Arkiv: Planket

Jag är inte alls intresserad av att delta i vänster-höger pajkastning om vilka skolor som är bättre. Påpekade att problemet ligger i att det saknas balans i debatten, något som blev ännu tydligare med din tolkning av vad jag ville säga. Jag försökte vara tydlig med att påpeka att det var en personlig erfarenhet och att jag inte alls försökte generalisera. Det kan finnas problem i alla skolor och det är i stället lösningarna man borde fokusera på.

En av de saker som det borde råda samstämmighet kring är att försöka hitta sätt att reglera vinstuttagen och spendera pengarna på skolan. I stället för att ägna sig åt misslyckade försök i det förflutna så borde vi vara mer pragmatiska och peka på vägarna framåt för att se till om det finns möjlighet att börja med att hitta gemensamma lösningar. En bra start kan ju vara att ta kritiken från allmänheten mot de stora vinstuttagen i friskolor. Detta borde politiker ta på allvar och prioritera, hitta sätt att åtgärda genom dialog och samarbete före ideologiska låsningar.

Sead Busuladzic

Under måndagens sammanträde i kommunfullmäktige – som för övrigt var en mycket märklig tillställning – fick kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg (L) svara på en enkel fråga ställd av Erik Rantzow (SD) som handlade om konceptboenden. I sitt svar pratar Torkild Strandberg (L) om upphandlade äldreboenden och att upphandlingar handlar om att skapa fler alternativ. Klassisk borgerlig politik. Inget konstigt med det. Sedan säger han något mycket märkligt mitt i sitt svar, han säger: ”För att citera Mao: ”Tusen blommor ska blomma””.

Torkild Strandberg (L) brukar ofta prata om att ”i hans värld” är saker på ett visst sätt, ”i hans värld” är saker si eller så, och så vidare. Torkilds värld verkar gå från klarhet till klarhet. Först jämför han sitt valresultat i Landskrona med Nordkorea. Och nu citerar han Mao Zedong, en kinesisk kommunistisk revolutionär. Och han citerar Mao på ett felaktigt sätt. Torkild, är du historielös, blandar du ihop saker?

Dels var det inte tusen utan hundra blommor det handlade om i Maos fall. De hundra blommornas kampanj eller De hundra blommornas rörelse, var en kampanj från Maos och det kommunistiska partiets sida. Under en period från 1956-1957, uppmuntrades befolkningen att öppet kritisera det kommunistiska partiet. Efter en tid av liberalisering (no pun intended), slog Mao ner på kritikerna och radade upp dem, slängde dem i läger, fängslade dem, tvingade dem till omskolning genom arbete och en del mördades.

Hur tycker du Torkild Strandberg att ditt citerande av Mao Zedong, hör ihop med upphandling av äldreboenden i Landskrona? Är du ångerfull? Förstår du varför din liknelse är smaklös, fruktansvärd, ja rent av motbjudande? Sluta nu lyssna på rådgivare som har Napoleonkomplex! Du förleds uppenbarligen på helt felaktiga vägar!

Marko Huttunen

Torkild Strandberg har erbjudits att svara direkt men han har valt att avböja.
/Redaktionen

Svar till Sead Busuladzic – Vinstuttagen viktigast att diskutera

Läste ditt inlägg och reagerade på tre saker:

1. Du menar att vänstern är låst och inte kan tänka om i frågan om vinstdrivna friskolor.
Jag menar att högersidan är lika låst för vinster i skola och omsorg.
Tänk efter hur du ska göra om kommunala skolor också börjar med kösystem och då, precis som IES, börjar välja ut vilka elever som får gå där. Var ska du göra av elever som inte blir valda?
Försök har gjorts att minimera vinsterna. Bland annat gjorde Ilmar Reepalu en gedigen utredning med förslag för minimering av vinsterna. Den röstades ner av högersidan. Försök har också gjorts att ta bort kösystem, men ogillats av högersidan.
Det går bra att ta del av dessa utredningar.

