Arkiv: Planket

Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment. Det har funnits en okritisk hållning till digitalisering, där det slentrianmässigt ansetts som bra oavsett innehåll. Men den nya regeringen vill i stället se fler skolböcker.

Det finns flera förklaringar till att teknik i klassrummen missgynnar elevernas inlärning. Hjärnforskning visar att fokus och koncentration är avgörande för att inlärning ska ske. Ju mer vi tänker på något, desto högre sannolikhet är det att kunskapen fastnar i långtidsminnet. Då de delar av hjärnan där själva tänkandet sker, hjässloben och pannloben, i princip är identiska med de områden som reglerar vår koncentrationsförmåga, är det avgörande att antalet distraktioner i klassrummet hålls till ett minimum.

En elev som får en notis på iPaden tappar koncentrationen, och efter det tar det upp emot 25 minuter att återfå fokus.  Ett klassrum som är fyllt av datorer eller blinkande mobiler är således en mardrömslik miljö för inlärning utifrån ett kognitivt perspektiv. Även om det finns elever som sköter sig och låter mobilen vara avstängd i fickan, så visar studier att det räcker med att andra klasskamrater använder teknik i klassrummet för att inlärningen ska missgynnas.

Faktum är att den del av hjärnan som reglerar barnens förmåga att planera och beakta konsekvenser utvecklas färdigt först långt efter tjugoårsåldern. Det är således rationellt att utgå från att barn alltid kommer föredra Snapchat framför algebra. Koncentration är nyckeln till lärande och våra tekniska prylar är skapade för att stjäla den.

Skolan ska enligt lagen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Trots att man starkt kan ifrågasätta den vetenskapliga grunden för tekniska prylar i klassrummet är Sverige ett av de länder där såväl tillgången till och användning av datorer i skolan är som är störst i hela OECD.

Satsningar på teknik i skolan har inte bara en svag vetenskaplig grund – det är även dyrt. Beräkningar visar att kostnaden för att köpa in datorer till en skola med 500 elever motsvarar cirka fyra lärartjänster. Många skolor lockas av datorernas låga inköpspris, men verkar vara bortse från dolda kostnaderna i form av teknikstrul och reparationer, som kan kosta mellan tre och fem gånger mer än datorernas inköpspris.

Den optimistiska synen på skolans digitalisering finns även inom forskningen. Universitetslektorn Catarina Player-Koro har i en forskningssammanställning undersökt cirka 600 vetenskapliga artiklar som berör relationen mellan IT och lärande. Hon konstaterar att 95 procent av artiklarna grundar sig i en optimistisk syn på tekniken – endast fem procent av artiklarna tar sin utgångspunkt i själva lärandet.  Teknik i skolan har blivit ett självändamål i sig.

Det finns många skolor som i dag väljer bort elevdatorer av goda skäl. Om Skolverket får bestämma kommer de att behöva ge vika och tvingas hosta upp stora summor på att köpa in laptops till alla elever. Beräkningar visar att det kommer att kosta cirka 1,5 miljarder kronor. Årligen.

Samtidigt visar OECD:s analyser att inte ett enda land som under de senaste tio åren har satsat stora summor på teknik i klassrummet har lyckats höja resultaten i något ämne. Faktum är att de elever som presterar bäst i Pisa-mätningarna är de som använder datorer minst. Det är hög tid att omvärdera synen på datorer klassrummen.

Stefan Olsson
Politiskt oberoende Landskronademokrat

L A är en seriös beteckning på Landskrona.
Framtidsplaneringen innefattar visioner om bland annat en ny stadsdel ute vid stationen som får namnet “L A City”.

Vi har redan tagit ett steg in i rätt riktning med skriften L A Business som ges ut 3-4 gånger per år. Själv har jag agerat för att påskynda processen genom debattartiklar och förslag på de största svenska bankernas årsstämmor sedan cirka 25 år.

Jag har under den tiden, sedan 1998, agerat som privatperson.

I år är det således dags igen. Med mina förslag på Handelsbankens, Swedbanks och SEB:s årstämmor.
Jag hänvisar till kallelserna/dagordning punkt 23 (SHB) ; punkt 24 och 25 med mitt brev som underbilaga
(Swedbank) samt SEB punkt 25 och 26 med mitt brev som underbilaga.
Man kan poströsta.

