PLANKET - Inlägg på denna sida är insändare och åsikterna är skribentens egna

Bra att föräldrar kritiserar och reagerar

Replik till Lena Nilsson

Jag är för att våra skattepengar förvaltas väl och att det finns full transparens i hur de förvaltas.
I denna fråga är vi helt eniga.
IES kostar inte bara pengar, skolan erbjuder ca 600 av Landskronas barn en skolplats.
De skulle annars behöva gå i skolan någon annanstans. Att några av lärarna inte kan svenska är en del av konceptet Internationella Engelska Skolan.
En del av undervisningen bedrivs på engelska.
Det är bra att föräldrar kritiserar skolan, och att föräldrar reagerar på sådant som är värt att belysa och förbättra.
Jag har inga som helst försvar för att skolan delar ut vinster från skolpengen till aktieägare.
Det är ett märkligt affärskoncept på alla plan.
Gott att höra att du är fullkomligt nöjd med hur de kommunala skolorna bedrivs och förvaltar våra skattepengar eftersom de tydligen genom åren inte fått någon kritik utan alla föräldrar är fullkomligt nöjda.
Helt fascinerande faktiskt.

Grattis utbildningsförvaltningen.

Monica Drexler Bergman

Oppositions uppgift är att granska makten

Svar till Måns Back Nilsson

Vad jag kan se ägs inte Albins av kommunen och belastar alltså inte skattebetalarna, så som marknadsskolor gör. Den ägs och drivs av fackföreningsrörelsen. Men kan naturligtvis också ha problem. Vilket jag vill minnas framkom i pressen.

Vilka intriger och problem som sen finns på IES får du fråga föräldrarna om. Det de som klagat i pressen. Eller fråga Torkild, han sade ju att han skulle träffa föräldrarna. Vi andra har ingen insyn, vi har bara läst tidningen.

Vilka problem som finns på andra kommunalt ägda skolor har vi rätt att ha insyn i. Har dock inte sett några insändare från dessa föräldrar.

Du menar att S inte lägger förslag i kommunen. Jag har sett många förslag som röstats ner av nej-sägaren Torkild Strandberg.
Så länge man sitter i opposition är det självklart svårt att genomföra egen politik. Och tycker inte du att en oppositions uppgift är att granska makten och få lov att ha annan uppfattning? Jag fick i alla fall uppfattningen att när S satt vid makten var oppositionen väldigt kritisk.

Sen ställer jag en motfråga:
Efter mer än 16 år vid makten tycker inte du som jag det är dags för medborgare Strandberg att sluta att skylla alla problem i kommunen på föregående styre?
Det kanske också ibland har slagit dig att allt som medborgare Strandberg genomför inte är allra allra bästa lösningen.

Lena Nilsson

Kritiken mot de marknadsstyrda friskolorna

Svar till Monica Drexler Bergman

Läste Monica Drexler Bergmans inlägg om skolan. Tycker att hon belyser viktiga frågor och förstår att många tycker att debatten är ensidig.

När vi riktar kritik mot de marknadsstyrda friskolorna är det för att de är just marknadsskolor. Detta innebär att de mottar en stor mängd av våra skattepengar, som de kan disponera som de vill, och utan insyn, och då också lägga en stor del av dessa pengar som vinst till sina aktieägare. Detta är vår huvudkritik mot att göra om skolor till affärsdrivande verksamhet, eftersom vi tycker att skattepengarna/ skolpengen ska gå till det som det är ämnat, nämligen eleverna.

En affärsverksamhet, som t ex IES och andra marknadsskolor, måste gå med vinst. För de flesta bolag innebär det att man måste se till att hålla kostnaderna nere. Då riskerar man att resurser till eleverna dras in.

Vi vet t ex att IES har ett stort antal helt outbildade lärare och lärare som inte pratar svenska. ”Lärare” som kostar mindre i lön. Vi vet också att IES har en helt insynsskyddad verksamhet, trots full skolpeng.

Det har i pressen framkommit en del kritik, från framför allt föräldrar, av IES verksamhet. Men detta verkar röra den inre verksamheten. Det enda man kan säga om detta är att om det är saker som är till stort men för eleverna, så har kommunen ingen möjlighet att gå in eftersom verksamheten är insynsskyddad, trots att den är betald av oss skattebetalare.

Att det är 4-års kö till IES, vilket det inte är till kommunala skolor, är för mig inte konstigt. En kommunal skola behöver ingen kö, de är,  till skillnad från IES, tvungna att ta emot alla elever.

