sina sista dagar där de växt upp och verkat. Som det är nu så skickas de gamla till Rönngården i Asmundtorp för att där tillbringa sina sina dagar i livet. Rättvist? Logiskt?

När vi är inne på behandlingen av våra gamla så bör Staden snarast lösa frågan om 70 + kortet för alla. Som det är nu så får en 70 +, som skall besöka sin tandläkare i Staden betala 200 kronor t.o.r. medan en 70 + i Glumslöv, Härslöv, Asmundtorp och Häljarp blir bjuden av Staden på resan till sin tandläkare t.o.r. Rättvist? Hur har Staden tänkt här?

NN i Kyrkbacken som vill besöka sitt dotter i något av de uppräknade byarna blir bjuden av Staden på resan Kyrkbacken-Bäckviken och Landskrona till t.ex. Glumslöv, där Landskrona betalar resan till en utomstående transportör medan resan med de egna båtarna betalas med fullt pris. Logiskt? Rättvist?

Landskrona Stad, tänk om och tänk rätt!

Björn Lind