Tommy Jonasson

Funderar åter igen på Europaspåret. Speciellt sedan Torkild Strandberg sätter tunneln som en bromskloss mot att etablera en vindkraftspark.
Då måste vi landskronabor börja fundera över vad det är vi betalar för när det gäller Europaspåret.

2022 kunde Landskrona Direkt redovisa siffror på vad projektet kostat oss skattebetalare 2017-okt 2022. Man kom upp till över 21 och en kvarts miljon. Utöver Alexanderssons lön på nästan 7 miljoner kronor finns kostnader för konferenser, resor, mässor, grafisk design och konsultarvode från diverse bolag.
Allt detta sker utan att jag som skattebetalare får någon information om ekonomin eller projektets framåtskridande eller framtida utformning. Ej heller ser vi någon tidsplan för projektet.

Man kan fundera över om detta gigantiska projekt verkligen är en uppgift för en, i dessa sammanhang ganska oskolad lokal politiker i en mindre kommun, tillsammans med en entreprenör som varit verksam i olika kommunala fastighetsprojekt?
Man kan också fundera över om det verkligen är skattebetalarna i vår lilla kommun som ska stå för kostnaderna av projektarbetet?

När Öresundsbron projekterades och byggdes var rikspolitiker involverade liksom statliga pengar. Ett konsortium bildades bestående av olika politiker, stora företag, samt  grundligt skolad teknisk och ekonomisk expertis tillsammans med folk med stor kunskap om klimat, miljö och maritima förhållanden.

Tunnelns påverkan på miljön är höljd i dunkel. Treklövern tror att den har mindre miljöpåverkan än vindkraftverk men de visar inte upp några undersökningsresultat.
I den frågan verkar Miljöpartiet inte heller intressera sig.

Lena Nilsson

Barsebäcks kärnkraftverk stängdes 2005 och började rivas 2016. Nu, 2023, verkar det som att nya verk ska byggas både där och på en mängd andra ställen i Sverige. I veckan talades i SVT varmt om minikärnkraftverk i Stockholms innerstad. Nästa steg är väl små hushållsnära kärnkraftverk anpassade till villor och radhus runt om i Sverige. Inga elräkningar och kraftnätsavgifter. Inga förfulande solpaneler eller störande vindmöllor – Nej, egen härd är guld värd!

Men tänk nu om det blir en smälta, en härdsmälta, i Barsebäck, i Stockholms innerstad eller i villaträdgården.

Minnet är kort, inte minst det politiska minnet. Vad var det som, enligt media, var den stora faran i Ukraina under 2022? Var det inte att kärnkraftverket i Zaporizjzja skulle börja läcka, eller än värre att en härdsmälta skulle ske? Och ryssarna fortsätter den dag i dag att med vapen hota och sabotera anläggningen. Men trots detta driver politiker i Sverige en kampanj för utbyggnad av kärnkraft.

Kanske våra politiker lever i tron att vi i Sverige kan konstruera kärnkraftverk som är oförstörbara; det vill säga inte kan läcka ut radioaktivitet oaktat vad som händer – till exempel om kärnkraftverken angrips och därefter kontrolleras av så kallad främmande makt, såsom i Zaporizjzja.

Det må vara så att kärnkraften utvecklats och är säkrare än den var i Windscale 1957, Harrisburg 1979, Tjernobyl 1986 och Fukushima 2011. Men hur man än vrider och vänder på det: Om olyckan är framme läcker det radioaktivitet.

Möjligtvis har sannolikheten att en olycka skulle kunna hända minskat. Dock, att sannolikheten minskat innebär inte att det inte kan ske en ny olycka. Även en extremt liten sannolikhet bör beaktas när det gäller kärnkraft – att chansa kan innebära oöverstigliga konsekvenser för såväl dagens samhälle som morgondagens.

Tage Danielssons ord från 1979 äger då som nu giltighet.

