Arkiv: Planket

Styrande Treklövern (L,M,MP) och Socialdemokraterna vill riva delar av koloniområdet S:t Olovsvång. I stället för lummiga koloniträdgårdar vill Miljöpartiet nu uppföra bostadshus upp till tio våningar höga och därmed högre än några andra i området.

Samtidigt anlägger staden på en rad platser ”konstgjorda” ängar för att förbättra tillvaron för pollinatörer.

Sverigedemokraterna är i dagsläget det enda partiet som motsätter sig byggnation på S:t Olovsvång. Av en rad högst rimliga skäl bör koloniområdet självklart bevaras.

För det första har området allaredan minskat i omfattning vid tidigare bostadsbebyggelse och vi värdesätter Landskronas stolta, över 100-åriga, kolonitradition. För det andra är det en fråga om livskvalité och folkhälsa. Både för stadens allmänna attraktivitet och för landskronabornas hälsa behövs gröna oaser. För det tredje, och detta är inte oviktigt, menar vi att det är avgörande för bibehållen biologisk mångfald att etablerade grönområden i tätorten inte byggs bort.

Mitten-vänster styret Treklövern med Miljöpartiet är svaret skyldigt. Varför vill ni försämra för folkhälsa och biologisk mångfald?

Annika Mineur (SD)
Erik Rantzow (SD)

Svar till tf förvaltningschef teknik- och fritid Johan Thernströms insändare under rubriken Medger brister i skötsel och underhåll.

Inledningsvis tackar jag Thernström för svar! Det är viktigt och bra i en demokrati att man kan ha en öppen dialog om kommunala angelägenheter. En kommun som har dialog med sina medborgare och kan erkänna sina fel och brister är inte svag, utan tvärtom signalerar styrka. Det är glädjande att ni tar det som skrivs på debatt- och insändarsidor på Landskrona Direkt och i andra forum på allvar och att man som medborgare faktiskt kan påverka och göra skillnad!

Under helgen invigdes ytterligare en anläggning i kommunal regi, det var Lagunen som ligger intill Citadellbadet. När kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg (L) talade i samband med invigningen, var det inte utan att man oroade sig för hur underhållet av Lagunen kommer skötas. Kommer det skötas likadant som Citadellbadet? Eller Idrottshallen?

Frågan om underhållsbristen på Citadellbadet engagerar och det märkte jag när jag mötte Landskronabor i lördags. Framför allt kände jag att människor blev ledsna av att ta del av hur det sköts. Vi är många Landskronabor som har olika starka kopplingar till Citadellbadet och många har ljusa minnen av hur bra det en gång har fungerat. Vi vill dit igen!

Det är klart att kommunen och Landskrona Simsällskap ska få möjlighet att rätta till felen och bristerna i anläggningen och jag är den förste att erkänna när det sköts ordentligt igen. Det är med stort intresse som jag noggrant kommer följa resan som ni har framför er i sommar. Lycka till!

OBS! Glöm inte det missfärgade kaklet i herrarnas dusch samt det trasiga duschmunstycket som orsakat det missfärgade kaklet. Vid löpande besiktningar och kontroller av anläggningen bör fel och brister upptäckas och åtgärdas!

Marko Huttunen

Svar på Marko Huttunens debattartikel ”Underhållsbristen på Citadellbadet är ovärdig”.

Landskrona stad och Landskrona Simsällskap (LS) har ett gemensamt ansvar kring skötsel och underhåll av Citadellbadet. Vi kan konstatera att vi brustit i en del av detta och är överens med LS om hur vi ska förbättra upplevelsen för våra besökare.

LS ska förbättra både städningen och renhållningen på området samt trimningen av ytorna runt bassängerna.

Staden kommer inom kort att:

• Byta rostiga papperskorgar
• Ersätta träbänkarna som saknas
• Lägga mosaik där det saknas

Originalmosaiken är väldig svår att få tag i. Därför kommer vi lägga en liknande mosaik så länge tills vi får tag i rätt sort. Detta kan innebära en viss färgskillnad i mosaiken.

Staden har de senaste åren investerat mycket pengar i sådant som inte är synligt för besökarna men avgörande för att anläggningen ska fungera och för att vi ska kunna hålla öppet. Bland annat har vi bytt saltvattenledningen som fyller bassängerna med vatten från havet och vi har byggt om vattenreningskällaren som förstördes förra året av stormen.

