Annons

Skattekraften ökar trots fortsatt låg självförsörjningsgrad

I många av Skånes kommuner har människor svårt att försörja sig själva genom arbete. Det visar siffror från SCB som Svenskt Näringsliv tagit fram. 23 av Skånes 33 kommuner har en lägre självförsörjningsgrad än riksgenomsnittet på 75,1 procent. Lång ner på listan hittar vi Landskrona, fjärde sämst i länet, med en självförsörjandegrad på drygt  67, procent. Endast Burlöv, Malmö och Perstorp har en längre grad av självförsörjande personer i arbetsför ålder.

Annons
 

– Att så många personer i arbetsför ålder i Skåne inte försörjer sig själva är en stor påfrestan för kommunernas ekonomi. Våra företag kan och vill hjälpa fler till arbete, därför är det så viktigt med ett bra företagsklimat lokalt och bättre villkor för näringslivet. Det skulle frigöra resurser som skulle kunna satsas på till exempel barnomsorgen, skolan och äldrevården, säger Carina Centrén, regionchef på Svenskt Näringsliv.

Enligt Svenskt Näringslivs siffror rör det sig om 7666 personer i åldern 20-64 år i Landskrona som inte är självförsörjande.

Frågan är hur kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg (L) ser på det hela då han sedan Landskronas vägval sjösattes 2010 upprepade gånger talat om vikten av att kunna ”stå på egna ben”.

– Svenskt Näringslivs mått bygger på andelen personer 20-64 år som har en bruttolön över 186 000 kronor per år. Detta är inte ett mått Landskrona stad följer. Det är inte heller ett vedertaget mått som finns tillgängligt hos SCB. Ska vi ta fram motsvarande siffra från 2010 bygger det på att vi köper en specialbeställning från SCB, säger Torkild Strandberg och menar att det är svårt att ta fram siffror som talar för vilka förbättringar som skett på området det senaste tio åren.

– Vad vi däremot har följt är andelen helårsekvivalenter som försörjs med sociala ersättningar och bidrag. Med helårsekvivalent menas att om två personer varit sjukskrivna ett halvår var så utgör de tillsammans en helårsekvivalent. Detta mått har SCB mätt sedan 2014 och sedan dess har andelen personer 20-64 år i Landskrona som försörjer sig genom sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetslöshetsersättning, arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd eller etableringsersättning minskat från 22,3 procent till 17,2 procent i juni 2021.

Från en låg nivå är det som bekant alltid lättare att öka mer än andra. Det förringar dock inte att stadens skattekraft så sakteliga klättrar uppåt.
– Vi vet att Landskronas skattekraft, skatteunderlag per invånare, ökar snabbare än riksgenomsnittet. Landskronas skattekraft ökade mellan 2019 och 2020 med 3,2 % medan rikets skattekraft ökade med 1,9 %. Även i ett längre perspektiv har skattekraften ökat i högre takt än riksgenomsnittet. Mellan 2015 och 2020 ökade Landskronas skattekraft med 18,4 % (näst högst i Skåne) medan rikets skattekraft ökade med 15,9 % under samma tidsperiod.  Landskronas ökning av skattekraft är hög i en nationell jämförelse och kommer på 16:e plats av de kommuner som ökat sin skattekraft mest procentuellt sett 2015-2020, poängterar Torkild Strandberg.

1400 nya bostäder
En del av den ökade skattekraften är avhängt nyinflyttning och det har som bekant byggts mycket i Landskrona den gångna tioårsperioden. I Landskrona färdigställdes det 1 408 bostäder under åren 2010 till 2020. Det är sjätte mest av Skånes 33 kommuner och i paritet med Höganäs (1 381), Staffanstorp (1 316) och Lomma (1 315).

– I de nya bostadsområden som byggts ligger inflyttningen utifrån på i snitt mellan 30 och 40%, säger Torkild Strandberg som gärna gett en mer exakt siffra.
– Detta är siffror jag eftersökt länge. Vi har statistik på hur många av de som flyttat in i åldern 16-74 år som är förvärvsarbetande och vilken medel- och medianinkomst de har, men inte exakt var de bosätter sig, förklarar han.

– De senaste åren har det flyttat in mellan 1 059 och 1 179 förvärvsarbetare medan något färre flyttat ut. Vad som är tydligt är att det flyttar ut fler som inte förvärvsarbetar och de som flyttar in har högre medel- och medianinkomst än de som flyttar ut.

Frågan är då om vägvalet varit rätt så här långt.
– Landskrona är på rätt väg. Bidragsberoendet minskar, de privata jobben blir fler, inflyttningen är positiv. Samtidigt visar Svenskt Näringslivs siffror att vi inte får slå av på takten. Att förändra en stad i grunden är långsamma processer. Siffrorna visar tydligt att vi måste fortsätta att skapa arbetstillfällen, sätta jobb före bidrag och erbjuda boenden och livsmiljöer som lockar människor med inkomst och stabila sociala förhållanden att bosätta sig hos oss, avslutar Torkild Strandberg.

Annons
Annonser




















Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser