Arkiv: Planket

En röst på Torkild Strandberg och Liberalerna är också en röst på fortsatt kaos i det skandalomsusade Landskrona Omsorg AB, LOAB.
Ett bolag som ska ge Landskronaborna trygg omsorg men som under lång tid har fått kritik för hur verksamheten har fungerat.

En röst på Liberalerna är också en röst på Lisa Flinth, som hamnade i fokus när Kalla fakta granskade partibidrag och hanteringen av en halv miljon kronor.

Mycket gjort. Mer att göra.

Tingsrätten har lämnat Landskrona och Rådhuset.

Mycket gjort. Mer att göra.

Arbetsförmedlingen har lämnat Landskrona.
Skatteverket har lämnat staden.
Försäkringskassan säger farväl.

Mycket gjort. Mer att göra.

Samtidigt har Landskrona stad inrättat det som av många kallats en elefantkyrkogård för tjänstemän där personer som inte längre anses önskvärda i sina tidigare roller får nya uppdrag inom organisationen. Dåvarande miljöchefen är ett exempel. Trots att han fick rätt av Länsstyrelsen blev han kvar i en annan roll.

Mycket gjort. Mer att göra.

Men frågan är:

Varför inte inrätta en elefantkyrkogård även för politiker?

Man måste ju börja någonstans.
Kanske med Annette L. Mohlin?

Mats Å Karlsson

Replik till Cecilia Bergman Eriksson, HR-chef, Landskrona stad

HR-chefens svar bemöter inte den fråga vi har väckt. Kommunal ifrågasätter inte att ett faktiskt tidsbegränsat behov kan upphöra. Vår kritik gäller det återkommande mönster där medarbetare som närmar sig företrädesrätt inte erbjuds fortsatt arbete, samtidigt som det faktiska behovet av personal kvarstår. Istället väljer arbetsgivaren att systematiskt ta in nya vikarier med lågt antal LAS dagar.

Kommunal har under flera års tid försökt att ha en konstruktiv dialog med arbetsgivaren i dessa frågor. Bland annat har vi nyligen i ett formellt forum lyft att arbetsgivaren gått ut i en av verksamheterna och tydliggjort för anställande chefer att alla vikarier som börjar närma sig företrädesrätten ska stoppas.

Arbetsgivaren bekräftar i samma forum att man inte får nya vikariat eller anställningar när man närmar sig företrädesrätt.

En konstruktiv dialog innebär bland annat att man arbetar tillsammans för att lösa ett problem, men det är svårt att ha en konstruktiv dialog när den ena parten inte ser det som ett problem.

Nina Sehovic
Anna Paulsson
Kommunal

Jag läste artikeln om de tystaste ställena i Skåne och Landskrona. Jag måste tillägga att det allra tystast stället i Landskrona är när man skriver en insändare i tidningen och förväntar sig ett svar av Torkild Strandberg – då är det tystare än alla de tystaste ställena i hela Skåne.

MVH
Poul W Lorenzen – som i all välmening undrar när Torkild Strandberg skall börja svara på Landskronabornas insändarna i Landskronas tidningar.

Liberalerna i Landskrona kommunicerar att de vill införa frivilliga drogtester i grundskolorna.

”Syftet är enkelt. Vi ska hindra unga människor att fastna i narkotikamissbruk”, säger Torkild Strandberg (L) på Instagram.

Frågan är om frivilliga drogtester gör att färre elever i grundskolan börjar använda narkotika?

När jag söker efter vetenskapligt stöd i olika databaser, är det svårt att hitta relevanta studier för svenska förhållanden. De studier jag hittar avser främst äldre elever, med fokus på studier gjorda i USA. Den centrala forskningen är relativt gammal. I stort är stödet för slumpmässiga, frivilliga drogtester i svensk grundskola begränsat. Och ger inte starkt stöd för att metoden minskar narkotikaanvändningen.

Om nu frivilliga drogtester har tveksam förebyggande effekt. Vad bör Landskronas politiker göra i stället?

Svenska myndigheters rekommendationer kan sammanfattas som ett brett, långsiktigt, kunskapsbaserat och strukturerat arbete som stärker skyddsfaktorer, minskar riskfaktorer och tidigt identifierar barn och unga som behöver stöd.

