Varför måste vissa ta ansvar och andra bara ha ambitionen?
Att vilja och göra är två helt skilda saker. Landskrona stad som arbetsgivare har en ambition att främja hälsa och välbefinnande bland stadens medarbetare.
Men en vilja utan intresse för konkreta förbättringar är inget annat än ett tomt löfte.
När arbetsgivaren använder som svar att de inte anser att friskvårdsbidraget behöver höjas för att enbart 50% använder sig av det så kan man inte låta bli att undra. Är ambitionen att spara pengarna och Redovisa ett högre resultat större än ambitionen att främja medarbetarnas hälsa och välbefinnande?
En friskvårdstimme i veckan blev det inte heller. För tänk om alla medarbetare hade haft samma förutsättningar att ha en timme i veckan att nyttja till bland annat friskvårdsbidraget. Vore det så hemskt?
Skor på jobbet är ytterligare en förmån de inte vill ge ut. För många medarbetare idag är bra skor en grundläggande förutsättning att kunna utföra sitt arbete på ett tryggt och säkert sätt. Medlemmarna i Kommunal utför idag arbetsuppgifter i regn, slask, snö, halka och värme. Går man dessutom länge och på hårt underlag utan bra skor så ökar risken för belastningsskador. Borde inte arbetsgivaren ha ambitionen att säkerställa att de anställda har de bästa förutsättningarna att utföra sitt arbete på?
Vi kan inte låta bli att jämföra. Varje gång vi går in på Stadshuset så är allt så fint och matchande. Höj och sänkbara bord och ergonomiska stolar. När vi tänker på det så är det inte hos många chefer man går in och det inte ser fint ut. Man kan inte låta bli att undra varför vissa saker är en självklarhet för en del och en förmån för andra.
Medlemmarna i Kommunal förtjänar en arbetsgivare som har mer än ambitionen att de ska må bra. De förtjänar samma handlingskraftiga arbetsgivare när det gäller deras hälsa och välbefinnande som de har visat sig vara när de vill ha bolag. Tänk om människan hade betytt lika mycket som pengarna?
Nina Sehovic
Ann-Sofi Fransson Fält
Kommunal
