Angående Tommy Jonassons Planket insändare om Skeppsbron och förslag till bebyggelse, så är detta det sämsta av två dåliga förslag. Stadens är betydligt bättre och luftigare. Men inget av de två räddar hamnen.
Göran Wramfelt
fastighetsägare Lilla Strandgatan.
Pontus Eriksson
Historien – inklusive den ekonomiska – vad kan man lära av den? I Landskrona finns en ovedersäglig sanning. Om man ska bo någonstans i den staden så är det på Strandvägen. Jag bodde där – Strandvägen 17 – i det hus, “villa Borghia” , som blev omskrivet, ja till och med skandalomsusat, under åren 1988 till år 2000. Jag lade historien omkring huset till handlingarna i mina arkiv. Ibland kikar jag i materialet och kan stolt påstå: Ombyggnaden av det gamla fina huset var det bästa bostadsprojektet i Landskrona före bostadskraschen i början av 1990-talet. Se fördjupad översiktsplan. Landskrona tätort. Planförslag. Antagen 2014 – 0 6 – 18. (Sidan 6 och 7 med bild.)
De politiska makthavarna, som alla blev indragna i cirkusen kring Boken 31 (fastighetsnamnet) , ägnade sig åt att författa “LA – 90”. Det skulle byggas attraktivt. Det skulle lockas folk till Landskrona. Men var det, som byggdes då, 1987 till 1994, egentligen tillräckligt bra för att sätta fart på staden i vinden.
När jag läser historiska betraktelser, så blir jag livrädd. Vad sysslade man med? Läs boken Landskrona “Händelser och bilder” som utgavs 2008 och läs då framförallt sid 62 till 64 med eftertanke. Inte ett enda ord om bostadsbyggande 1986 till 1994 . C:a 1100 lägenheter.
Det skulle tas nya tag. Nyhamnsområdet respektive norra Borstahusen. Men räcker detta när det tar minst 1,5 timmar att resa därifrån med allmänna kommunikationer till Köpenhamn H? Centrum i stan fick bakslag när tågstationen flyttas och flygbåten till Köpenhamn lägges ner. Lägg därtill Åhlénsbranden. Ett resecentrum för Ventrafiken räcker inte. Europaspåret räcker inte – i vart fall inte inom överskådlig tid, cirka 20 år.
När jag nyfiket betraktar polisens arbete nere på gatan (Suellsgatan) undrar jag: Vad göres i stadsplaneringssammanhang för att ta höjd för Europaspåret? Att ankomma med tåg från Köpenhamn H till Landskrona C är en praktisk lösning (15 minuter), men räcker det? Landskrona ska ju erbjuda upplevelser och att ankomma till staden med flygbåt är en exklusiv erfarenhet inte bara för dom som är riktigt rika. Vi som var med vet hur det kändes att stiga i land vid Tuborg och ha bilen med sig. Europaspårets vägförbindelse kommer att ersätta bilfärjealternativet.
Jag har bett Arkitektupproret om ett modernt stadsbildsförslag som inte innehåller “modernistisk lådarkitektur”. Med bifogat förslag till bebyggelse (utarbetat av arkitekt SAR-MSA Bengt Hellborg) för nya Skeppsbron så blir Landskrona något helt annat, oavsett om Europaspåret blir verklighet. Men då behövs omedelbart en snabb båtförbindelse från Landskrona till Köpenhamn, fram och tillbaka.
Det är intressant att jämföra med det som Trelleborgs kommun planerar för “Nya sjöstaden”, en ny omfattande stadsdel i Trelleborgs hamn.
Jag tycker således att kommunens förslag till utveckling av Skeppsbrokajen i södra centrumområdet måste omarbetas. Jag godtar inte kommunens förslag.
Tommy Jonasson
Hej Monica,
för min del är det helt okej att flagga för andra folk, stater och nationer som lider i krig eller under annat förtryck.
Det finns tyvärr många att flagga för.
När jag läste ditt första inlägg så reagerade jag på att du tycker att det är ”motbjudande” att se den Ukrainska fanan, hissad vid vårt stadshus. Det är ett starkt ord.
Jag söker dagligen efter information, oberoende källor. Det ligger i min natur efter många år inom journalistiken.
Det är synd att det är så svårt att göra det i Ryssland och, för all del – bitvis i Ukraina.
Som du skriver är det svårt att tränga igenom all propaganda.
Nynazism och neofascism finns i allt för många länder: Frankrike, Holland, Italien, Ryssland och… Sverige.
Inte bara i Azov-bataljonen. I det stora hela handlar det om att demokrati – som vi känner den – är i farozonen.
Ett citat från den turkiske ledaren Recep Tayyip Erdoğan kan illustrera detta:
”Demokrati är en spårvagn, man hoppar av vid ändhållplatsen”
”Om du inte är snäll, kommer svensken och tar dig!” Det kunde olydiga barn få höra under Sveriges stormaktstid.
Vi är alltså inte helt oskyldiga heller, även om det hände för några hundra år sedan.
”Ryssen kommer” har däremot en aktualitet som genomsyrar rysk” utrikespolitik” i nuläget; och sedan lång tid tillbaka.
