PLANKET - Inlägg på denna sida är insändare och åsikterna är skribentens egna

Friskvård är politik!

Svar till Tony Petersson, opolitisk privatperson – Det egna ansvaret till friskvård

Gymägare står inte i kassan i januari och februari och nekar kunder att köpa årskort, eller några andra delar av året för den delen heller. Att sälja gymkort som inte används torde ju vara optimalt för en gymägare. Färre kunder som sliter ut anläggningen, färre kunder som använder omklädningsrummen och färre kunder som förbrukar vatten i lokalerna. Det vill säga, minskade kostnader men årliga intäkter. Enligt marknadens spelregler, optimalt företagande. Eller har jag missat uppropen och manifestationerna från gymägarna om att deras kunder betalar för sig, men använder inte faciliteterna?

Enligt Skatteverket kan friskvårdsbidraget uppgå till maximalt 5000 kronor, skattefritt. Det är mer än de 3500 kronor som jag kan få av den privata arbetsgivare jag är anställd, det är mer än de 3000 kronor som exempelvis sjukvårdspersonalen som jobbar inom Region Skåne kan få och det är långt mer än de 2000 kronor som undersköterskor och andra inom Landskrona stad kan få. Landskrona stad betalar alltså inte ens ut hälften av det årliga friskvårdsbidraget som kommunen enligt Skatteverket får lov att betala ut, skattefritt. Det är sniket, gnitt och ett fattigdomstecken!

Du skriver att du motionerat i 30 år och följt debatten om friskvårdbidraget. Jag tycker att du missat två väsentlig saker i ditt resonemang. Den ena är fördelarna med friskvård, som faktiskt blir av. Du är väldigt oroad över att produktionen på arbetsplatserna skulle minska pga friskvård och ser inte hur produktionen kan förbättras av friskare medarbetare. Du nämner inte att friskvård får konsekvensen att medarbetare faktiskt orkar mer och att det leder till minskad sjukdom och därmed minskad sjukfrånvaro.

Därtill nämner du inte sjukdomarna eller åkommorna som är en konsekvens av att människor inte ägnar sig åt någon form av friskvård över huvud taget, inga ledande politiker nämnda. Dessa sjukdomar och åkommor är troligen mycket mycket dyrare i längden, än vad det kostar att betala för friskvård. Men den prislappen hamnar inte på arbetsgivarna utan på regionerna. Och med ditt resonemang om eget ansvar, så undrar jag om du ens anser att vi ska ha skattefinansierad sjukvård för människor, de är kanske kapabla att betala för sin egen sjukvård själva? Jag menar att fördelarna med friskvård vida överträffar nackdelarna med en minskad produktionstimme i veckan. Produktion mäts i resultat, inte i tid. Så resonerade man ju i frågan om en viss konsult. Kommunen driver en verksamhet med människor, inte ett löpande band. Det är klart att man kan se på glaset som halvtomt, om man vill det. Men när det avser friskvård tycker jag att man ska se det som halvfullt, särskilt om det är 50% av personalen som får friskvårdsbidrag.

Avslutningsvis så var det synd att det inte var din partikollega Lena Benediktsson (L) som var apostroferad som svarade på insändaren, men jag svarar gärna dig. Tack för du tog dig tid och svarade, även om du skriver som privatperson. Men här någonstans, tycker jag att det är lite sorgligt att du som är en företrädare för Treklövern, känner sig nödgad att skriva ett svar som privatperson och inte under Treklöverns eller partiets flagg. Du är ju trots allt politiker och denna fråga är politisk. Du skriver att den inte är ideologisk, men jag är inte beredd att hålla med dig på den punkten. Det är klart att personalvård och i synnerhet prioriteringar av personalvård är en fråga om ideologi och politik. Landskrona stad är den största arbetsgivaren i kommunen och politikernas syn på arbetsgivaransvar och arbetsgivarens roll återspeglas i de beslut som fattas.

