Omsorgen i Landskrona i fortsatt rejäl gungning

Eva Marianne Nilsson är VD för LOAB och hon ger sin syn på den senaste tidens händelser i hennes organisation.
OMSORG - LÅNGLÄSNING. Ytterligare två personer i Landskrona har avlidit kort efter att de skrivits ut från sjukhus och återvänt hem och erhållit kommunal hemtjänst. I båda fallen bedömer kommunen i efterhand att de borde ha fått stöd under natten. Landskrona stad har därför gjort två nya Lex Sarah anmälningar. Händelserna sker samtidigt som omsorgen i kommunen redan är hårt kritiserad efter flera allvarliga incidenter kopplade till Landskrona Omsorg AB, LOAB.

De två nya dödsfallen, som först rapporterades av Skånes Folkblad, inträffar bara veckor efter att LOAB hamnat i centrum för hård kritik. Under februari månad avled två personer efter att larmcentralen som LOAB använder inte vidarebefordrat flera trygghetslarm, något som ledde till både Lex Sarah‑ och Lex Maria‑anmälningar. Och nu visar det sig alltså att ytterligare två personer omkommit och vars fall LEX Sarah-utretts.
– Det är korrekt att tre av händelserna inträffade i februari, vi kan dock inte se något samband mellan händelserna, säger Eva Marianne Nilsson, VD för LOAB.
– Jag ser att du använder ord som ”omkom” och att du skriver att två personer avlidit efter att larm inte kom fram. Jag vill återigen betona att det inte finns något i utredningarna som visar att försenade larm eller andra brister är anledningen till att personerna avlidit. Jag menar att det är viktigt att vara försiktig med hur detta beskrivs, för att inte sprida obefogad oro bland äldre i Landskrona. Jag vill inte på något sätt förminska det som har hänt, men samtidigt är det viktigt att det inte framstår som att våra medarbetare orsakat andra människors död.

Här följer en kort sammanfattning av de fyra ärendena.

  • I ett fall larmade anhöriga hemtjänsten fyra gånger under två timmar. De fick beskedet att personal inte tänkte komma eftersom ett sjuksköterskebesök var planerat senare. Till slut ringde anhöriga själva 112. När hemtjänsten kom fram hade brukaren slutat andas. Ambulanspersonal kallade senare på läkare som dödförklarade personen.

– I det här fallet fick en kund akutvård i hemmet i livets slutskede och hade anhöriga hos sig. När personens tillstånd förvärrades fick de anhöriga kontakt per telefon med en av våra sjuksköterskor som rekommenderade dem att ringa 112. Personen avled snart därefter. De anhöriga upplevde att de inte fick hjälp av oss trots att de larmade flera gånger. Vår utredning visade att de fick kontakt redan på första samtalet och att rådet att ringa 112 var korrekt. I detta ärende har inga fel, kommenterar VD:n. begåtts enligt utredningen, kommenterar Eva Marianne Nilsson.

  • I ett annat fall larmade en brukare hemtjänsten upprepade gånger den 19 februari. Personen kunde inte ta sig upp ur sängen, men larmen förmedlades inte vidare. Vid 15.44 kom ett sista larm där brukaren inte längre sade något. När personalen anlände en och en halv timme senare var personen avliden.

– I det här fallet larmade en kund att hen behövde hjälp men larmoperatören på den externa larmcentralen som vi använder valde att inte förmedla larmen vidare till våra medarbetare ute på fältet. Detta trots att hen hade instruktion att agera om läget förvärrades. Detta gjorde att våra medarbetare trodde att kunden väntade på hjälp med att komma ur sängen och aldrig fick veta att kundens tillstånd försämrades snabbt. Eftersom de agerade på den information de hade valde de att åka på andra larm som de bedömde som mer akuta, bland annat en fallolycka. Bolaget som driver larmcentralen har tagit på sig ansvaret för att larmen inte nådde våra medarbetare och ändrat sina utbildningsrutiner.

– Utredningarna visat att flera av de berörda personerna inte fått den vård och omsorg de borde ha fått. Det tar vi på allra största allvar och vi har till exempel varit mycket tydliga mot Careium (larmcentralen. Reds anm) att de ska svara uppemot de krav vi ställer i vårt avtal.

  • Ett annat fall rör sig om en patient som hade både rörelsesvårigheter och vanföreställningar. Efter en sjukhusvistelse bedömde både rehabpersonal och sjuksköterska att personen inte borde vara ensam hemma och att tillsyn nattetid eller korttidsboende var nödvändigt. Trots detta planerades inga sådana åtgärder. Under dagarna efter hemkomsten föll personen flera gånger och ambulans tillkallades vid två tillfällen. Personen avled fem dagar efter utskrivningen från sjukhusvistelsen. I anmälan framgår bland annat att handläggaren saknar förklaring till varför ingen tillsyn sattes in och att ett hembesök borde ha gjorts.
  • Det sista ärendet som Landskrona Direkt tagit del av genom en LEX Sarah-utredning berättar om en person som tackade nej till korttidsboende och skickades hem trots omfattande omvårdnadsbehov och hög fallrisk. Hemtjänsten gjorde ett kvällsbesök men inga nattliga insatser planerades. Morgonen därpå hittades personen på golvet och uppgav att hen legat där hela natten. Personen avled senare samma dag. I anmälan konstateras att biståndshandläggaren borde ha beslutat om nattinsatser utifrån behovsbilden.