Tage Danielsson om sannolikhet | SVT – YouTube

Jan Nilsson, boende på Öster

Nej tack till vindkraft, säger Treklövern. Vi vill hellre invänta en eventuell tunnel. Vindkraftverk på den aktuella platsen är inte bra för klimatet – tror man. Men det är en tunnel – tror man.
Men liberala ungdomsförbundet håller inte med nej-sägaren Torkild Strandberg.
De tycker inte det är försvarbart att tacka nej till ny elproduktion i dagens läge.
Nu står vi där utan vindkraftsel till 300 000 personers årsförbrukning, bl a till landskronaborna. Kanske kunde t o m Landskrona Energi köpa in sig i vindkraftselen?
Så länge Torkild Strandberg och Christian Alexandersson hoppas på att Europaspåret ska bli verklighet, kan det alltså inte byggas vindkraftverk. Vi vet inte hur lång tid det kan ta eller om det kan bli verklighet en dag.

Är det kanske dags för landskronaborna att folkomrösta om tunneln?

Skulle det bli ett nej till tunneln kan vi satsa på vindkraft. Och Alexandersson kan fullt ut koncentrera sig på sitt andra jobb och vi slipper kostnaderna för projektet, hittills flera miljoner.
Annars får Treklövern visa realistiska tids- och kostnadsplaner för projektet  snarast. Och en utredning som visar vad som är bäst för klimatet, en tunnel eller en vindkraftspark.

Lena Nilsson
Håkan Lans

Landskrona likt resten av världen har genomgått en pandemi. Många dog, allt fler blev sjuka. Under denna tid kunde man se hur karensavdraget försvårade för samhället. Karensavdraget är i grund och botten ett incitament att gå till jobbet fast man är sjuk.

För om man väljer att stanna hemma, då blir man av med en dagslön.

Det är ingen struntsumma, för många familjer är varje peng en behövlig peng. Man införde en karensdag för att man skulle få slut på fusket. Man sa att systemet utnyttjades, att folk stannade hemma utan att vara sjuka.

Men det man gjorde var att man straffade den stora majoriteten på grund av ett ytterst fåtal. De som faktiskt blev sjuka, förde sjukdomen vidare, för man ville inte bli av med pengarna, man kunde inte bli av med pengarna. Smittspridning kostar, speciellt vid större smittor. Det drabbar statskassan, då allt fler blir sjuka på grund av att de utsätts för smittan. Med karensavdraget så drabbar det även privatekonomin för varje familj med sjukfrånvaro.

Om familjers ekonomi drabbas så minskas även deras konsumtion, vilket påverkar den nationella ekonomin negativt. Karensavdraget skapar en ekonomisk dominoeffekt som aktivt slår mot Sveriges ekonomi och svenskt företagande.

Under pandemin beslutade man att se över karensavdraget, om det eventuellt kunna slopas. För folkhälsans och ekonomins skull. Men den nya högerregeringen har nu slopat den utredningen. Påbörjat en egen istället. Men vi vet vems sida den nya regeringen är på. Om något så hotar ytterligare karens privatekonomin. För i högerns ögon är gemene medborgare någon som fuskar, någon som man inte kan lita på.

Vi säger nej till ytterligare karens.
Vi vill slopa karensen.
Man ska inte bli straffad för att vara sjuk!

David Bergström, Vänsterpartiet Landskrona

Är det bara jag som tycker att det är konstigt att landskronabor får stå med mössan i hand med bockade huvud och be om ett mål mat på Malvan eller en kasse mat på Matelvan samtidigt som kommunen gör ett överskott på 87 miljoner kronor 2022?

Är det bara jag som undrar över varför flytten av akutboende Engelbrekt till Västra Fäladen gjordes – för att spara pengar?

Eller är det kanske just därför som staden går med så stor ”vinst”?

”Det är viktigt att staden har en stabil ekonomi inför de utmaningar vi står inför”, säger Torkild Strandberg.

Utmaningar? Herr Torkild Strandberg. Vilka utmaningar tror du att de som jag nämner ovan står inför om vi har ännu tuffare tider som väntar? Är det OK att köerna till Malvan blir längre?

När inte ens ansvarig politiker har koll på hur många uteliggare som finns, räcker platserna på Kolet och akutboendet?

