Arkiv: Planket

I mitt inlägg om Lena Sjöwall frågar jag inte om bygglov, försörjningsstöd eller beslutsfattandets gång i Omsorgsförvaltningen. Jag ställer frågan om varför en politiker inte kan svara på hypotetiska frågor.

Varken Kary Persson eller jag förväntar oss att en politiker ska svara på frågor som rör specifika ärenden gällande omsorgen om specifika individer. Så dumma är vi inte, därav: Hypotetiska frågor – ty det ligger i detta ords natur att undvika just det specifika.

Hypotetiska frågor till politiker tillhör inte ovanligheterna, de ställs om allehanda saker, det är nog snarare en brist på vilja som hindrar Lindberg Molin att svara, dessutom; hypotetiska frågor behöver inte ”utredas”

Jag ifrågasätter också Lindberg Molins presentation av sig själv som politiker, låt vara i ett specifikt fall – ändå borde det vara möjligt att svara generellt på denna kritik.

Det tog nästan två månader och fem artiklar för att en politiker skulle bemöda sig att svara på min fråga om det verkligen ska se ut så här? Det svar jag fått känns lite tunt och undvikande av mina direkta frågor, vi vet alla att detta pågått i flera år. Men låt gå: Om nu kommunen jobbar intensivt med detta (och kanske andra frågor?) får vi väl se fram emot en vacker stad igen, i slutet av 2024…

Örjan Kristenson

Jag delar din frustration över de brister som just nu är tydliga i skötseln av det offentliga rummet. Jag tackar också för ditt engagemang när det gäller att belysa detta och viljan att komma till rätta med problemen.

Landskrona Stad har, och ska ha, höga ambitioner när det gäller skötseln av gator, parker och grönområden. Vi har en vacker stad. Vi som bor här är vana vid en hög nivå av skötsel och personalen brukar känna stolthet för våra vackra välskötta miljöer.

Jag kan konstatera att vi för närvarande inte lever upp till de förväntningarna. Precis som du också konstaterat ligger staden efter med arbeten som rör till exempel asfaltering, återställning efter arbeten, maskinsopning av stadens gator och en hel del annat.

Skälen till detta är många.  I samband med att personal inom den tekniska avdelningen slutat och nya börjat har vi tappat i kontinuitet och upphandlingar av arbeten har överklagats. Staden arbetar nu intensivt med att komma i kapp i arbetet och detta är inte okomplicerat. Asfaltsupphandlingen är föremål för överprövning och likaså maskinsopningen av stadens gator. Det innebär en försening för stora delar av vårt arbete som vi dessvärre inte råder över.

Vi är i ett pressat läge där vi behöver tid för att komma i kapp. Samtidigt ska vi säkerställa att vi inte hamnar här igen. För att det ska hålla över tid behöver vi se över sättet vi organiserat oss på. Är det optimalt, eller är det dags att göra ett omtag?

Avslutningsvis kan jag konstatera att vi alla har samma målsättning: Det offentliga rummet ska vara inbjudande och välskött, både för oss som bor här och för besökare.

Mattias Adolfsson (L)
ordförande Teknik- och fritidsnämnden

Svar till: Örjan Kristensons debattartikel – Oansvarigt att inte svara 

I omsorgsförvaltningen fattas de flesta beslut som rör individer på delegation av nämndens tjänstemän. Detta sker utifrån den delegationsordning som omsorgsnämnden fastslagit och som förvaltningen arbetar efter. På samma sätt är det i de flesta nämnder när det gäller beslut som berör enskilda individer. Bygglov är ett exempel och försörjningsstöd ett annat.

Bakgrunden till detta är att den som fattar besluten ska vara väl förtrogen med både lagstiftning, rättspraxis och det sakområde som besluten berör. Över tid kan både lagstiftning och rättspraxis ändras, vilket har skett inom LSS-lagstiftningen. Detta är ofta en anledning till att beslut omprövas och bedömningen blir annorlunda vid en ny prövning. En annan orsak kan var att brukarens behov ändrats över tid.