Jag beskyller inte dig personligen Tony, men det är genomgående något som Treklövern i Landskrona har ägnat sig åt under nästan två decennier vid makten, dvs att försöka avpolitisera politiska frågor, att försöka framställa politik som fakta och något som tjänstemännen kokar ihop, att avpolitisera politiska företrädare och ha partilösa företrädare på politiska uppdrag, att påstå att en inställning i en politisk fråga inte skulle vara tal om politik. Och att du nu skriver som privatperson istället för att skriva i rollen som politiker, ser jag som ett led i detta tillvägagångssätt. Som att kommunstyrelsens ordförande är den ende i Treklövern som får lov att stå för politiken som förs ut, som får stå för ideologin och som får föra Treklöverns talan. När jag försöker besöka hemsidan för Liberalerna i Landskrona, så hamnar jag rent av på www.torkild.se och inte på Liberalerna i Landskronas hemsida. Detta är ert tillvägagångssätt, inte något annat partis. Och det tycker jag är symptomatiskt för er och Treklövern. Det är delvis en parentes och ett sidospår, men samtidigt har det blivit en verklighet som genomsyrar det politiska klimatet i Landskrona. Skriv gärna som politiker också!

Marko Huttunen (S)

Fotofestivalen!!!

Lördag och fotofestival i Landskrona. Foto: Pidde Blomkvist.

Hallå fotografer!

Jag såg Örjan Kristensons (nestor Christer Strömholms pro kopist) debattskrivelse från LANDSKRONA DIREKT på fejjan och kan säga att  fotofestivalen först inte ville betala pressfotograferna för sitt föredrag i jympahallen. Men dom fick ändra sig (men vad betalningen blev, vet jag inte). Man tycker Landskrona Foto blivit dryga mot fotograferna.

Det blir mer unket när man vet att konstnärliga ledningen titt som tätt åker runt för Landskronabornas skattepengar till utländska fotojippon med hög lön.

Det jag med har observerat är att alla som jobbar med fotofestivalens utställningar är kvinnor. Kvinnor kan ha samma kunnande som män, men det är 100% kvinnor. Är inte männens synsätt önskvärd, för mixat är väl bäst?

Hur har anställningsskeendet gått till när man anställt 100% kvinnor? Vad säger HR? Har jobben varit öppna för alla eller har det varit en Anna Kindberg Batra-lapp på kontoret (det ska media undersöka)? Ger enögdheten en sann bild av fotosektorn? Gör en rockad så blir det tiptop! För Landskrona Foto är mycket stereotypt och inte minsta heterogent.

Örjan Kristenson förtäljer om fotofestivalens konstnärliga ledning som inte vågar debattera festivalens utställningar och det är sant (annars i en insändarskrivelse i HD vill dom inte göra en guidad tur i Clare Strands museiutställning). Det rannsakas mycket på nätforum att fotofestivalen är enformig, det håller jag med om mycket och plus det var väldigt liten publik i år (det kan man se på fotot från lördan, ovan.). Högsta cheferna måste fixa det. Men dom får faktiskt skylla sig själv att Landskrona Foto går så dåligt.

/Pidde Blomkvist, företagare

Ps.
Missa inte Örjans inlägg i debatten.

Det egna ansvaret till friskvård

Svar till Marko Huttunen (S) och hans insändare – Folkhälsan och personalhälsan viktig att värna!

Friskvårdsbidragets vara eller icke vara samt nyttan med det är inte alltid glasklar.

Marko skriver om 50% nyttjandegrad, eller, uttag av bidraget om man skall vara korrekt, för det är inte sällan två olika saker.

Gymägare är de förste att skriva under att det köps gymkort i en rasande fart, ofta med friskvårdsbidrag, i jan-feb, för att knappts sen nyttjas mer det året. Så, vad är det faktiska nyttjandet av bidrag? Nog inte ens 50% , och det har inte med subvention av priset att göra, utan den egna viljan.

Min erfarenhet, och jag har ändå hållit på och följa debatten, samt motionerar själv i över 30 år, är att det oftast bara nyttjas av ”redan frälsta”, dvs personer som ändå motionerar, och ändå skulle köpt det gymkortet, eller vad man nu har bidraget till. Vi blir helt enkelt subventionerade av skattebetalarna för något vi ändå skulle betalt . Rätt eller fel.