Såväl omsorgsnämnden som individ- och familjenämnden gör vinster, 25 respektive 3,5 miljoner kronor. Anledningarna som uppges är att antalet brukare i hemvården var färre än planerat samt att färre hushåll än budgeterat är i behov av ekonomiskt bistånd.

Min fråga till de ansvariga är om det inte är så, att lika många eller fler än tidigare har sökt hjälp med hemvård och att lika många eller fler har ansökt om ekonomiskt bistånd MEN,  att fler fått avslag?

Personligen tycker jag det är pinsamt att staden går ut och gläds över de fina resultaten när vi alla kan se hur vanliga pensionärer tvingas rota efter burkar i papperskorgarna för att få ihop några tior till sin mat.

Eva Andersson
Landskronabo sedan födseln

Svar till Gunnar Eskilssons insändare ”Namnsättning av nya området Öster om stationen”.

Inledningsvis vill jag tacka Eskilsson för hans initiativ till viktiga debatter om området öster om stationen. Både gällande vad området ska innehålla, men även vad det ska heta.

Kärt barn har många namn. Jag håller helt med Eskilsson om att ”stationsstaden” är ett direkt dåligt namnval . Det är inte ens ett bra arbetsnamn. Det är ohyggligt fantasilöst. Funktionalistiskt, men inte mer än så. Med stadens anrika historia i beaktande skulle vi kunna göra anspråk på namn som klingar lite mer namnkunnighet.

Vad sägs exempelvis om Pomerania, efter stadens grundare Erik av Pommern. Pomerania är det engelska namnet för Pommern, ett område vid Östersjöns södra kust. Pommern kommer från polskans Pomorze, som kommer från orden ”po more” som betyder vid havet. Eriks torp är taget, så det kan vi lämna därhän.

Ett annat namn med lite historisk anknytning, Tychotorp kanske, efter den världskände Hvenbon. Kanske Cassiopeia efter hans stjärna.

Eller vad sägs att göra något av ordet Säby, som dels har anknytning till Sønder Sæby som fick stadsprivilegier av Erik av Pommern, men som även ligger i den norra delen av det tilltänkta området. Där ligger än i dag ett gammalt stationshus, Säby station. Om ni inte varit och sett det, gör det. Väldigt intressant lokal järnvägshistoria, som ofta glöms bort. Så, vad sägs om Säby City, Säbyville eller de mer skånskklingande alternativen Säbytofta eller Säbynäs?

Och känner man för att mjölka ur ett annat populärt namn, varför inte Östra Borstahusen? Kolonistugan med det fashionabla namnet Bortre Borstahusen ligger bara en stenkast därifrån.

Marko Huttunen

Gällande arbetsnamnet stationsstaden, det vore för sorgligt om vi i Landskrona inte har bättre fantasi. Den här beteckningen används redan hos Kävlinge, Karlshamn, Halmstad och Ängelholm.

I Kävlinge har man t.ex Coop Stationstaden, Stationsstadens förskola, Stationsstaden P-hus. – Googla gärna  ”stationsstaden kävlinge”
Visserligen kan stadens tjänstemän spara en slant genom att kopiera Kävlinges projektering & idéer – men vi förblir då endast en blek kopia – en copycat.

Skulle vi kunna tweaka det till Örja stationsstad (Örja är ju vad tomten heter) eller Norregård parkstad?

Titta gärna på traktslagret i era eminenta GIS system när ni namnsätter ”nya” områden, fråga gärna medborgarna vad nya områden skall döpas till!
Jag märkte en viss förvirring när Säby station döptes om till Tullstorp.
– Kanske vi skulle döpa det till Östra Borstahusen?

Apropå kvartersnamn och gatunamn, när vi bygger hus där – på de bästa av jordbruksjordarna, kan vi ta namn av föremål och växtsorter som relaterar till Weibulls och dess försöksodlingar, en grundsten i vår stads utveckling.

Jag har själv, liksom många andra i Landskrona, hackat ogräs därute och skulle finna en glädje i en historisk anknytning i nybyggnationen.

PS

Jag vill tacka berörda för att ni hjälpligt fyllt upp groparna i rondellen Ringvägen – Stenorsvägen, ser även fram emot en grundlig lagning när vädret så medger! Tack!

// Gunnar Eskilsson