Frågor rörande individers specifika ärenden har jag inte möjlighet att kommentera eller i det offentliga ta ställning till. Det är en bra ordning. Att stöta och blöta enskilda ärenden i insändare vore mig helt främmande.  Politiker är inte, och ska inte vara, med i bedömningen av enskilda ärenden eller ha information om ärenden som rör enskilda personer. Frågorna som ställdes till mig var av hypotetisk karaktär. I min roll kan och ska jag inte förhålla mig till hypotetiska fall – när omsorgsförvaltningen tar ställning i sådana frågor i ”riktiga” ärenden görs en individuell bedömning mot bakgrund av lagstiftning och praxis. En sådan utredning är naturligtvis omöjlig att göra i ett konstruerat fall och skulle därför ha alla förutsättningar att bli både felaktig och missvisande. Detta är frågor som hanteras av omsorgsförvaltningens myndighetsenhet utifrån rådande lagstiftning och rättspraxis. Det finns därför inte mycket utrymme för personligt tyckande från nämndens ordförande utan hanteras, och ska hanteras, av professionen.

Annette Lindberg Mohlin (L)
Ordförande i omsorgsnämnden

Det kunde tagit en ände med förskräckelse!
Efter fyra men fantastiska och otroligt varma dagar i Prag så plockade jag fram mobilen vid frukostbordet!
Jag fick fram Dagbladet och satte kaffet i vrångstrupen!
– Men, va fa…..!!!!
– Vad är det? sa Lena!
Efter ett par hostattacker kunde jag berätta om Johan Nilssons minst sagt märkliga försäljning av kommunens, dvs våra, fastigheter, Fabriken och Villan!
Här missas det intäkter så det riktigt visslar om! Uppenbarligen med Torkild Strandbergs goda minne eller?!
Är det så här man skall handskas med kommunens, dvs våra, tillgångar! Det kan väl inte vara möjligt?
Jo , hävdar jag. Det  verkar numera vara ett väl etablerat arbetssätt!
Lite lekstuga kan man tydligen ha med andras tillgångar, dvs kommunens, dvs våra!
Etablerat arbetssätt:
Ja, titta bara på tjänstemannakarusellerna, Teslan och Alexanderssons avtal då, Torkild Strandbergs mfl ( Vilka de nu är?) Mellandagsavtal med Alexandersson!
Idrottsfaciliteter som förfaller, parkeringar och grönytor som försvinner!
Och vi skall inte glömma det eventuella försök till fifflande med hemliga partibidrag som avslöjades men som i vår lilla stad belönades med en viktig ordförandepost!
Ja, våra tillgångar försvinner lite hit och lite dit och en del rakt ned i diket (Läs Tunneln )!
Det som kanske glöms under semestertider kommer alltid fram när duktiga journalister sätter spaden i marken och gräver!
Fortsättning lär följa…tyvärr!

Med vänliga semester hälsningar!
Håkan Lans

Svar på debattartikeln: Bevara Yttrandefriheten: Stoppa Koranbränningar i Sverige

Att bränna böcker har inget med yttrandefrihet att göra, snarare är det en total brist på argumentation i yttrandefrihetens namn. De som bränner böcker kan inte få sin röst bli hörd utan att ta till dessa drastiska metoder:

Sorgliga figurer som får 15 minuters uppmärksamhet i media och sedan centrifugeras ut i periferin. Att få ett någorlunda vettigt (religiöst/politiskt) svar från dessa människor är nog tyvärr ogörligt, de agerar i egen grumlig sak.

Jag är själv sekularist – jag tänker att religion är var och ens personliga uppfattning om vår existens; och att religioner måste hållas åtskilda från den stat de verkar i.

Trots min sekularism och min bristande tro på någon gud…
har jag ändå valt att stå kvar i Svenska Kyrkan, av den enkla anledningen att jag delar den moral som den – och andra religioner företräder: Kodexen i skrifterna är basen för det sunda förnuft som ligger till grund för våra lagar: Du skall icke dräpa. Du skall icke stjäla och så vidare.