Det är inte summa på bidrag som avgör om man ”friskvårdar”, utan den egna insikten i vikten av att sköta sitt välbefinnande. Friskvårdsbidrag är sällan eller aldrig den avgörande faktorn om man ”frisksportar”. Så, friskvård på arbetstid, eller friskvård på betald arbetstid? Det finns (oftast små) företag som har båda varianterna, men det är de som har yrken där man inte är beroende av andra, eller har någon form av schemalagd arbetstid ihop med andra . Friskvård på arbetstid ger att om man tex jobbar 7-16 och friskvårdar sig mellan 9-10,  en arbetstid som då är 7-17. På betald arbetstid ger att skattefrälset betalar dig, för att du skall sköta dig, och du samtidigt utför mindre på ditt arbete än du får betalt för (kortare faktisk arbetstid). Sen finns det en annan , mycket enklare variant, och har 100% träffsäkerhet . Det heter det egna ansvaret . Det egna ansvaret att inte röka, måttlig med alkohol , ät mer grönt , mindre sötsaker och ta en rask promenad istället för tv-soffan. Det ger en tjockare plånbok, bättre hälsa och kostar summa noll kronor, varken för dig , eller skattebetalarna.

Jo, Marko, jag är förvisso fritidspolitiker (detta är inte en ideologisk fråga) , men detta skrivs som privatpersonen Tony. 

Tony Petersson 

Folkhälsan och personalhälsan viktig att värna!

Svar till Kommunal.

Kommunals representanter skriver här på Landskrona Direkt att Landskrona stad inte vill höja friskvårdsbidraget för att det bara är hälften av personalen som utnyttjar friskvårdsbidraget. Det är väl desto större anledning att faktiskt premiera de som använder friskvårdsbidraget, det är ju en investering i medarbetarnas hälsa och därmed en förbättring av folkhälsan. Och minskade kostnader för sjuk personal.

När Treklövern höll presskonferens om Landskronas Vägval 2.0 och skulle bygga nya idrottsanläggningar ute på Karlslundsområdet för närmare en miljard kronor, då hette det att det skulle satsas på folkhälsan. När Treklövern ställdes inför frågan om att införa en timmes friskvård på arbetstid, då fick vi svaret att det skulle bli väldigt svårt för cheferna att planera scheman, så det gick minsann inte. Varför nu det skulle vara svårt att planera för. En timmes friskvård på arbetstid betyder ju inte att de anställda kan ta ut den friskvårdstimmen lite när de känner att andan faller på, utan det är ju klart att det i så fall skulle planeras för det och sånt får ju anpassas efter verksamheten. Och det är ju inte utan att man blir orolig för Treklöverns resonemang. För om man har bekymmer med att planera för friskvård på arbetstid, så undrar man hur cheferna då ska planera för sviktande hälsa hos personalen, som ju kommer när det kommer och går ju inte direkt att planera för. Och det är ju en konsekvens av mindre friskvård.

Jag själv jobbar inom järnväg och är anställd av en privat arbetsgivare och vi har ett friskvårdsbidrag om 3500 kronor per år. Region Skåne har ett friskvårdsbidrag som uppgår till 3000 kronor per år. Landskrona stad har ett friskvårdsbidrag om 2000 kronor per år. Om jag får säga vad jag tycker, så är det rätt så sniket, gnitt rent av. Det är ett fattigdomstecken och inte alls en tydlig signal om att man i denna kommunen satsar på folkhälsan eller ens på den egna personalen.

Förstår man inte från Treklöverns sida vad friskvårdsbidrag faktiskt innebär för de verksamheter där personalen utnyttjar denna möjlighet? Jag minns tydligt att för cirka 15-20 år sedan, då var exempelvis kommunfullmäktigeledamot Lena Benediktsson (L, då FP) mycket mån om folkhälsan. Folkhälsan främst! Vad hände Lena? Så kom igen Lena! Vad skulle vi annars göra?

Och Kommunal, personligen skulle jag önska lite mer tydlighet. Hur många kronor är det ni vill se i friskvårdsbidrag och står ni fortfarande fast vid en timmes friskvård på arbetstid?