Johan Thernström
TF förvaltningschef
Teknik-och fritidsförvaltningen

Så gjorde jag äntligen (?!) debut på hemmaplan och stod på Rådhustorget med resten av S-representanterna i utbildningsnämnden och några till!
Många kom och tog en kopp kaffe, pratade politik och var trevliga!
Det som slog mig var att många tyckte att det inte lönar sig att vara aktiv: ”Det händer ju inget ändå!”
Det alla var förbannade på var Torkild S:s ”mellandagsavtal: ” Det är ju för fan skattepengar!”
Annat som man klagade på var alla hål i Ringvägen runt rondellerna, höga hastigheter i Häljarp, på Malmövägen i Örja och på flera andra gator!
Men också höga häckar utanför tomter och vid hörnor ( även detta i Örja)!
Många tyckte också att det är en fantastiskt fin stad med många härliga grönområden!
Och kolonierna – rör inte dem! ”Ni skulle aldrig gått med på att riva kolonierna vid St Olofs vång” ( Det tycker inte jag heller)!
Och den lilla fina iranska familjen som berättade hur svårt det var ”där hemma” om man inte tyckte som de som bestämmer!
Allt som allt en fin förmiddag – Tack!

Håkan Lans

I dag flaggar Landskrona för Danmark! Och även om kronkursen nu ställer till det lite i umgänget, så klappar vårt hjärta varmt för det gamla moderlandet på andra sidan sundet. Kanske inte så att vi sjunger vi er røde, vi er hvide när Danmark och Sverige möts i fotboll, men det finns band kvar som inte brast 1658.

När vi flyttade till Landskrona för snart 25 år sedan var det någon som sade att Landskrona på gott och ont är den mest danska staden i Skåne. Och att det låg en hel del i det kunde vi tidigt konstatera. Det handlade inte enbart om en liden Gammel Dansk hos Poul på Seglarpaviljongen, utan snarare om något mer svårfångat i luften, stämningen och attityden. Inte så konstigt att vi blev kvar i staden i vinden, vi kände oss hemma.

Som landskronabo och skåning faller det sig därför rätt naturligt att känna samhörighet med Danmark och med Norden i dess helhet. Skåne var ju en gång i tiden en del av ett rike som, utöver Danmark, innefattade Norge, Island och Färöarna; under rätt lång tid även Shetlands- och Orkneyöarna. Och när Landskrona grundades av Erik av Pommern 1413 så var även Sverige och Finland en del av detta gemensamma rike. Tyvärr höll som bekant inte Kalmarunionen samman så länge och de följande seklen kom att präglas av återkommande tvister och blodiga krig mellan Danmark och Sverige.

Men sedan drygt 200 år har vi i Norden – i det som en gång var Kalmarunionen – levt i fred med varandra. Och vi har steg för steg etablerat en samverkan som bär frukt och fortsatt utvecklas. Det manifesteras i dag i ett brett politiskt och kulturellt samarbete inom ramen för Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet samt inom Föreningarna Norden i de fem nordiska staterna och de tre självstyrande områdena.

Vad är det då Danmark firar i dag? Jo, den 5 juni 1849 avskaffades enväldet i Danmark. Den nytillträdde kungen Fredrik VII undertecknade den nya danska grundloven som lade den konstitutionella grunden till det Danmark vi känner idag. Grundloven af 1849 var för sin tid mycket modern och öppnade vägen för parlamentarism och folkstyre i Danmark. En Grundlov väl värd att fira!

Och apropå grundlagar att fira. Även i morgon den 6 juni flaggar Landskrona för en grundlag: den svenska regeringsformen av 1809 som kung Karl XIII undertecknade denna dag. Regeringsformen av 1809 var också den modern för sin tid; den tydliggjorde och förstärkte maktdelningen mellan å ena sidan kungen med regeringen och å andra sidan riksdagen och domstolsväsendet. Vi kan vara säkra om att liksom i Landskrona och Sverige går i morgon den svenska flaggan i topp i såväl Danmark som våra andra nordiska grannländer!

Jan Nilsson
Ordförande Föreningen Norden i Landskrona

Ps. Nu finns det ju två skäl till att 6 juni är nationaldag i Sverige. Men det andra skälet är kanske inte så gångbart ur ett nordiskt perspektiv. Gustav Vasa utsågs denna dag år 1523 till kung i Sverige. En händelse som i mångt och mycket innebar dödsstöten för Kalmarunionen.

Det går inte längre att dutta hit och dit i skolfrågan. De stora skolkoncernerna fortsätter att göra miljardvinster, samtidigt som den rådande marknadslogiken fortsätter att leda till ökad segregation och glädjebetyg, skriver ETC.se.

