Det har nu gått över två veckor sedan Fotofestivalen avslutades, några fler dagar än så sedan jag publicerade min *kritik av festivalen. Festivalens ansvariga har inte bemödat sig att svara. Den enda responsen är ett svar till Benny Jönsson 17 september. Ett urvattnat, defensivt svar som inte säger någonting.
Jämfört med tidigare Fotofestivaler är kritiken massiv, jag har aldrig sett så många negativa recensioner någon gång. Kritiken är befogad och välgrundad, därför undrar jag varför de ansvariga drar sig undan kritik, debatt och – i förlängningen… Ansvar.
Förutom ensidighet i urval och märkliga texter, finns andra problem: Landskrona Fotos njugga, för att inte säga styvmoderliga inställning till Landskrona Foto Friends. Då jag haft utställningar under detta paraply under fyra festivaler har jag bara (mig veterligt) haft besök av ansvariga två gånger!
I årets program fanns inte Landskrona Foto Friends utställningar ens med (och varför bara på engelska? De flesta besökare är svenskar). Det var bara på hemsidan man kunde hitta information om oss.
Innan pandemin blev medlemmar av Friends tillfrågade om vi ville bidra med våra kunskaper för att till exempel hålla föredrag. Först skulle ingen ersättning utgå men efter protester från bland andra mig, ändrade man sig.
Jag blev erbjuden 2000 sek före skatt, för att hålla ett föredrag om mitt arbete under 15 år med fotografen och mottagaren av Hasselbladspriset, Christer Strömholm. Ett arbete jag beräknade skulle ta över en vecka.
Jag kan svårligen tänka mig att någon utsocknes fotograf skulle gå med på liknande villkor. Man behandlar alltså oss Landskronabaserade fotografer helt annorlunda än andra svenska, eller internationella fotografer.
Så, jag ser fram emot ett svar från Landskrona Foto.
Att undandra sig kritik och debatt är inte bara arrogant mot oss betraktare och medutställare – det innebär också en risk för att organisationen imploderar av sin egen rättfärdighet.
Örjan Kristenson
* Relaterat: Landskrona Fotofestival?