Alltså är vår kritik helt riktad mot de kostnader och den profit marknadsskolorna gör på våra skattepengar. Pengar som helt borde gått till kommunens skolverksamhet.

Att som Torkild Strandberg försöka felvrida debatten till att Socialdemokraterna är motståndare till valfrihet är felaktigt och ett sätt för honom att komma undan huvudkritiken.

Socialdemokraterna är inte alls motståndare till valfrihet. Tvärtom välkomnar de alternativ pedagogik och protesterar inte heller mot privata skolor. I privata skolor betalar nämligen föräldrarna själva för sina barns skolgång. De utnyttjar, till skillnad från marknadsstyrda friskolor, inte våra skattepengar.

Så tack, Monica Drexler Bergman för att jag fått tillfälle att förklara. Det behövs.

Mvh
Lena Nilsson

Hela kakan ska bakas

Självklart går det alldeles utmärkt att bara äta russinen i kakan, det är lite krångligt men det går. Problemet med att plocka russinen ur kakan är dock att du inte vet någonting om hur kakan egentligen smakar.

Vid senaste mötet i utbildningsnämnden förde Socialdemokraterna återigen fram kritik mot IES Engelska Skolan och menade att man med anledningen av de oroväckande skriverierna i HD helt enkelt var tvungna att avkräva nämndens ordförande någon form av uttalande.

Det är förstås bra att media bevakar och vid behov kritiserar våra skolor, om detta har jag ingen åsikt. Vad som däremot kan reta mig ordentligt är att samma media har skrivit ett antal kritiska artiklar om miljön på den Socialdemokratiskt/fackligt ägda skolan Albins Folkhögskola. Jag var själv lärare där och kan intyga att de ständigt återkommande maktintrigerna skapade en toxisk arbetsmiljö. Om detta har jag inte sett en endaste insändare eller upprört inlägg från Socialdemokraterna i Landskrona. Efter sexton år i opposition så hoppades jag att Socialdemokratin kanske skulle kunna presentera en idé med hur man vill driva Landskrona framåt. Inte bara komma med reaktioner på väl valda delar av det som står i tidningen.

Jag tror att om Landskrona vill fortsätta förbättras och utvecklas som stad så kommer den kommunala skolan att vara en helt avgörande del i den utvecklingen. Det är en trend man ser i flera svenska kommuner. Vi har i Landskrona engagerad personal både på skolorna och på tjänstemannasidan. Ett tecken på det är hur man tar till sig möjligheterna med ny teknik. Landskrona stad screenar alla sina elever i grundskolan med det digitala verktyget Lexplore. Ett fantastiskt verktyg för att på ett vetenskapligt sätt upptäcka läs- och skrivsvårigheter hos eleverna. Ett verktyg som verkligen kan göra skillnad för den enskilde eleven som får tillgång till rätt hjälpmedel tidigt.

Det viktigaste att se för den som vill fortsätta utveckla Landskrona är helheten. Helheten utvecklas bäst när man agerar snarare än reagerar. Väljarna i Landskrona efterlyser en plan framåt för staden. Det är väl också därför man ser den tydliga förändringen i Landskronas politiska karta. Vi har ett block som agerar och ett som reagerar och folk lägger sina röster därefter. Förmodligen tycker Landskronas väljare att kakan i sin helhet smakar ganska bra.

Måns Back Nilsson (L)

Ingen väljer att bli sjuk

Karensutredningen, tillsattes av oss Socialdemokraterna, den läggs nu ner av nuvarande regeringen, trots att man har sagt att den skulle få fortsätta, istället så ska intern utredning i Regeringskansliet överväga ytterligare karensavdrag. Som Socialdemokrat och ombudsman för IF Metall så tycker jag att detta är så extremt orättvis för arbetstagare som måste gå till jobbet för att samhället ska överhuvudtaget fungera, de kan inte välja att arbeta hemifrån.

Att bli sjuk är inget som någon väljer!

Det här visar ännu en gång att M+L+KD regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna inte bryr sig om vanligt folk. De saknar ambitioner för att förbättra för oss arbetstagare genom att bibehålla dagens karensavdrag som det ser ut idag!

Karensavdraget är en klasslagstiftning. Det slår hårdast mot arbetare som sällan eller aldrig kan jobba hemifrån, utan måste gå till jobbet varje dag för att samhället ska fungera.