Pengarna som Liberalerna vill lägga på drogtester bör de i stället lägga på annat förebyggande arbete på stadens skolor.

Ett par konkreta förslag:

• Stärk tryggheten med närvarande och tillgängliga vuxna, skolanknytning, goda relationer mellan elever och personal samt en miljö där eleverna känner sig sedda och delaktiga.
• Identifiera riskfaktorer och tidiga tecken på att barn börjar utvecklas ogynnsamt, såsom ändrade beteenden.
• Ge rätt stöd i tid, innan problemen fördjupas. Utöka exempelvis teamen för elevhälsa och antalet specialpedagoger. Anpassa stödet utifrån individ och risknivå.
• Fördjupa dialogen mellan skola och vårdnadshavare. För att upptäcka problem tidigare och kunna sätta in stöd innan problemen växer.

Dessa förslag är bara några som kan bidra till minskad narkotikaanvändning i grundskolan. Förslagen har sannolikt även andra effekter på eleverna, exempelvis ökat välbefinnande, högre skolnärvaro och motivation, samt bättre möjlighet att lyckas i skolan. Investerade pengar gör därmed nytta på flera sätt.

Att visa handlingskraft är bra. Dock inte med en metod som har tveksam effekt.

Jörgen Johnsson

På tisdagen firade Landskrona Väntjänst att man fyller 30 år med en utflykt.

Inledningsvis gjorde undertecknad en kort resa tillbaka i tiden tillsammans med resenärerna.

Anita Ackelöf tog initiativet till att starta en förening i vår anda, nämligen att bryta ensamhet och skapa nya kontakter.

Gunnar Nilsson hjälpte till att utforma stadgarna och den 20 september 1996 kunde föreningen bildas.

Anita Ackelöf, Uno Johnsson, Ingrid Jönsson, Brita Nordstrand och Gunlög Ocklin utgjorde den allra första styrelsen.

Under några månader delade Föreningen och kommunen en hyrd lägenhet på Fröjdenborg.

Föreningen fick använda ena halvan av ett skrivbord.

Verksamheten fortsatte ett par år i en källarlokal och växte lavinartat. Föreningen behövde och fick en ny lokal på Norra Långgatan. Som mest hade vi 35 volontärer. Det var där som Måndagscaféet startade. Kerstin har varit en trogen gäst sedan dess.

Nu är vi tillbaka på Fröjdenborg där det hela började. Vår verksamhet har tyvärr minskat.

Sedan årsmötet den 4 mars 2026 fokuserar den nya styrelsen på Måndagscaféet och att utföra ideella frivilliginsatser för enskilda människor i mån av efterfrågan på våra tjänster och tillgång till volontärer.

Karin Eggers

Replik från Landskrona stad på Kommunals debattartikel – Är det rimligt att en kommun aktivt arbetar för att hålla människor kvar i otrygghet?

Landskrona stad ska vara en trygg och attraktiv arbetsgivare, och våra medarbetare ska inte känna att deras lagstadgade rättigheter motarbetas.

Lagen om anställningsskydd (LAS) är en hörnsten i den svenska arbetsrätten, vilken vi följer.

Tidsbegränsade anställningar och vikariat används för att lösa faktiska, tidsbestämda behov – till exempel vid föräldraledigheter, sjukskrivningar eller tillfälliga verksamhetstoppar. När dessa specifika behov upphör har vi som offentlig arbetsgivare tyvärr inte alltid möjlighet att erbjuda fortsatt anställning.

Vi välkomnar fortsatt en nära och konstruktiv dialog med Kommunal. Det är genom samarbete och konkreta samtal som vi tillsammans kan säkerställa en god arbetsmiljö och rättvisa villkor i Landskrona stad.

Cecilia Bergman Eriksson, HR-chef, Landskrona stad

Gemenskapen var på topp när de boende på Gamla Kyrkogatan bjöd in till den årliga gatufesten under lördagskvällen. Trots att vädergudarna bjöd på rejäla utmaningar vägrade festdeltagarna att låta humöret sjunka.

Bord, stolar, mat och dryck bars ut på Landskronas äldsta gata i strålande solsken. Men den skånska sensommaren visade snabbt sin dramatiska sida. Mitt under festligheterna öppnade sig himlen och regnet öste ner över sällskapet.

