Arkiv: Planket

Svar till Örjan Kristensson angående beläggningsarbeten (insändare 8 juni) och underhåll av trottoarer (15 juni):

Det stämmer att våra beläggnings- och återställningsarbeten har blivit försenade av olika anledningar, och det beklagar vi. Här måste vi förbättra oss. Så fort vi får ett utslag på den överklagade upphandlingen kommer vi att arbeta intensivt med att komma i kapp med de arbeten som blivit satta på paus.

Vi genomför akuta återställningsarbeten område för område med början på Öster. I vissa särskilt farliga fall sker återställningar även utanför dessa områden.

Innan semestern beräknar vi vara klara med cirka 100 återställningar av beläggningsarbeten. Just nu har vi cirka 500 återställningar att göra, och vi räknar med att de ska vara genomförda i slutet på 2024.

 Det stämmer att vi har gjort beläggningsarbeten på Vengatan. Det är stadsbyggnadsförvaltningen som utfört detta arbete i ett omgestaltningsprojekt, då trottoaren hade flertalet olika beläggningar. Den typen av arbeten påverkas inte av den överprövning som teknik- och fritidsförvaltningen väntar svar på från förvaltningsrätten.

På andra sidan Vengatan är det teknik- och fritidsförvaltningen som ansvarar för och detta är ett återställningsarbete. Detta arbete kommer utföras under hösten.

 Insändarskribenten undrar också varför trottoarerna vid Carl XI:s väg och Larvigatan ser så olika ut. Vid Larvigatan har ogräs tagit sig upp, vilket det inte har på Carl XI:s väg, trots att dessa gjordes om under samma tidsperiod.

Här har det funnits en otydlighet i ansvaret för just trottoaren, som ingår i fastighetsägarens ansvar. Detta arbete är inplanerat till denna vecka (vecka 25).

Johan Thernström
TF förvaltningschef
Teknik- och fritidsförvaltningen

Valfrihet och privata initiativ
är-så klart- ingen skam
med humana perspektiv
som  framsida, lyfta fram

Men baksida, för dem som ser,
när det blev fritt för var och en,
ta rågad sked med mycket mer,
ofta först och sällan sen.

Olle Pålsson

I dag flaggar Landskrona för Island! Och det är ett grannland vi firar; trots att ön ligger långt ute i Atlanten mellan Norge och Grönland, är Island i mångt och mycket både vår gemensamma nordiska minnesbank och ett nordiskt föregångsland.

De gamla isländska sagorna och krönikorna, nedtecknade av bland andra Snorre Sturlasson på 1200-talet, är oundgängliga för kunskapen om vår vikingatida nordiska historia. Men det är inte enbart som historiska dokument de är centrala, utan de är även och kanske än mer viktiga då de utgör ett nordiskt litterärt arv som än idag läses och inspirerar.

På Island går det historiska och det nya hand i hand. Den moderna isländska demokratin har sina rötter i världens äldsta existerande parlament Alltinget, inrättat år 930. Det gamla och nya återspeglas även i hur man lyckats bevara och utveckla isländskan i tider då andra språk fylls av främmande låneord.

Island kan inte enbart ståta med det äldsta existerande parlamentet i världen. Landet kan även ståta med världens första demokratiskt valda kvinna som statsöverhuvud: Vigdís Finnbogadóttir. Hennes presidentperiod 1980-1996 hade avgörande betydelse för jämställdhets- och miljöarbetet på Island. Men även inom storpolitiken fick hon en roll: Vigdís Finnbogadóttir stod 1986 som värd för toppmötet mellan Ronald Reagan och Michail Gorbatjov. Vid presidentvalet 1988 fick hon 94,6 % av rösterna.

Men varför flaggas det just den 17 juni? Jo, denna dag 1944 förklarade Island sig som en självständig republik och bröt därmed ett månghundraårigt beroende av Danmark. Island hade i och för sig redan 1918 blivit ett självständigt kungadöme i personalunion med Danmark, kung Christian X var alltså kung av såväl Danmark som av Island. Men de båda kungadömenas utrikespolitik sköttes gemensamt av det danska utrikesministeriet i Köpenhamn. Överenskommelsen från 1918 öppnade dock upp möjligheten till full självständighet efter 25 år om Island så önskade och då inom ramen för förhandlingar.