Karensavdraget är en viktig plånboksfråga. Många medlemmar i Kommunal med flera har knappa marginaler och ett karensavdrag kan vara det som gör att månadsekonomin inte går ihop. Det är orimligt att en undersköterska eller barnskötare drabbas ekonomiskt när de blir sjuka på jobbet, säger Malin Ragnegård, ordförande i Kommunal.

Innan valet skrev vi här på Landskrona Direkt https://www.landskronadirekt.com/planket/en-sjukforsakring-att-lita-pa-ar-bra-for-alla/ och varnade, om du blir sjuk eller arbetslös under M-KD-L-SD regering, att det kan snabbt leda till att många inte kommer få pengarna att räcka till.

Sverige är ensamt i Norden om att ha ett karensavdrag.

Vi Socialdemokraterna i Landskrona tycker, blir du sjuk, då ska du ha rätten och råd till att kunna stanna hemma tills du blir frisk igen.

Vi Socialdemokrater kan inte godta annat än att karensavdraget avskaffas, för alla och för alltid!

Vad tycker Torkild Strandberg (L), Torbjörn Brorsson (M), Elvir Mesanovic (MP) och Sverigedemokraterna i Landskrona om detta?

Adis Heldic (S)

Landsbygdsstrategi för en levande landsbygd

I veckan lämnade jag in en motion till kommunfullmäktige om en landsbygdsstrategi.

Landskrona stad har en landsbygd bestående av en mängd byar där många bor och arbetar. För att förbättra villkoren i våra byar måste staden arbeta med landsbygdsutveckling.

En levande landsbygd är viktig för ett levande och hållbart samhälle. Jag menar att landsbygden är en viktig del av vad som definierar oss som Landskronabor, men att det också är ett mänskligt behov som tillfredsställs när vi kan vistas och bo nära naturen. För att säkerställa att det även fortsättningsvis ska vara möjligt att bo i kommunens landsbygd, samt utveckla de lokala centra i dessa områden, menar jag att det är viktigt att ta fram en landsbygdsstrategi som täcker ett brett spektrum av samhällsbehov. Jag vill utveckla landsbygden varsamt i dialog och med lokal förankring för att säkerställa ett kvalitativt liv. Jag menar att det är nödvändigt att stimulera landsbygden, precis som vi gör på nationell nivå med det så kallade kommunala utjämningssystemet, för att säkerställa likvärdighet i tillgång till social service i hela kommunen. Jag ser också att landsbygden i allt högre utsträckning kommer att vara en viktig del för att ställa om vårt samhälle till ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle.

Byalag och hembygdsföreningar
Det finns ett stort antal hembygdsföreningar, byalag och samfällighetsföreningar i byarna runt om Landskrona stad.

Resurserna som finns på landsbygden är avgörande för att bygga en hållbar utveckling och stärka hela kommunens attraktionskraft. Landskrona stad måste därför arbeta med att utveckla landsbygden för att göra det möjligt att kunna bo, verka och försörja sig där. Det handlar både om att skapa en trivsam miljö för de som redan bor på landsbygden, och att locka fler människor till att flytta dit.

Detta sker bland annat genom utvecklingen av infrastruktur, fiber, paketdistribution och annan service på landsbygden. Det handlar också om att skapa ett gott näringslivsklimat för att kunna erbjuda arbeten, samt att arbeta med jämställdhetsfrågor för att attrahera fler kvinnor att flytta till, flytta tillbaka eller stanna kvar och verka på landsbygden.

Vi kommer i allt högre utsträckning vara beroende av landsbygden för bland annat vår lokala matproduktion, lokal elproduktion och klimatanpassningsåtgärder. Att stimulera landsbygden bör alltså inte ses som en kostnad utan som en investering i ett hållbart samhälle som håller ihop, där tätort och landsbygd kompletterar varandra. Jag är positivt inställd till den planerade exploateringen av vår kommun i tätortsnära lägen men menar att det nu är dags att även planera för utvecklingen av landsbygden. I takt med att tätorterna växer ser vi en risk med att alltmer kommunal service kommer att centreras. Jag är särskilt bekymrade över hur landsbygdsskolorna kommer att påverkas av att eventuellt fler fristående och kommunala skolor kommer att byggas i tätorten. Naturligtvis behövs det fler skolor i tätorten men jag menar att det parallellt med det krävs en strategi för att stärka möjligheten att bedriva skolor i våra ytterområden samt öka deras attraktivitet. Skolan är ofta navet i ett samhälle och om skolorna dör ut riskerar vi också att få en utflyttning av småbarnsfamiljer som inte längre får ihop livspusslet.