2. Du anklagar vänstern för att bara se negativa sidor hos IES, som du kallar för privat skola.
I samma andetag har du en lång utläggning om hur hemsk den kommunala skolan är. Och hur bra IES är. Tycker inte att du anstränger dig alls att se några positiva sidor hos kommunala skolor.  Bara negativt.
Utifrån att mina barnbarn trivs i en kommunal skola skulle jag, som du, kunna generalisera och säga att kommunala skolor är bättre. Så kan man inte göra.
Tänk efter själv om du verkligen gör en objektiv bedömning.

3. Du kallar de marknadsstyrda friskolorna, typ IES, för ”privata” skolor. Dessa är i allra högsta grad skattefinansierade. Får skolpeng precis som kommunala skolor. IES är en privatägd, helt skattefinansierad skola.

Privatskolor är något helt annat. Där betalar föräldrarna själv hela skolavgiften.

Lena Nilsson

Läste i dagens HD att Sverige sjunkit i Transparency Internationals ( TI ) korruptionsindex.
En av de orsaker som stack ut mest, enligt Ulrik Åshuvud på TI, var det korruptionsförsök med partistöd som bl a Lisa Flinth (L) försökte iscensätta vid valet 2022.
Enligt TI var det skadligt för vår syn på det demokratiska systemet, partiernas trovärdighet och tilliten till de förtroendevalda.
I Landskrona belönades Flinth av Treklövern med en post som fullmäktiges ordförande.

Man kan, självklart utan att insinuera att något felaktigt skett, fundera över om partiernas valrörelser var olika påkostade.
Det blir naturligtvis skadligt för tron på det demokratiska systemet att behöva få såna tankar.

Lena Nilsson

Svar till Måns Back Nilson

Jag vill påminna om det som har framkommit i rikstäckande massmedia angående IES , Landskrona.
Det är inte konstigt att vi inom S vill ha någon form av svar från  nämndens ordförande eller ännu bättre i detta fallet; Torkild Strandberg i egenskap av den som skulle träffa de enligt media upprörda föräldrarna!
Uppenbarligen tog IES allvarligt på målsmännens med fleras och anonymas  kritik och skickade ned en ägarrepresentant.
Vi ser självklart oxå allvarligt på den kritik och oro som framkommit i media. Kommunens elever och föräldrar som väljer en marknadsskola  skall vara lugna och trygga med sitt val!
Vi vill naturligtvis oxå att anställda på IES och andra marknadsskolor skall känna samma trygghet och lugn som i ”våra” skolor!
Men här saknas ju som bekant en ingrediens i kakbaket och det är insyn! Men det har vi ju inte rätt till!

Håkan Lans, S-representant i Utbildningsnämnden

Under de gånga veckorna så har debatten om engelska skolan varit i ständigt fokus och det är något som kunde märkas även i kommunfullmäktige på måndagen. Det är viktigt och bra att frågan lyfts upp och att de brister som finns åtgärdas.

Man kunde se en tydlig ideologisk skillnad mellan högern och vänstern när det gäller privata skolor. Det mest problematiska när det gäller privata skolor är de stora vinstuttagen som jag tycker borde begränsas och omfördelas till verksamheten. Detta är något som man borde reglera och enas om över blockgränserna.
Tyvärr lyckas man inte hitta något mellanläge då partier till vänster är väldigt negativt inställda till privata skolor generellt och driver frågan väldigt hårt och lyfter upp negativa saker för att vinna politiska poäng.

Det man glömmer bort är att det finns en hel del föräldrar som har negativa upplevelser från kommunala skolor och därför har flyttat sina barn till IES. Jag är en av de som har tre barn som går på IES och jag aldrig upplevt något negativt där, snarare tvärtom. Tyvärr så funkade det inte riktigt bra i den kommunala skolan då mina barn gick där för några år sedan och vi upplevde att det var väldigt stökigt och problematiskt. Varje dag oroade vi oss för att få samtal om mobbning och vi kände oss inte trygga med att ha barnen där. Detta var som sagt några år sedan och jag hoppas verkligen att situationen har förbättrats.

Men jag tycker ändå att det borde finnas balans i debatten och att man borde se till barnens bästa. Därför tycker jag att det är viktigt att påpeka att fokus borde vara kring om man kan ha vinsttak när det gäller privata skolor och försöka mötas någonstans halvvägs för barnens bästa.