Friskolesystemet dessutom ger i princip fritt inträde till utländska aktörer. Skälet är att dagens lagstiftning i praktiken gör det omöjligt för Skolinspektionen att avgöra vem som faktiskt äger en skola. På förra socialdemokratisk regeringens uppdrag har Maria Refors Legge och flera kollegor på FOI Totalförsvarets forskningsinstitut studerat riskerna med utländskt ägande i svenska skolor. Det svenska friskolesystemet innebär allvarliga säkerhetsrisker för svensk demokrati.  Det är slutsatsen i FOI rapporten.

Varför ska föräldrar som har barn i kommunala skolor med sina skattepengar också finansiera privata friskolor, där vinster hamnar i fickor till utländska riskkapitalister? Det är nämligen bara här i Sverige där privata friskolor skattefinansieras med en skolpeng.

Undervisningstiden, klasstorlekar och kraven på administration har ökat. Läsförståelse sjunker. Samtidigt vet vi att våra barn och lärare mår allt sämre i skolan. Lärare över hela landet ropar desperat efter hjälp. Friskolekoncerner ger sina elever glädjebetyg i större utsträckning än andra skolor, visar forskning.

En stor majoritet av svenska folket vill inte ha vinstdrivande friskolor – ändå finns de kvar.

Varför får vi inte den skolpolitik våra väljare om och om igen säger att vi vill ha, en skola fri från aktiebolag och vinst? Så som riksdagens sammansättning ser ut är det Sverigedemokraterna och högerregeringen som blockerar ett beslut om att sätta stopp för vinstjakten i välfärden. Att SD tycker vinsterna i skolan är ok är inget nytt, redan 2016 har de bestämt sig (länk https://www.di.se/nyheter/sd-svanger-vill-ha-helt-fria-skolvinster/ ).

New Public Management (NPM)-metoder eller filosofin i form av ökad produktion med högre kvalitet till lägre kostnad passar sällsynt dåligt ihop med verksamheter inom vård, skola och omsorg. Den gör lärare till byråkrater och skolledare till kontrollanter, skriver Lärarförbundet enligt gp.se ( https://www.gp.se/debatt/new-public-management-g%C3%B6r-l%C3%A4rare-till-byr%C3%A5krater-1.4874072 ). NPM tillåter inte att verksamheter drar över budget vilket innebär att skolledares främsta uppgift blir att få en budget i balans och det blir mer att göra på mindre tid och med mindre resurser. Det får ske till varje pris, oftast med ökad arbetsbelastning för lärare, sämre arbetsmiljö för lärare och elever och sänkt kvalitet i verksamheten som följd.

Gemensamma skattemedel som vi investerar i skolan ska gå till skolan, inte till att fylla fickor av utländska kapitalister och som dessutom kan vara säkerhetsrisk för svensk demokrati.

Vi socialdemokrater tycker att skolan ska var den roligaste arbetsplatsen och vi ska bygga samhället starkt och konkurrenskraftigt.

För att uppnå detta krävs:

1. att styrningsmodellen New Public Management (NPM)-metoder skrotas
2. förbud för vinstdrivande aktiebolag att driva skolverksamhet i Landskrona och hela Sverige

Våra lärare och våra barn tillsammans med alla oss förtjänar bättre.

Adis Heldic (S)
Jenny Tillander (S)
Aqba Ar-Rawi (S)
Eva Örtegren (S)
Fatmir Azemi (S)

Dagens teknik gör det möjligt att färdas från Landskrona Skeppsbron till Nyhamn/Havnegade i Köpenhamn på 20 till 25 minuter.

Förnärvarande finns, på ritborden, tre förslag till fasta förbindelser över Öresund. Metro Malmö – Köpenhamn, Europaspåret Landskrona -Köpenhamn samt H-H förbindelse Helsingborg – Helsingör.

Politiskt triangeldrama! Debatten kring de tre alternativa fasta förbindelserna har pågått ett tiotal år.

Investeringskostnaderna handlar om 50 till 100 miljarder kronor (SEK) per projekt. Det har lagts ner en hel del utredningskostnader och en hel del i ideellt arbete. I Landskrona har det utbrutit kalabalik kring utredningskostnaderna. Det har inte varit så mycket av enighet på politisk nivå i Landskrona. Det tycker jag de senaste dagarnas debatt bekräftar.

Själv har jag mött ledande politiker och samtalat kring restid, tågförseningar etc över sundet. Jag har i media under många år krävt en båtförbindelse Landskrona – Köpenhamn. Motståndet har varit kraftfullt. Europaspårutredningen har visat vägen.