Marko Huttunen (S)

Värna Hermansons bilder

Jean Hermanson drar uppmärksamhet ute i stora fotovärlden. Det skulle vara ett jättebra sätt för Landskrona Foto att höja sitt namn. Det fattar alla, utom dom på Landskrona Foto. Jag undrar varför dom tagit avstånd från Hermansons bilder? Konstigt att man inte tar hand om det när för folk är intresserade! Men en fotofestival som är gles på folk kan man göra. Landskrona har blivit upp och ner vända världen.

Johan Andersson

Replik till Johan Dahlén angående fotograf Jean Hermansons samling

Storsint av Johan Dahlén att bekänna sitt misstag offentligt. Jag tackar ödmjukast för klargörandet över att Jean Hermansons samling vid aktuell tidpunkt ingått i Jenny Nordquists och Jenny Lindhes ansvarsområde. Däremot är det inte utan att man häpnar över alla volter och krumbukter som Dahlén och Landskrona Foto utfört för att försöka svära sig fria i ansvarsfrågan. Hur mycket kan kommunala tjänstemän fabulera med fakta innan det får konsekvenser?

Dock ledsamt och anmärkningsvärt i denna generande fars att avdelningschef Johan Dahlén vilseletts av sin egen personal. Att som tjänstemännen Nordquist och Lindhe förneka och förskansa sig är sällan en bra väg fram. Skulle det inte varit smidigast att föra en konstruktiv dialog för att hitta en lösning?

Vi var ju alla överens om att frågan kring misskötseln av Jean Hermansons samling inte skulle bli en konflikt. Därför beklagligt att Landskrona Foto stängt dörren och vägrar att kommunicera.

Som kommunal tjänsteman ska man värna om landskronaborna och inte göra dem till åtlöje. Tyvärr har i stället ärendet i musei- och fotokretsar blivit en komprometterande följetång som skadar Landskrona Fotos anseende, och gravt skämmer ut Landskronas invånare. Vilket är oerhört synd då fotosatsningen är ett föredömligt initiativ som borde blomstrat. Emellertid bra och angeläget att ansvarsfrågan över Hermansons samling nu blivit belagd.

På återseende!

Nils Petter Löfstedt, filmregissör och mångårig medarbetare till Jean Hermanson
Läs mer:

Dags att skrota Europaspåret

Tidningen Sydsvenskans artikel, skriven av Erik Magnusson den 29/10, har en analys av Öresundsförbindelser, ur vilken jag hämtat citat och siffror.

Malmö, Landskrona och Helsingborg är alla ivriga förespråkare för de alternativ som respektive stad har tagit fram. Malmö till en kostnad av 45 miljarder, eventuellt ytterligare 5-6 miljarder vid ytterligare kompletteringar. Landskrona hamnar på en kostnad av 85 miljarder (!) med den senaste kompletteringen medan Helsingborg prutat ner sitt förslag till 51,2 miljarder (2021 års prisnivå). Hiskeliga summor gällande alla förslagen.

MEN artikeln beskriver också att intresset är väldigt stort i Skåne men svalt i Stockholm och ISKALLT i ministerierna i Köpenhamn!
I Köpenhamn har man hittat andra lösningar till exempel vid landanslutningarna till Öresundsbron (betydligt billigare) och det finns även stöd för en motorvägstunnel H-H som likt Öresundsbron skulle kunna självfinansieras med avgifter.

Min stora fråga blir då; när tänker Landskrona sluta drömma och skrota Europaspåret, som redan kostat oss skattebetalare runt 25 miljoner kronor?
Det krävs två för en tango och danskarna vill uppenbarligen inte dansa just denna tango.

Nej i fortsättningen tycker jag att skattepengar ska läggas på den offentliga verksamheten som är i stort och verkligt behov av tillskott.

Marita Larsson

Svar till Nils Petter Löfstedt

Svar till Nils Petter Löfstedt angående arvet efter Jean Hermanson

Landskrona foto har mycket riktigt arbetat med Jean Hermansons samling. Det har ingått i berörd personals ansvarsområde och man gjort det inom ramen för sin anställning.  Detta innebär inte att man för all framtid har att hantera uppgiften eller att man helt själv bestämmer sina arbetsuppgifter.  Ett antal utställningar och böcker har producerats och vi informerar regelbundet om samlingen men det är i dagsläget ingen samling som Jenny Nordquist eller Jenny Lindhe arbetar aktivt med. Detta beror inte på ointresse utan på att andra uppgifter måste prioriteras. Men samlingen är i gott skick, vilket borde vara det viktiga.