Jag stödjer också (genom Svenska Kyrkan) deras arbete för mindre bemedlade människor, ett tröstlöst arbete som hela tiden pågår.

Bokbrännare – vare sig det gäller religiösa skrifter eller littereratur som anses icke önskvärd – är företrädare för en form av fascism: Du tror inte som jag, därför skall jag bränna dina urkunder!

Örjan Kristenson

”Landskronapostens granskning av försäljningen av Thor Lightning-fastigheten är hårresande läsning. Det får inte gå till så här i en kommun och våra gemensamma resurser får inte hanteras så lättvindigt. Dåliga affärer kan man inte förbjuda, men att medvetet sälja till rejält underpris och dessutom föra beslutsfattande politiker bakom ljuset är mycket allvarligt. Ansvaret för att Landskrona förlorat 36 miljoner kronor faller tungt på kommunledningen, och den kultur som utvecklats på stadsbyggnadskontoret där man för ansvariga politiker bakom ljuset och därefter skyller på underlydande tjänstemän måste bort.”

Vilka är det som gynnas av den kommunala fastighetsförsäljningen, är det tjänstemän, politiker eller andra aktörer som är inblandade i dessa affärer?

Sista granskningen som HD gjorde handlade om försäljning av den kommunägda fastigheten Thorn Lighting-fastighet som såldes under väldigt mystiska förhållanden.

Försäljningen av fastigheten väcker många frågor.

Från allra första början så köpte Landskrona stad fastigheten år 2015, och gav då 25 miljoner kronor för fastigheten. Under tiden så har man investerat i byggnaden för ungefär 19 miljoner kronor. Syftet med renoveringen var att antingen behålla eller höja värdet på fastigheten. Trots detta så valde Landskrona stad att sälja fabriken efter 5 år för 30 miljoner kronor. Som att det inte var nog så fick köparna även stora hyreskontrakt med kommunen.

En mycket bra affär för köpare, men en stor förlust för Landskrona stad, anser jag.

Redan i början ser vi att affären inte gynnat Landskrona stad på något sätt. För att inte prata om förlusten så såldes fastigheten även utan en riktigt värdering. Jag kan inte begripa mig på hur man som tjänsteman kan beskriva i skrivelsen för politikerna att försäljningen av fabriken är fördelaktig för kommunen på flera sätt. Samtidigt skulle försäljningen innebära en reavinst för kommunen!

Jag förstår inte riktigt vart man hittar dessa förmåner.

Varför skulle tjänstemän komma fram med sådana skrivelser samt värderingar?

Om vi politiker fått skrivelse från tjänstemän att fastigheten hade ett negativt driftnetto så är det klart att vi skulle gått med på förslaget att sälja den.

Ett annat frågetecken, som är relevant i detta sammanhang, är varför kommunen inte gick ut med fastighetsförsäljning ut på marknaden, för att i sin tur kunna få fler eller högre anbud.

Det som tjänstemännen säger att undvika lager, det är jag lite skeptiskt mot eftersom vi som säljare alltid kan styra vad för verksamhet som ska bedrivas i Fabriken.

Om fastighetsrådgivaren Christer Cronholm gjorde värderingen av fabriken till 66 miljoner kronor, så är det klart att Landskrona stad har sålt fastigheten till underpris och därmed förlorat 36 miljoner kronor.

Dessa pengar skulle vi haft stor nytta till att finansiera välfärden. Vi skulle anställda fler lärare, fler vuxna i skolan, fler sköterskor i vården, osv.

Fatmir Azemi
Oppositionsråd (S)

Vad är det viktiga, människors behov eller privata företag som driver LSS boende?

Vi socialdemokrater har gång efter annan agerat på frågor som rör gatuunderhåll och återställningsarbete.