För att en landsbygdsstrategi ska få bästa möjliga kvalitet och genomslag krävs att den tar sitt avstamp i en grundlig medborgardialog.

Jag menar att följande delar bör ingå i en landsbygdsstrategi;

  • En handlingsplan för skolor och förskolor på landsbygden med en trygg och säker finansieringsmodell som inte bara bygger på skolpeng samt verktyg för att utveckla attraktiviteten som med fördel bygger på lokala förutsättningar.
  • En handlingsplan för äldreomsorg på landsbygden, gärna småskalig.
  • En handlingsplan för att stimulera en aktiv fritid på landsbygden och genom god tillgång till platser att utöva sin fritid på lokalt, tex biblioteksfilial, samlingslokal för ex kulturskola, fritidsgård, idrottsplaner, löpspår, mountainbikespår och utreda möjligheten till samordnad transport med ex skolbuss till tätorten för att skapa ett större utbud av fritidsaktiviteter främst för barn och ungdomar på landsbygden och lekplatser.
  • En handlingsplan för att involvera det lokala näringslivet för utvecklingen av de lokala centra på landsbygden.
  • Stimulera turismen.
  • En handlingsplan för god kommunikation på landsbygden och säkra gång- och cykelvägar inom olika kommundelar för att kunna ta sig till skola och fritidsaktiviteter.
  • Laddinfrastruktur och väderskyddade och säkra busshållplatser och verka för tätare kollektivtrafik mellan olika kommundelar.
  • En handlingsplan för hur åkermarken ska användas på lång och kort sikt.
  • En handlingsplan för hur landsbygden ska användas i klimatomställningen och klimatanpassningen.

Stefan Olsson (-)
Politiskt oberoende Landskronademokrat

Hur ser det ut i övriga skolor?

Det är alltid uppfriskande med diskussion och jag läser med intresse kritiken mot IES, Engelska Skolan i Landskrona.

Vill först betona att jag är för god arbetsmiljö och sunt ledarskap i alla arbetsmiljöer. I mitt yrke träffat jag många människor som erfarit bristande empati och ödmjukhet i relationen till sina chefer. Kritiken mot IES är sannolikt mycket befogad. Dock känns debatten en aning ensidig. Hur är det ställt i stadens kommunala skolor? Varför har IES fyra års kö till sina elever? Vad i Landskrona stads skolor är så bristfälligt att trots all kritik som riktas mot IES, så väljer inte föräldrar att byta till en av stadens kommunala skolor… som får sin skolpeng utan vinstintressen. Var brister det?

Ville bara rulla ut den passningen så kan vi diskutera vidare.

Diskussionen är bra för förbättringsprocessen.

Önskar alla Landskronas barn en trygg, inspirerande och livsuppbyggande skolgång.

Monica Drexler Bergman

Engelska skolan kostar oss alla!

Internationella Engelska skolan i Landskrona har blivit ökänd för sina ”toapass” dvs. om eleverna ska få gå på toaletten måste de ha en skylt runt halsen.  I Sydsvenskan 12 december 2022 kunde vi även läsa om föräldrar och barn som vittnar om kollektiva bestraffningar och att rektorn godtyckligt stänger av elever. – Det räcker att vistas på fel plats så råkar man illa ut, säger en elev på högstadiet.

Får det verkligen gå till så här?

För Sveriges Lärare är den en av fyra problemskolor inom IES när det gäller arbetsmiljö. Bristerna hos skolorna är likartade, enligt fackförbundet. Enligt Sveriges Lärares anmälningar drabbas lärare av panikångest, hinner inte gå på toaletten och blir uppringda även om de vabbar eller är sjuka. Skyddsombudet slutade och rollen har varit utsatt. Mer om det kan ni läsa här  https://www.vilarare.se/nyheter/arbetsmiljo/sveriges-larare-darfor-anmaler-vi-ies-skolorna/

När lärare inte lyckas effektivisera sitt arbete tvingas de att öka tempot, trots att det redan är så högt att läraryrket den senaste tjugoårsperioden gått från att vara ett friskyrke till ett riskyrke. Det skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.

Engelska skolan gör miljonvinster men hur skapar Engelska skola sina vinster?

Skolan säljer inga pizzor och hamburgare utan vinster kommer från skolpengen som ska gå till våra elever och våra lärare. Hur kan vi fortsätta att tillåta detta?

Hyresbidraget till Engelska skolan kostar Landskronas skattebetalare 6 miljoner om året.