Deltagarna lät sig dock inte slås ned av ovädret. Efter att ha sökt skydd och härdat ut skingrades molnen, solen återvände och stämningen sköt i höjden. Totalt samlades runt 25 personer, inklusive några sena eftersläntare, för att fira tillsammans.

Kluriga quiz och långväga gäster
Kvällens program bjöd på både levande musik och spännande tävlingar. Deltagarna fick bland annat gnugga geniknölarna i ett historiskt quiz om gatans egna händelser, där Per till slut stod som kvällens stolta vinnare. Dessutom sattes musikkunskaperna på prov i ett minst sagt unikt musikquiz. Utmaningen handlade om att känna igen finska versioner av kända engelskspråkiga låtar – ett inslag som bjöd på många glada skratt och aha-upplevelser kring långbordet.

Festen lockade även långväga gäster. Den mest långväga besökaren kom hela vägen från Phoenix, Arizona – staden som nyligen blivit världskänd för bygget av en av jordens mest avancerade mikrochipfabriker för hisnande 412 miljarder kronor. Under lördagskvällen var det dock inte global högteknologi, utan lokal gemenskap på kullerstenarna i Landskrona, som stod i centrum.

När kvällen led mot sitt slut kunde deltagarna konstatera att varken regn eller stormbyar rår på den unika sammanhållningen på Gamla Kyrkogatan.

Bo Wikström

Det var för 68 år sedan en revolution i etern startade på en vind i Landskrona. Skånes Radio Mercur utmanade det svenska radiomonopolet med sina sändningar från en båt i Öresund. Inspelningarna skedde på en primitiv studio på en vind på Fältgatan. Skånes Radio Mercur blev Sveriges första kommersiella radio och bjöd lyssnarna på populärmusik, vilket i stort sett saknades i monopolradion. Skånes Radio Mercur och andra stationer tvingade så småningom fram Melodiradion.

Varje år samlas ”piraterna” i Landskrona för att berätta om pionjärtiden, och i lördags träffades man på Erikstorp. Sveriges äldste radiopirat, Nils-Eric ”NES” Svensson, som startade Skånes Radio Mercur 1958 som 22-åring, står som värd varje år och är mån om att historien skall komma ihåg att revolutionen startade i hans hemstad, Landskrona.

Nils-Eric Svensson

Så stora uppskattas vinsterna i den privata välfärden vara. Det har beräknats motsvara omkring 30 000 välfärdsanställda.

Om vi översätter det till Landskronas andel av Sveriges befolkning motsvarar det ungefär 90 miljoner kronor om året – eller omkring 135 välfärdsjobb.

Så frågan är egentligen ganska enkel: Vad väljer du?

135 fler människor i Landskronas välfärd – fler vuxna i skolan, fler händer i omsorgen och mer tid för våra äldre?

Eller motsvarande 90 miljoner kronor av dina och mina skattepengar som kan lämna välfärden som vinster till privata ägare?

Tänk vilken skillnad 135 fler medarbetare skulle kunna göra i Landskrona. För barnet som behöver mer stöd i skolan. För den äldre som behöver mer tid och trygghet i omsorgen.

Och i en kommun med en av landets högsta arbetslöshetsnivåer skulle det dessutom kunna ge dubbel effekt: starkare välfärd och fler människor i arbete.

Vi betalar skatt för våra barns utbildning, vår vård och våra äldres omsorg – inte för att fylla privata fickor.

Ändå låter Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna dagens system fortsätta.

Vi socialdemokrater väljer en annan väg.

Stoppa aktiebolagen i välfärden. Låt våra skattepengar stanna där de behövs.

Samma vägval finns här i Landskrona. Våra gemensamma resurser kan prioriteras annorlunda – till skolan, omsorgen, jobben och tryggheten.

Om du också tycker att våra gemensamma pengar ska gå till människor och välfärd framför privata vinster, då delar du vårt vägval.

Pengarna finns. Valet är politiskt.

Vill du också sätta människor före vinst? Då hoppas vi att du vill vara med och göra skillnad tillsammans med oss socialdemokrater.

Våra skattepengar. Vår välfärd. Vårt val.

Adis Heldic (S)