Vi har exempelvis agerat om försening av arbete vid byte av VA-ledning och vi har agerat på bristerna på underhåll av våra idrottsanläggningar men som alla vet så är kommunen en politiskt styrd organisation. Detta innebär att det är de styrande politikerna som ger i uppdrag till tjänstemännen att utföra dessa underhåll. Det är precis som Lena Nilsson skriver:  ”Tjänstemännen skall ju åtgärda och utföra det som politikerna bestämt”.

Det viktigaste som kommunen bör ha i åtanke vid återställning av våra gator och trottoarer är att dem är tillgängliga för alla invånare, inte minst för personer med funktionsnedsättning. Detta för att alla ska ha samma möjligheter att delta i samhället på lika villkor.

Vi som opposition har agerat på detta genom våra frågor ställda till KSO, genom att skriva motioner, interpellera, etcetera. För oss är det mycket svårt att få igenom våra förslag i kommunfullmäktige eftersom de styrande har egen majoritet. Vi kommer även i fortsättning att agera och komma med våra förslag, trots allt.

Jag håller helt och hållet med kritiker att vår stad inte skall se ut på detta sätt.

När det gäller frågan varför våra gator och trottoarer ser ut som de gör, är det en fråga som bör riktas till de styrande politikerna – vilka har styrt staden  alldeles för länge.  Det är de som ska svara på frågan.

Till sist kommer vi agera / reagera på alla de frågor vi tycker att det är fel att driva på det sättet som de styrande treklöver gör.

En av de viktigaste frågorna framöver är hur vi vill driva välfärden. Ska den skötas av privata företag eller som nu föreslås av ett kommunalt omsorgsbolag?
Vårt svar på detta är att kommunal verksamhet inte ska  ske via aktiebolag

Fatmir Azemi
Kommunalråd (S)

Stadsplanering är inte alltid det lättaste, speciellt inte innan ett område realiserats i sin helhet. Det kan slå väldigt snett när planerna för bebyggelsen görs och ett uppdelat samhälle skapas. Segregationen är och blir ett problem som finns i stora delar av vårt avlånga land. Så även i Landskrona kommun. Ett sätt att lösa det i vår kommun tycks vara att försöka bygga bort den på vissa ställen och blunda för den på andra.

Det blir en väldigt snedvriden stadsplanering i kommunen eftersom det byggs för de rika på ett ställe och för de som har en sämre ekonomi i en annan del. Segregationen är ett faktum. Det byggs enbart bostadsrätter i Borstahusen som blivit segregationens högborg.

Vad kommer att hända i framtiden med tanke på hur planeringen ser ut idag. I alla tider har de som planerat vetat att det bästa är att ha blandad bebyggelse för att förhindra segregation och i stället bygga broar mellan medborgarna. Så är inte fallet i vår kommun och har aldrig varit. De som planerar tar inte lärdom av de kunskaper som finns och försöker förhindra segregationen.

Vid nybyggnation är det viktigt att planera in grönytor både med tanke på miljön och för rekreation. I dagsläget verkar detta oviktigt. I stället är det planer på att skövla grönytor som barnens skog för att bygga ännu fler bostadsrätter då Torkild anser att det finns tillräckligt med hyresrätter i området. Det enda positiva som kan skönjas med det är att bostadsrätter och hyresrätter blandas i området.

Det kommer att byggas på barnens skog. Det är bara att hoppas att träden som tas bort kan räddas till andra ställen och att för varje träd som inte går att rädda ersätts med två nya. Träden ger oss syre och vi ger dem koldioxid. Vi lever i symbios med varandra.

I vår stad finns det en fin golfbana ute i Borstahusen. Kommer den att bebyggas eftersom vår stad expanderar och vi ska förhindra segregation. Har mycket svårt att tro på det scenariot. Var ska det byggas härnäst? Man tar oaserna från de fattiga för att låta de rika ha kvar sina.

Landskrona måste bli en stad för framtiden och en stad för alla. Låt oss i stället vara en kommun som ligger i framkanten och förhindrar segregationen. Bostadspolitiken måste förändras.

David Bergström
Maja Anselius

Vänsterpartiet Landskrona