De två senare fallen har Eva Marianne Nilsson inte kommenterat.
– Jag kan svara för larmincidenterna eftersom de avser LOAB, de två som avser brister i biståndshandläggning avser myndighetsutövning i omsorgsförvaltningen, som jag således inte kan uttala mig om.

Dessa fyra ärenden har LEX Sarah-utretts. Klart är dock att det även gjorts två LEX Maria-utredningar efter dödsfall inträffade efter att LOAB drog igång i januari 2025.

  • Detta första fallet rör sig om klagomål som en person lämnat in sedan en närstående avlidit den 13 januari 2025. Efter att patientens make gått bort blev hon beviljad korttidsplats på grund av otrygghet. Vid ankomst dit konstaterades att patienten haft en långvarig diarré och gått ner cirka 50 kilo. Anpassning av kosten gjorden men den närstående var tydlig med att hens mamma inte gick att känna igen och att hen ville ta mamman till akuten. Hon lugnades då enligt utredningen av sjuksköterska att läget inte var akut.
    Den 23 december lades dock patienten in på grund av uttorkning och blev uppvätskad och opererad. Patienten överlevde dock inte och gick bort den 13 januari 2025.
    Enligt bedömningen och slutsatsen av anmälan framgår bland annat att ”vårdgivaren inte uppfyllt kraven på en sakkunnig och omsorgsfull vård”.

  • I början av januari 2026 befinner sig en patient på ett boende i Landskrona sedan hen fallit och fått inopererat en halvprotes i ena höften. Under vårdtiden drabbades patienten av en inre blödning.  Patienten skrevs ut från sjukhuset den 30 december och placerades på ett av stadens vård- och omsorgsboende.
    Den 4 januari observerade omvårdspesonalen att patienten var svullen om buken och hade svåra smärtor under natten. Vid ett hembesök av en dagsjuksköterska dagen efter bedömdes patienten som kraftigt smärtpåverkad. Det saknades också dokumentation över patientens avföringsvanor.
    Efter kontakt med ett mobilt vårdteam tillkallades ambulans. Patienten skickades till sjukhus och avled dagen efter.
    Enligt utredningen utsattes patienten för ett betydande lidande orsakat av bristande och fördröjd vård. Utredarens bedömning är bland annat att det rådde brister i dokumentationen.
    Sammantaget visar utredningen att vårdgivaren inte uppfyllt kraven på en sakkunnig och omsorgsfull vård.  Utredningen visar också att omvårdnadspersonalen som varit i tjänst kvällen före försökt nå sjuksköterskan utan framgång. Anledningen var att de hade fel telefonnummer.

Annette Lindberg Mohlin (L) är ordförande för omsorgsnämnden samt styrelseordförande för Landskrona Omsorg AB och hon säger att samtliga fyra fall som vi ber henne kommentera ”är fullständigt oacceptabla”.
– Jag är själv sjuksköterska i botten. För mig är det helt avgörande att de som har hemtjänst i Landskrona kan lita på att vi gör korrekta bedömningar kring deras vårdbehov. Jag vill inte kommentera varje fall i detalj, för de är redan noggrant utredda av våra tjänstepersoner. Jag har fullt förtroende för deras bedömningar och slutsatser, säger Annette Lindberg Mohlin.

I utredningarna framgår det att det råder brist på personal emellanåt. Vi frågar Eva Marianne Nilsson varför de inte anställer fler?
– När det gäller personal har LOAB samma utmaning som de flesta andra vårdgivare, nämligen att det är svårt att rekrytera både undersköterskor och sjuksköterskor. Det utbildas helt enkelt inte så många som behövs i landet när befolkningen blir äldre. Så det är inte enbart en fråga om pengar.

Hon fortsätter.
– Just nu pågår ett stort arbete med att se över och stärka arbetssätt och organisation inom omsorgsverksamheten. Vi utökar chefs- och ledningsstöd, vi genomför en rad olika utbildningar för att höja kompetensen hos våra medarbetare och vi fortsätter att sträva efter att ha så många fast anställda undersköterskor som möjligt för att få en jämnare och mer kvalitativ bemanning. Vi inför förbättrade planeringssystem inom hemtjänst och ser över hur vi stärker samarbete och rutiner genom hela omvårdnadsprocessen, allt i syfte att ge den bästa möjliga vård och omsorg till alla våra kunder, säger Eva Marianne Nilsson.

Vad har du att säga till de, så väl äldre som anhöriga, som känner sig otrygga?
– Det jag har att säga till våra kunder och deras anhöriga är att bilden som har tecknats i media av att fyra personer skulle ha dött till följd av misstag i hemtjänsten stämmer inte. Det är inte vad utredningarna visar. Vi har 1100 medarbetare som varje dag gör sitt bästa för att ge bra vård och omsorg. I de extremt få fall där vi ser att något inte fungerar har vi valt att skilja personen från sin tjänst. Det händer i alla verksamheter och inte bara i vår.

Klart är att en enhetschef inom hemvården har tvingats sluta. Om någon mer tvingats gå svarar inte Eva Marianne Nilsson på.

Debatten lär fortsätta. Socialdemokraterna i Landskrona har krävt att det hålls ett extra kommunfullmäktigemöte i augusti, alltså innan valet i september. Besked om så blir fallet meddelas senast i början av nästa vecka.

Läs mer:

Till arkivet