Sead Busuladzic
Oberoende ledamot i kommunfullmäktige

Replik till Lena Nilsson

Svar till Måns Back Nilsson

Vad jag kan se ägs inte Albins av kommunen och belastar alltså inte skattebetalarna, så som marknadsskolor gör. Den ägs och drivs av fackföreningsrörelsen. Men kan naturligtvis också ha problem. Vilket jag vill minnas framkom i pressen.

Vilka intriger och problem som sen finns på IES får du fråga föräldrarna om. Det de som klagat i pressen. Eller fråga Torkild, han sade ju att han skulle träffa föräldrarna. Vi andra har ingen insyn, vi har bara läst tidningen.

Vilka problem som finns på andra kommunalt ägda skolor har vi rätt att ha insyn i. Har dock inte sett några insändare från dessa föräldrar.

Du menar att S inte lägger förslag i kommunen. Jag har sett många förslag som röstats ner av nej-sägaren Torkild Strandberg.
Så länge man sitter i opposition är det självklart svårt att genomföra egen politik. Och tycker inte du att en oppositions uppgift är att granska makten och få lov att ha annan uppfattning? Jag fick i alla fall uppfattningen att när S satt vid makten var oppositionen väldigt kritisk.

Sen ställer jag en motfråga:
Efter mer än 16 år vid makten tycker inte du som jag det är dags för medborgare Strandberg att sluta att skylla alla problem i kommunen på föregående styre?
Det kanske också ibland har slagit dig att allt som medborgare Strandberg genomför inte är allra allra bästa lösningen.

Lena Nilsson

Svar till Monica Drexler Bergman

Läste Monica Drexler Bergmans inlägg om skolan. Tycker att hon belyser viktiga frågor och förstår att många tycker att debatten är ensidig.

När vi riktar kritik mot de marknadsstyrda friskolorna är det för att de är just marknadsskolor. Detta innebär att de mottar en stor mängd av våra skattepengar, som de kan disponera som de vill, och utan insyn, och då också lägga en stor del av dessa pengar som vinst till sina aktieägare. Detta är vår huvudkritik mot att göra om skolor till affärsdrivande verksamhet, eftersom vi tycker att skattepengarna/ skolpengen ska gå till det som det är ämnat, nämligen eleverna.

En affärsverksamhet, som t ex IES och andra marknadsskolor, måste gå med vinst. För de flesta bolag innebär det att man måste se till att hålla kostnaderna nere. Då riskerar man att resurser till eleverna dras in.

Vi vet t ex att IES har ett stort antal helt outbildade lärare och lärare som inte pratar svenska. ”Lärare” som kostar mindre i lön. Vi vet också att IES har en helt insynsskyddad verksamhet, trots full skolpeng.

Det har i pressen framkommit en del kritik, från framför allt föräldrar, av IES verksamhet. Men detta verkar röra den inre verksamheten. Det enda man kan säga om detta är att om det är saker som är till stort men för eleverna, så har kommunen ingen möjlighet att gå in eftersom verksamheten är insynsskyddad, trots att den är betald av oss skattebetalare.

Att det är 4-års kö till IES, vilket det inte är till kommunala skolor, är för mig inte konstigt. En kommunal skola behöver ingen kö, de är,  till skillnad från IES, tvungna att ta emot alla elever.

Alltså är vår kritik helt riktad mot de kostnader och den profit marknadsskolorna gör på våra skattepengar. Pengar som helt borde gått till kommunens skolverksamhet.

Att som Torkild Strandberg försöka felvrida debatten till att Socialdemokraterna är motståndare till valfrihet är felaktigt och ett sätt för honom att komma undan huvudkritiken.

Socialdemokraterna är inte alls motståndare till valfrihet. Tvärtom välkomnar de alternativ pedagogik och protesterar inte heller mot privata skolor. I privata skolor betalar nämligen föräldrarna själva för sina barns skolgång. De utnyttjar, till skillnad från marknadsstyrda friskolor, inte våra skattepengar.

Så tack, Monica Drexler Bergman för att jag fått tillfälle att förklara. Det behövs.

Mvh
Lena Nilsson