För den som följt museets fotografiska satsningar genom åren klingar namnet ändå bekant. Här har tidigare visats utställningar med några av Sveriges mest betydande fotografer – Sune Jonsson, Jean Hermanson och Hans Hammarskiöld. Ser man till fotografisk innovation och betydelse finns det mycket som talar för att alla tre, direkt eller indirekt, vandrat i spåren av Emil Heilborn.
– I utställningen får vi ta del av böcker som varit stora inspirationskällor för Emil. Fotograferna du nämner kan mycket väl i sin tur ha låtit sig inspireras av Heilborn, säger Jenny Lindhe, utställningens curator.
– Fotograf Bruno Ers som skrivit förorden till utställningen och som kom att bli en god vän med Emil är en fotograf som låtit sig inspireras av honom. Så mycket vet jag. Han kommer förövrigt på vernissagen. Detsamma gör Emils son Gunnar som bistått oss med allt material.
När Landskrona Museum nu visar Emil Heilborn – En ny tids fotografi 1922–1956 får besökarna möjlighet att upptäcka en fotograf som inte bara dokumenterade sin samtid, han förändrade sättet att se på den. Här fanns en ny blick som skådade skönheten i upprepningar av föremål men också i linjer som skapades. Han var även tidig med att göra fotomontage.
Industrin blev konst
I dag är vi vana vid att fotografi kan vara både dokumentation och konst. På 1930-talet var det långt ifrån självklart.
Emil Heilborn såg något i det framväxande industrisamhället som få andra såg. Där andra såg maskiner såg han former. Där andra såg fabriker såg han arkitektur. Där andra såg produktion såg han rytm, rörelse och dramatik.
Hans fotografier av stålverk, maskinhallar och tekniska konstruktioner präglas av djärva perspektiv, kraftfulla diagonaler och en grafisk precision som fortfarande känns modern, nästan hundra år senare.
I många av bilderna är det inte själva motivet som är det mest fascinerande. Det är fotografens blick.
Runt flera av den cirka 90-talet bilderna sitter en brandgul passepartout.
– Det var genom en i sådan färgmarkering som Emil Heilborn klargjorde att han gillade bilden, berättar Jenny Lindhe.
Emil Heilborn kunde förvandla en travers, en stålkonstruktion eller ett maskinrum till något som närmast liknar abstrakt konst.
Ingenjören som blev bildskapare
Kanske var det ingen slump. Emil Heilborn föddes år 1900 i Sankt Petersburg i en välbärgad familj. Palatset familjen bodde i var så stort att den unge pojken åkte rullskridskor inomhus och på hans rum ska det ha funnits en kanon.
Efter första världskriget förändrades livet dramatiskt när familjens tillgångar konfiskerades i revolutionens Ryssland.
Själv hade Emil då redan flyttat till Sverige. Efter studentexamen utbildade han sig till ingenjör i Detroit, mitt i den amerikanska bilindustrins hjärta, innan han återvände till Sverige och började arbeta för General Motors.
Tidigt gjordes en resa till Orienten under en teknisk utbildning som dieselmotorpraktikant. Bilderna från resan kom att publiceras i Dagens Nyheter samt i den Stockholmsbaserade konservativa Nya Dagligt Allehanda. Hans första reportage i svensk press.
Den tekniska förståelsen skulle följa honom genom hela livet.
När han i början av 1930-talet bytte bana och blev reklam- och industrifotograf fick han snart uppdrag från några av Sveriges största industriföretag: LKAB, Scania-Vabis, Electrolux, Sandvikens Järnverk och Stora Kopparberg.
Men det som gjorde honom unik var att han aldrig nöjde sig med att dokumentera. Han experimenterade ständigt. Med sin Rolleiflex-kamera utforskade han ovanliga vinklar, lutande horisonter, fotomontage och modernistiska bildlösningar som saknade motstycke i Sverige.
En fotograf före sin tid
Internationellt var fotografins modernister på frammarsch. I Europa och Ryssland sökte konstnärer nya sätt att skildra den moderna världen.
I Sverige blev Emil Heilborn en av de tydligaste företrädarna för denna rörelse.
Hans bildspråk för tankarna till den ryske pionjären Alexander Rodtjenko och den tyska Bauhaus-rörelsens experimentella fotografi. Samtidigt utvecklade han ett eget uttryck, rotat i svenska industrimiljöer och nordiskt ljus. Det är kanske därför hans bilder fortfarande känns så levande. De är mer än ett historiskt dokument. De ser ut som fotografi som fortfarande vill något. En utställning som passar Landskrona.
Det finns också något särskilt passande i att just Landskrona visar Emil Heilborns bilder. Precis som det gjorde med Jean Hermansons.
Få svenska städer bär en lika stark industriell berättelse. Hamnen, verkstäderna, järnvägen och varvet har präglat generationer av landskronabor.
När Emil Heilborns fotografier nu visas på museet blir de därför mer än en fotohistorisk exposé. De blir också en påminnelse om den framtidstro som en gång byggde det moderna Sverige.
I utställningen visas ett 90-tal fotografier tillsammans med skisser, dokument och personliga föremål ur Emil Heilborns långa liv. Han blev 103 år. Besökarna får dessutom ta del av tre av hans filmer från efterkrigstiden. Verk som fångar optimismen och tron på framtiden som präglade epoken.
Ett namn att återupptäcka
Jean Hermanson gav industrins arbetare ett ansikte. Hans Hammarskiöld förfinade det fotografiska berättandet. Sune Jonsson skildrade människorna och landskapet.
Emil Heilborn gjorde samma sak, fast tidigare, men han gjorde också något annat. Han gjorde industrin till konst.
När Landskrona Museum nu öppnar dörrarna till hans bildvärld får publiken möta en fotograf som i dag framstår som mer aktuell än någonsin en konstnär som såg skönheten i teknikens tidsålder och som med kameran fångade framtiden långt innan den hade hunnit bli historia.
Få svenska fotografer har haft ett lika färgstarkt liv som Emil Heilborn. Förutom att vara en av landets mest nyskapande fotografer var han också elitidrottare. Han tävlade i allt från kappsegling och simning till fältskjutning och fallskärmshoppning.
– Han hoppade rent av fallskärm som 80-åring, vet Jenny Lindhe.
1936 blev han världsmästare i bågskytte.
Kanske var det just den idrottsliga kombinationen som formade hans bildspråk. Emil Heilborn var inte typen som stod still. Han sökte rörelse, spänning och nya perspektiv. Samma drivkraft som tog honom till världstoppen inom idrotten gjorde honom också till en av svensk fotografihistorias stora nydanare.
Utställningen ”Emil Heilborn – En ny tids fotografi 1922–1956” visas på Landskrona Museum 21 juni–20 september 2026.
Vernissage söndagen den 21 juni kl. 14.00 -15.00 på Landskrona Museum. Klockan 14.00 invigningstal av kulturjournalist Mikael Timm.