Johan Dahlén, avdelningschef Kultur.

 

Johan Dahlén avböjer härmed att svara mer i denna fråga.

Bevara barn- och ungdomsmedicinska mottagningen på Landskrona lasarett

De styrande partierna i sjukhusstyrelsen för Helsingborgs lasarett bereder just nu ett ärende som syftar till att stänga barn- och ungdomsmottagningen i Landskrona och istället hänvisa patienterna till mottagningen i Helsingborg eller Ängelholm. En sådan stängning skulle medföra längre resvägar och sämre tillgänglighet för barn, ungdomar och deras familjer i Landskrona.

Vi socialdemokrater anser att kommunstyrelsen i Landskrona måste agera proaktivt för att hindra denna utveckling. Kommunstyrelsen bör därför bjuda in regionstyrelsens ordförande, Carl Johan Sonesson (M) till dialog så att han har möjlighet att förklara sig och så att kommunstyrelsen får möjlighet att tydliggöra behovet av en god barnsjukvård på lasarettet. Vid ett sådant möte kan kommunstyrelsen med fördel förklara hur betydelsefullt lasarettet är för kommunens invånare och hur allvarligt vi ser på åtgärder som hotar att avlöva lasarettet. För att Landskrona kommun ska kunna utvecklas positivt framöver och för att barnfamiljer ska känna att kommunen är attraktiv, är det viktigt med god tillgång till sjukvård av hög kvalitet för barn och unga.

Vi Socialdemokrater föreslog även, på sjukhusstyrelsesammanträde Landskrona 2024-10-24, om att uppdra åt förvaltningschefen att utreda hur Landskrona lasarett kan ta över barn- och ungdomsmottagningen i Landskrona från Helsingborgs sjukhusförvaltning.

Fatmir Azemi (S) Kommunalråd
Mecide Özer (S) Vice ordförande i Landskrona sjukhusstyrelse
Jonas Esbjörnsson (S) Primärvårdsnämndens 2:e Vice ordförande

Utveckla Glumslöv med trevlig bykänsla

Vi vill både bygga nytt och skapa en trevlig bykänsla i Glumslöv. Därför säger vi ja till förslaget om nybyggnation på fastigheten mellan affären och tågstationen (korsningen Heimdalsgatan/Södra Kvistoftavägen). Men krav måste ställas på en gestaltning och en arkitektonisk utformning som passar för platsen och smälter in med befintlig bebyggelse. Ett stort lägenhetskomplex i lådformat är uteslutet. Det är helt enkelt för fult.

Att bygga nya stationsnära lägenheter i Glumslöv är bra och självklart vill vi utveckla platsen. ”Entrén” till byn sett från stationen skulle verkligen tjäna på ett lyft. Men saker och ting är ju sällan svart eller vitt. Vi menar att det går att både vara för byggnation på fastigheten (Vapensmeden 1) och samtidigt sätta vikt vid att vi tänker till så att vi bevarar och stärker en trevlig bykänsla. Det förslag till detaljplan som Treklövern (L, M, MP) ställt sig bakom menar vi bidrar till motsatsen. Landskronas byar ska vara mysiga och hemtrevliga. Inte blir invaderade av modernistiska utanförskapsbunkrar.

Våra synpunkter är kortfattat dessa: det stora fina träd som finns på fastigheten ska bevaras, det hus från förra sekelskiftet, uppfört i lokalt tegel från tegelbrukens tid, som idag finns på fastigheten ska bevaras och restaureras, nybyggnation ska vara lägre än dagens föreslagna lådtorn och arkitekturen ska vara väl förankrad i lokal arkitekturtradition gärna med en tegeltyp som går ihop med befintligt hus.

Emil Fennstam (SD)
Erik Rantzow (SD)
Alf Andersson (SD)