Problemet var att Danmark 25 år senare var ockuperat av Tredje Riket och kungen med regeringen och folketinget var helt satta ur spel hösten 1943. Så islänningarna tog saken i egna händer, genomförde en folkomröstning i maj 1944 som utmynnade i att 98 % röstade ja till att lämna unionen och bilda en egen republik. Christian X och många andra danskar var inte glada; man hade önskat att islänningarna kunde ha väntat till freden kom. Men misstämningen försvann snabbt. Redan på självständighetsdagen den 17 juni 1944 sände Christian X ett brev till Island där han lyckönskade islänningarna till den nybildade republiken.

Island som republik bröt inte de gamla förbindelserna med Danmark och övriga nordiska länder. Tillsammans med Danmark, Norge och Sverige bildade Island 1952 Nordiska rådet som därefter arbetat för att främja och stärka politisk och kulturell samverkan i Norden. De första stegen togs med en nordisk passunion och en överenskommelse om gemensam arbetsmarknad. Och sedan lång tid tillbaka är även Finland, Färöarna, Grönland  och Åland medlemmar i Nordiska rådet.

Så när vi idag flaggar för Island är det inte enbart Island vi firar, utan det är även såväl vår gemensamma nordiska historia och kultur som det moderna Norden vi firar!

Jan Nilsson
Ordförande Föreningen Norden i Landskrona

Bifogade några bilder:

Göran Nyström

Varför skövla barnens skog som funnits i 20 år? Vi tycker att det är viktigt med grönområde. Var skall ni plantera dom nya träden som är en policy i Landskrona Stad?

Vad tänker ni bygga på denna plats?

Bostadsrätter – för Hyresrätter är väl inte att tänka på!

Seniorerna – Socialdemokraterna Landskrona
gm/ Simon Andrijevski

Klassisk stil öppnar vägen in till Landskronabornas hjärtan. Du behöver inte mäta resultatet på hjärtintensiven. Du känner pulsen. Alltså inte en tråkig och menlös förortsbebyggelse, som kommunens husförslag till Skeppsbron.

Arkitekten SAR Bengt Hellborg har tagit fram ett förslag om kompletterande bebyggelse vid Skeppsbron i Landskrona. Det är ett oerhört attraktivt bostadsläge.

Bengt,83 år, har gedigen arkitektbakgrund, utbildad vid Chalmers i Göteborg. Han gick ut med kritiska synpunkter på utbildningen, men blev ändå kursetta. Han blev lite kontroversiell när han tog fram förslag till ENTRÉ-bebyggelsen vid motorvägens infart till Malmö norrifrån.

Tänk om man byggt a la Bengt i stället för köpcentret Entré. Även hans förslag till utformning av Knutpunkten i Helsingborg hade sparat många pengar.

Vad vill vi se framför oss i framtiden? Tycke och smak, vad är det?

Det är nu vetenskapligt bevisat att det är lönsamt att bygga snyggt.

Upplever man till exempel SAS Royal Hotel (Nu namnändrat till Radisson Collection Royal Hotel Copenhagen) i Köpenhamn som snyggt?

Huset beskrivs som en tändsticksask i en dokumentär om arkitekten Arne Jacobsen (Se videon) som ritade. Då i slutet på 1950-talet var det faktiskt ett nordiskt samarbete (SAS) som banade vägen framåt eller uppåt. Ett lågt höghus. Arne ritade också idrottshallen i Landskrona ett stenkast från Haralds kiosk ( nu: Haralds grill & ök).

SAS var och är ett samarbete Sverige – Norge – Danmark. Det finns utifrån detta pengar för att skapa ett intressant Landskrona. Man får inte bli livrädd varje gång det talas om lyxliv i form av en kopp kaffe på till exempel Royal Hotel i Köpenhamn.

Konst och arkitektur hör ihop. Man kan också använda ordet “design”. Arne Jacobsen var inte bara arkitekten bakom SAS Royal Hotel i Köpenhamn. Han designade också möbler och inredning, etc.

Jag har tidigare inte varit konstintresserad. Men så blev det ett besök hos Landskrona Direkt (Galleri Direkt). Det som är snyggt har ett värde.

Konstutställningar blir en del av det sociala livet. Det skapas spontana möten. Konst/arkitektur blir som medicin. Schabbla nu inte bort Skeppsbrokajen.