Det är en oansvarig politisk ledning vi ser i Landskrona. I grunden är skolans finansiering kommunernas ansvar. Det är inte klokt att Landskrona kommun är skyldiga att betala för något som de inte har någon beslutanderätt över.

Obegripligt och anmärkningsvärt hur Landskrona stad, med Liberalerna, Moderaterna, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna, säljer ut sig till Engelska skolan och försvarar det här systemet där bolagsdrivna skolor sliter sönder skolsystemet. Dessutom ingen insyn, lärarna som får panikångest, personalflykt, oroliga föräldrar osv.

Det är dags att sätta stopp för detta! Slöseriet med skattemedel är oförlåtligt och våra elever förtjänar bättre!

Tänk om det inte fanns lärare. Ingen skulle undervisa våra barn och ungdomar. Ingen skulle lära sig läsa, skriva, räkna, inte heller resonera, argumentera och debattera.

Läs tidigare inlägg, https://www.landskronadirekt.com/2022/10/05/tank-om-det-inte-fanns-larare/ där Ingrid Lyberg, Lärarnas Riksförbund och Göran Andersson för Lärarförbundet beskriver problemet och erbjuder sin kunskap för att lösa problemet med att skolan inte fungerar.

Vi Socialdemokrater i Landskrona har tidigare skrivit om vad vi ser som en del av lösningen på problemet, bland annat här https://www.landskronadirekt.com/planket/vara-elever-fortjanar-en-battre-skola/ och även lärare har erbjudit sin kompetens och kunskap i frågan.

Systemet är inte byggt för att eleverna ska välja skolan utan att det är byggt att skolan ska kunna välja bort barn. Den kommunala skolan drabbas av friskoleetableringar och de segregerande effekter som uppstår.

Friskolereformens 30 år av misslyckande bör leda till totalstopp för all privatisering av skattefinansierad välfärd!

Varenda skattekrona som går till skolan ska stanna i Sverige och gå till elever och lärare!

Adis Heldic (S)
Jenny Tillander (S)

Slutreplik till Fatmir Azemi

Den 12 januari sammanträdde kommunstyrelsen i Landskrona. Inför mötet hade Socialdemokraterna förslagit att Landskronabor skulle kunna få anstånd med olika räkningar från Landskrona stad i avvaktan på att det nationella elstödet betalas ut.

Inför och på själva mötet konstaterades att denna möjlighet redan finns. Om man har bekymmer med att betala sin barnomsorgsräkning eller sin elräkning kan man hos respektive kommunal förvaltning eller bolag begära anstånd. Detta är en etablerad rutin.

På mötet den 12/1 deltog, förutom Fatmir Azemi, Jenny Tillander, Adis Heldic, Eva Örtegren och Aqba Ar-Rawi från Socialdemokraterna. Under punkten som behandlade förslaget om anstånd yttrade sig ingen av de närvarande Socialdemokraterna. Följaktligen yrkade ingen på något, utan alla deltog i det enhälliga beslutet att anse förslaget för besvarat. Detta är ett normalt förfarande när någon föreslagit något som redan görs.

Visst blir det märkligt att företrädare för Socialdemokraterna beklagar sig över att förslaget inte gick igenom när man inte ens yttrade sig på mötet. I sitt inlägg skriver Fatmir Azemi: ”något sådant beslut var inte Treklövern intresserade av. Treklövern vill hellre ha debatter i media än att kavla upp ärmarna och göra skillnad på riktigt, för vanligt folk.”

Nej, ärmarna var redan uppkavlade och besluten fattade. Möjligheten till uppskov finns i Landskrona. Detta var vi överens om på kommunstyrelsens möte. Sedan började Fatmir skriva insändare.

Torkild Strandberg, Liberalerna
Torbjörn Brorsson, Moderaterna
Elvir Mesanovic, Miljöpartiet

Här är polisen som mitt i gatan står…

…han visar hur du kör, han visar hur du går….
Jag försökte kontakta polismyndigheten för att anmäla ett inbrott i min koloni. Efter 46 minuter med en dataröst sägandes ”alla våra handläggare är upptagna”, tröttnade jag och la på luren.

Uppenbarligen är polisen inte intresserade av vardagsbrott! Polisen var en gång i tiden en kommunal angelägenhet. Nu har man strukturella problem, med  en toppstyrd organisation.
Försäkringsbolaget kräver en polisanmälan, hur skall jag få den?
Kan Torkild som  är för god vandel eller Lisa hjälpa en medborgare som är för lag-och-ordning?
Därtill en transparant medborgare!
Mats Å Karlsson