Beslutet, som nådde hyresgästerna under torsdagen, innebär en hyreshöjning på 3,3 procent från och med den 1 januari 2026 för samtliga lägenheter som omfattas av förhandlingsordningen.
Men eftersom beslutet dröjde tills efter att hyresavin för mars redan skickats ut får hyresgästerna nu betala höjningen retroaktivt för årets tre första månader.
Retroaktiv justering delas upp
Den retroaktiva delen som gäller januari, februari och mars kommer att fördelas över april, maj och juni.
I ett mejl till hyresgästerna skriver Landskronahem:
– Eftersom beslutet blev klart först efter att marsavin skickats ut behöver hyran för januari, februari och mars justeras i efterhand.
– Det är alltså inte en extra avgift, utan en justering så att hyran blir rätt från den 1 januari.
Formellt sett rör det sig om en justering. I praktiken innebär det dock att många hushåll nu får en samlad extra kostnad under våren – en skuld som uppstått utan att hyresgästerna kunnat påverka vare sig tidsplan eller utfall.
Så slår höjningen
Från och med aprilavin framgår den nya ordinarie hyran. På avierna för april, maj och juni läggs dessutom en tredjedel av den retroaktiva höjningen ovanpå den nya månadshyran.
Hyresgästerna kan själva räkna ut förändringen:
Multiplicera nuvarande hyra med 1,033 – summan är den nya månadshyran.
Höjningen per månad multipliceras sedan med tre för att få fram den retroaktiva summan.
Exempel:
Om hyran i dag är 8 000 kronor:
8 000 × 1,033 = 8 264 kronor.
Höjningen är 264 kronor per månad.
Retroaktiv justering: 264 × 3 = 792 kronor.
De 792 kronorna delas upp på tre månader, vilket innebär ytterligare 264 kronor per månad under april–juni, utöver den ordinarie höjningen.
Pressad privatekonomi
För många hushåll innebär beskedet en märkbar kostnadsökning under en redan ekonomiskt pressad period. Att höjningen gäller från årsskiftet trots att beslutet kommit först i mars riskerar att väcka frågor om ansvar och rimlighet.
Även om 3,3 procent ligger i nivå med vad flera allmännyttiga bolag yrkat i årets förhandlingar, är det faktum att hyresgästerna nu får betala retroaktivt något som kan upplevas som särskilt kännbart.
Frågan är hur många som upplever att processen varit transparent och om förtroendet för den kommunala hyresmodellen påverkas när notan till slut landar hos hyresgästerna.