Tommy Jonasson

I Elvir Mesanovics (MP )svar till Annika Mineur(SD) och Eric Rantzow (SD) motsäger han sig flera gånger.
Han hävdar att han och Miljöpartiet inte vill bygga bort stadsparker, grönytor och jordbruksmark.
Vidare hävdar han att han vill bevara en grön stad och inte bygga bort grönområden i tätorten. Koloniträdgårdar är gröna lungor som behövs säger han.
Men Mesanovics MP river koloniträdgårdar, bebygger gröna ytor och värdefull jordbruks mark – alltså tvärtom mot vad han säger. Han försvarar beteendet med att, bara man bygger på höjden så går det bra.

Men det mest anmärkningsvärda med hans svar är början, där han framför allt betonar  vikten av värna skatteunderlaget och företagandet och vikten av att få hit ”rätt” folk med goda ekonomiska och sociala förhållanden som möjligt. Detta är alltså viktigare än miljön för miljöpartisten Mesanovic. Hans inlägg här kunde, enligt min mening, faktiskt vara skrivet av självaste Torkild Strandberg. Tro det eller ej!

Mesanovic höll sig framme efter valet 2022 och bevakade kommunalrådsposten, som han hävdade var ”hans”. Trots att Jesper Ohlsson då var partiordförande och stod överst på listan. Att få kommunalrådslön och gå i Torkilds ledband verkar, som jag ser det, vara viktigt för Mesanovic.
Ty man hör aldrig Mesanovic protestera eller ens ifrågasätta när en tunnel med livsfarliga transporter under Öresund ska byggas. Eller när viktig jordbruksmark bebyggs, eller när stora förfulande industribyggnader uppförs,  eller när kolonier rivs, eller när arbetsmiljön för kommunanställda fallerar, eller när trafikmiljön för närboende är outhärdlig, eller när en vindkraftspark motarbetas etc, etc.
Men när Torkild ska stöttas i valrörelsen och kommunalrådsposten fördelas, då dyker han upp som gubben i lådan.

Landskrona behöver ett självständigt Miljöparti. För att främja en fri debatt och demokrati. Och för att få ett samarbete över partigränserna och minska enpartiväldet.

Man kan säkert och förhoppningsvis bygga stationsnära utan att skada det fina koloniområdet. SD säger sig vara emot rivning och jag har hört flera inom S som tycker det är viktigt att värna kolonierna.
Men då måste det finnas en öppen debatt och förslag från andra och gärna från någon annan än Torkild och hans miljöpartistiske lakej.

Lena Nilsson

Svar på insändaren – Varför vill Miljöpartiet försämra för folkhälsa och biologisk mångfald?

Bostadspolitiken är avgörande för att påverka och förbättra skatteunderlaget. Den ska bidra till att öka skattekraften och inflyttningen av företag och personer med ordnade sociala och ekonomiska förhållanden.

Koloniområdet S:t Olovsvång ligger stationsnära vilket främjar kollektivtrafiknära förtätingsområde och att bygga på höjden välkomnas av miljöpartiet. Istället för att bygga bort stadsparker, gröna ytor eller värdefull jordbruksmark bör vi optimera markanvändningen och bygga på höjden.

Det kommer alltid att finnas konflikter mellan markanvändning och hur vi vill att Landskrona ska utvecklas. Att hitta strategier och åtgärder för att bevara biologiska mångfalden och samtidigt exploatera marken bli utmanade framöver där många intressen och konflikter finns. Vi måste hitta en balans mellan hållbar stadsutveckling, folkhälsa och biologisk mångfald. Miljöpartiet i Landskrona har kämpat för att staden skall förtätas vilket har resulterat till att många nya attraktiva bostäder har byggts med minsta möjliga påverkan på biologiska mångfalden och våra grönområden.

Landskrona stad ska vara en grön stad där bibehållen biologisk mångfald bevaras och grönområden i tätorten inte byggs bort. Ett bra exempel på detta är kvarteret Jäntan där ca 238 ny attraktiva bostädsrätter och trygghetsboende byggs samtidigt som teaterparken har renoverats och är mer attraktiv för stadens invånare. Miljöpartiet respekterar och värdesätter Landskronas kolonitradion. Koloniträdgårdarna är gröna lungor i staden och de behövs. Är det något Coronapandemin har lärt oss så är det behovet av att lätt kunna komma ut i grönskan. Koloniträdgårdarna bidrar med biologisk mångfald och även viss självhushållning.  Inom Koloniområdet S:t Olovsvång område har vi en överenskommelse inom treklövern om att bygga stationsnära och det ska fullföljas.

Elvir Mesanovic
Kommunalråd (MP)