Men det finns inget val för Torkild Strandberg (L). Han får bära hundhuvudet för pensionsschabblet. Han gör naturligtvis, som den Torkild han är, en snygg sorti genom att proklamera: Nu kör vi regelbunden båttrafik Landskrona – Köpenhamn. Tilda (Öresund Cruise Line) finns. Hon behöver bara fixas till. Vi ligger i startgroparna.

Att nå dit har bara varit en tidsfråga. Grabbarna (bankirerna) i Stockholm är informerade om vad som skulle kunna hända! Jag har kommunicerat med dem! Glöm inte den roll, jag haft i många år ,ja alltför många år. Nu tar jag saken (båt-frågan) i egna händer.

Tommy Jonasson

Funderar på Liberalstyrets önskan att bolagisera vård och omsorg. Det låter ju bra att kommunen i så fall tjänar en massa pengar.
Men så läste jag på Facebook en förklaring till hur man tjänar dessa pengar:
”man snuvar staten på momspengarna och sen vill man ha statsbidrag tillbaka från samma kassa” , skriver någon.
Tydligen betalar man inte moms eller lägre moms när det är ett bolag.
Det är alltså ren skatteplanering man sysslar med och samtidigt utarmar man statskassan och därmed statens medel  till välfärden.

Några andra aspekter hittade jag när jag läste centerpartisten Lennart Petterssons inlägg i SkD 23/5-23. Han varnar för bolagisering. Han anser att det är ett nermonterande av demokratin.
Dels förlorar invånarna insyn i och med att styrelseledamöterna i bolagen enligt lag bara får arbeta för bolagets bästa, inte kommuninvånarnas, sk lojalitetsplikt. Dels får de inte heller berätta om missförhållanden i t ex media och sen är protokollföringen mycket bristfällig och invånarna får inte ta del av de ärenden som behandlas på styrelsemötena. Inte heller politiker och opposition får ta del av detta. Helt emot vad som sker i kommunala nämnder alltså. Vi kommuninvånare och våra politiker, förlorar kontrollen över de skattepengar och den organisation som ska sköta vår välfärd.
När Pettersson skrev detta anförde han exemplen, Höganäs, Bjuv o c h Landskrona.
Pettersson ( C), som är från Svalöv, skriver:
”När man på nära håll ser att man använder bolagsbildning som ett medel att begränsa och tysta oppositionen och därmed demokratin, då känns det väldigt obehagligt”.

Tänker då också på alla de bolagsbildningar som redan genomförts i Landskrona. Vad vet vi om dem?
Inte ens vem som styr och ställer i bolagen vet vi något om.

Lena Nilsson

Svar på Örjan Kristenssons debattinlägg: Ska det verkligen se ut så här?

Vi är väl medvetna om att det finns pågående projekt som vi dessvärre inte kunnat avsluta ännu. En av orsakerna är att vi inte kunnat slutföra upphandlingen av beläggningsarbeten. Upphandlingen har blivit överklagad och ärendet ligger hos Förvaltningsrätten. Innan utslag kommer i ärendet, kan vi inte utföra beläggningsarbeten. Det vi kan och får göra är att återställa grävningar som kan orsaka risker för trafiken om de inte färdigställs.

Just nu har vi ett arbetslag i gång som återställer gång- och cykelvägen längs Varvsvägen. Nästa vecka börjar ytterligare ett arbetslag att ta sig an återställningar på Öster, i området Tranchellsgatan – Regeringsgatan – Ödmanssonsgatan – Föreningsgatan – Tegelbruksgatan.

Vi kommer att arbeta oss i kapp med de återställningar som redan borde vara gjorda men ber om er förståelse att det kommer att ta ytterligare några månader innan vi är klara.

Johan Thernström
TF förvaltningschef
Teknik- och fritidsförvaltningen

Intressant det där om dragkampen på land, vad gäller en fast förbindelse, mellan sjöleden Sverige och Danmark.

//Ett meddelande från maktens boning
I välkänd kommunstyrd anda,
med innehåll att lämna  riklig belöning
till någon, vars synfält i en tunnel landa.

Det är en grannlaga uppgift att nå,
betald av folkets gemensamma kassa,
som sker under frihet, komma och gå
med avlönad tid utan behov att passa.

Förvisso  erbjuds  insyn för alla och envar,
utifrån folkstyrets främsta statut,
om någon söker mening med svar,
utifrån stöd genom grundlagsbeslut.//

Olle Pålsson