Eva Marianne Nilsson (VD LOAB) är upprörd över att Landskrona Direkt använt ordet ”omkom” i artiklar angående dödsfallen i LOABS omsorg, ”omkom” är en synonym till avliden och en hel del andra – i sammanhanget mindre lämpliga – ord när det gäller vår bortgång.
Det politiska språket är ett sätt att fjärma sig från den verklighet som vi andra upplever – en distansering från det som uppfattas som fel eller misshagligt. Kalhygge blir föryngringsyta. Städare lokalvårdare. Och människor blir kunder och brukare. Ord som inte fastnar hos vanliga människor – men används flitigt av tjänstemän och politiker.
Gamla, sjuka människor är inte ”kunder” de är män eller kvinnor i behov av hjälp och stöd från oss yngre. Och om man nu kallar dem ”kunder” vad ska vi då kalla dem som tillhandahåller den tjänst som kunderna ”köper”? Näringsidkare? Affärsinnehavare? Grossister?
Och vad ska vi kalla de gamla som är krångliga och kanske våldsamma i sin demens? Missbrukare?
Vår uppfattning av verkligheten, hur vi beskriver den – utgår från vårt språk. När man normaliserar ord som ”kund” och ”brukare” spär man ut ansvaret som det innebär att ta hand om människor. De blir liksom inte riktiga människor…
PS.
Jag har svårt att tänka mig att en politiker eller tjänsteman någonsin skulle kalla en närstående i behov av omsorg för: Kund eller Brukare. Men för andra människor går det bra.
Örjan Kristenson