Kanske inte just nu för Sverige, men för många andra länder.
Tänker också på varför jag hela tiden säger Ryssland… 140 miljoner människor i världens största land.
Så, jag går tillbaka till Putins tal till nationen 24 februari, där han säger:
”Jag har beslutat om en militär operation…”
Han säger INTE att Regeringen, Duman har beslutat detta.
Han säger JAG.
Örjan Kristenson.
Bäste Örjan
Jag har ingenting emot solidaritet – med alla medmänniskor.
Det som är anmärkningsvärt och för mig också fel – är att ta ställning för ett land som också gör sig skyldigt till övergrepp på mänskliga rättigheter.
Jag menar inte att flaggan vid stadshuset ska bytas ut mot en rysk.
Bara att det finns mycket mer att lära om konflikten i Ukraina än att måla upp detta som en enkel sak att välja att ställa sig bakom.
Känner man inte till det sedan innan så är det värdefullt att läsa oberoende journalistik om den långa konflikten på Ukrainas östra sida och där också informera sig om vad Ukrainska Azov-rörelsen har för värdegrunder och vad de utsatt civila för i de här regionerna i snart ett decennium.
Ska vi flagga för solidaritet så borde flaggor för det svältande folket på Madagaskar, och i Yemen för att ta några exempel, också hissas.
Jag föredrar ett opartiskt stadshus som känner och visar solidaritet med alla jordens medborgare.
Inte bara det land som World Economic Forum valt att alla ska sympatisera ensidigt med från och med nu.
Personligen är jag inte rädd för att ”Ryssen kommer” utan har en stark känsla av att denna konflikt finns närvarande i media dagligen för att motivera svenska väljare att gå med på ett Natomedlemskap.
Tänk noga efter – vill vi skicka våra unga ut i krig?
Mitt svar på den frågan kommer för alltid att vara nej.
Monica Drexler Bergman
En hälsning från en skattebetande medborgare att jag finner det motbjudande att det flaggas för Ukraina varje dag vid stadshuset.
Konflikten i östra Ukraina har innefattat ett åttaårigt inbördeskrig från den extremahögermilitanta Azov rörelsen i Ukraina, mot rysktalande medborgare i regionen.
Att sedan Ryssland lägger sig i detta och har förklarat rysktalande regioner som självständiga stater, har Sverige verkligen ingenting med att göra.
Det finns alltid två sidor av ett mynt och extremt mycket propaganda.
Oavsett vad som är rätt eller fel så ska inte Landskrona stads stadshus lägga sig i detta.
Vi är (än så länge) ett neutralt land.
Monica Drexler Bergman
Varför använder Treklövern äldreomsorgen som ett integrationsprojekt?
Under hela mandatperioden har Sverigedemokraterna drivit frågan om att införa språkkrav inom äldreomsorgen. Treklövern och Centerpartiet säger NEJ!
Språkkrav i äldreomsorgen är en förutsättning för en professionell och säker verksamhet. Målet med äldreomsorgen måste alltid i första hand vara de äldre. Äldreomsorgen är ett område som ofta debatteras men alltför ofta ligger fokus på kostnad och inte kvalitet. Vi har alla mor- eller farföräldrar och anhöriga som är beroende av och som förtjänar den bästa möjliga omsorgen. Trots detta har Treklövern och Centerpartiet i sin jakt på billiga lösningar sänkt kraven på äldreomsorgen och nyttjat den som någon form av integrationsåtgärd åt invandrare som brister i svenska språket. Det ser vi inte minst vid de årliga brukarundersökningar där Landskronas äldreomsorg får dåligt betyg.
Denna urholkning har lett till en försämrad kvalitet och ökad otrygghet då en betydande del av personalen idag inte behärskar det svenska språket.
Det är ett problem som lyfts både av Kommunal som i sin rapport ”Svenska språket A och O inom äldre omsorgen” från 2019 och av IVO i dels deras rapport om äldreomsorgen under Corona och så långt bak i tiden som 2018 då man i en rapport konstaterar att undermåliga språkkunskaper resulterar i försämrad vårdkvalitet. Det är hög tid att språkkrav i äldreomsorgen införs för att garantera att de senaste årens misstag inte återupprepas. Äldre med behov av omsorg är en av samhällets mest sårbara grupper. Att felaktiga diagnoser ställs, och olämpliga, eller direkt farliga, mediciner som skrivs ut i kombination med annat riskerar att drabba dessa personer hårt.
Kunskap i svenska är vid många arbetsplatser ett krav för anställning – eftersom arbetet kräver det. Äldreomsorgen är en sådan arbetsplats och vi får ständigt höra hur våra äldre har svårt att förstå personal som besöker dem i hemmet.
På arbetsplatsen behöver alla kunna förstå sina rättigheter och skyldigheter, kunna hantera både muntliga och skriftliga instruktioner, samt kunna tala om arbetsuppgifter och arbetsscheman, så är det inte idag. Därför är språkkrav en viktig åtgärd.
Tyvärr använder Treklövern, Centerpartiet och Socialdemokraterna Landskronas äldreomsorg som ett integrationsprojekt. Våra äldre är värda att förstå och förstås av den personal som tar hand om dem, allt annat är en ovärdig omsorg av våra äldre.
Sverigedemokraterna har lagt åtskilliga förslag för att förbättra omsorgen av våra äldre och personalen – Treklövern säger alltid NEJ!
Det är tydligt att Treklövern och Centerpartiet prioriterar byggkranar, solceller och eldrivna kommunbilar, framför omsorgen av våra äldre.
Stefan Olsson (SD)
Kommunalråd
Kerstin Stein Sandell (SD)
Omsorgsnämnden
Enligt HD:s artikel ”Så gick det med politikernas löften – och det här har de missat” den 5 juni, kan vi läsa om hur flera skolor i vår stad inte klarar av de nationella proven. Inte ens hälften av eleverna i årskurs 3 klarade av de nationella proven i kärnämnena matte och svenska, under år 2021. På en av skolorna fick endast 22,5 procent av eleverna i årskurs 3 godkänt i alla delar på det nationella provet i matematik. Det är beklagligt att skolresultatet har försämrats så drastiskt.
Är vårt mål att uppnå bättre resultat på våra skolor? Ja, självklart ska det vara det, men då måste vi även vara beredda att satsa på behöriga lärare.
Treklövern har haft väldigt många år på sig att lösa problemet med rätt kompetens på skolorna i Landskrona. Varför har de inte lyckats bättre? Detta är en av anledningarna till att det har gått som det gjort. De har valt att i stället spara på skolan genom nedskärningar/ effektiviseringar eller så kallade business case.
Landskrona är en mångkulturell stad och det innebär att en del elever behöver extra stöd i form av språk eller utbildning.
Har vi behöriga lärare på våra skolor i Landskrona?
Inte enligt Lärarförbundet. I oktober ifjol redovisade de siffror på en nedåtgående trend. Då hade cirka 64 procent av lärarna i grundskolan i Landskrona stad lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Och värre blir det när man ser hur de yngsta barnen har det. Enligt artikeln i HD är det enbart 19 procent av förskollärarna i de fristående skolor som har behörighet. I kommunala förskolorna har vi mer än dubbelt så många behöriga förskollärare (44%).
Det kan vara förklaringen till varför barnen i de kommunala skolorna har bättre resultat. Idag är fördelningen av skolpengen varken likvärdig eller rättvis. Friskolekoncerner överkompenseras för kostnader som de inte har och kommuner straffas ekonomiskt. Det leder både till sämre likvärdighet, ökad segregation och att skattemedel läcker. Vi måste avbryta den här trenden på skolmarknaden och se till att samhället tar tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan.
Till sist måste vi välja mellan: våra barns rätt till en likvärdig skola eller friskolekoncernernas vinster!
Fatmir Azemi
Kommunalråd (S)
De händelser som inträffade i Karlslund under påskhelgen är på många sätt avskyvärda och vi stödjer polisens arbete i att identifiera och lagföra förövarna. Tyvärr fanns det även 12–13-åringar som var med och kastade sten på polisen och om dessa ungdomar identifieras blir de föremål för utredning hos socialtjänsten med olika påföljder.
Under många år har nästan vart tionde barn eller ungdom i Landskrona på olika sätt varit i kontakt med socialtjänsten, och det är för många. Att det så här illa kan bero på bristande föräldrar, droger, obefintlig skolgång eller andra orsaker, men varje ungdom som inte får rätt stöd och bemötande innebär ett misslyckande från samhällets sida.
Händelserna i Karlslund visar med att tydlighet att det förebyggande arbetet måste utökas. Redan idag gör man väldigt mycket bra, men det behöver förstärkas och utvecklas. Barn som är på väg att hamna snett måste identifieras så tidigt som möjligt. Våra trygghetsteam och barnhälsoteambehöver samverka mer och med andra. Dessutom behöver man arbeta ännu intensivera under
specifika perioder. Det kan också finnas behov av att göra direkta och tidiga insatser innan orosanmälningar behöver göras.
I början av året gav en enhällig Individ- och familjenämnd vår förvaltning att ta fram ett åtgärdsprogram för att fokusera på det förebyggande arbetet. Detta arbete ska vara långsiktigt och
det kommer att innebära en stor satsning. Nu har Kommunstyrelsen ställt sig bakom om att lägga 13,7 miljoner kronor till det detta viktiga arbete. Man kommer att arbeta mera uppsökande, fokusera på familjerna och föräldrautbildningar. Integration och att ställa krav, men också ha förväntningar och skapa möjligheter. Fokus i arbetet kommer att vara i Karlslundsområdet och arbetat ska pågå under minst 3 år.
Vi ser det också som självklart att man ökar samarbetet med ideella organisationer som har tätare kontakt med dem. Genom föreningslivet kan man nå många barn och ungdomar som riskerar att hamna i utanförskap. Goda förebilder måste uppmärksammas.
För Treklövern i individ- och familjenämnden
Torbjörn Brorsson (M), ordförande
Stina Hyltmark (L), vice ordförande
Jesper Olsson (MP), ledamot
