Jag lät en AI (artificiell intelligens) svara på varför det är en dålig idé att använda härskartekniker när man skriver om sina politiska motståndare. (AI-svar inom citattecken lite längre ner i inlägget.)
När jag läser insändarna riktade mot Elvir Mesanovic blir jag en smula deprimerad av bristen på både anständighet och finess. Hur det nu än är så är Elvir ordförande för ett lokalt sett mycket litet parti och hans möjlighet till inflytande ligger i att förhandla.
Om man gjorde en liknelse med de tre procent som röstar på miljöpartiet i Landskrona så är det som om du bestämde 3% och din fru, eller partner 97%
Att det förekommer maktkamper inom partier är väl inte heller något nytt under solen, det är en del av politiken.
Vi är många som undrar vem som egentligen är firmatecknare i det stora oppositionspartiet socialdemokraterna? Är det Fatmir, Jonas eller Niklas?
Maktkamp är väl knappast något som ni inte känner till…
Framförallt håller jag med AI när det kommer till punkt nummer 6 och 2.
Härskartekniker är ett tveeggat vapen och när vi förminskar våra politiska motståndare på det sätt som Håkan Lans, Lena Nilsson och Mats Å Karlsson gör, så slår det tillbaka på oss själva.
Det blir väldigt lätt att idiotförklara ALLA politiker när retoriken ser ut på det sättet.
Så här svarar AI (chatGPT) på min fråga om eventuella nackdelar i att använda härskartekniker mot sina politiska motståndare.
”Det finns flera potentiella nackdelar eller begränsningar förknippade med att använda härskartekniker när det gäller att skriva om motsatta politiska åsikter. Några av dessa inkluderar:
1. Saknar objektivitet: Härskartekniker kan innebära att man använder starkt och partiskt språk, vilket kan leda till brist på objektivitet i skrivandet. Detta kan göra att läsare med olika åsikter känner sig främmande och begränsa effektiviteten i argumentet.
2. Polarisation och splittring: Att använda Härskartekniker kan ytterligare bidra till den redan polariserade politiska klimatet genom att förstärka extrema ståndpunkter och fördjupa splittringen mellan olika politiska fraktioner. Detta kan förhindra meningsfull dialog och kompromiss.
3. Alienation av motsatta åsikter: Genom att använda Härskartekniker finns det en risk att alienera personer som har motsatta politiska övertygelser. Detta kan leda till brist på förståelse och empati, vilket gör det svårt att övertyga eller engagera de som har olika perspektiv.
4. Oproduktivt samtal: Härskartekniker resulterar ofta i upphettade debatter och konfrontationer istället för konstruktiva diskussioner. Detta kan hindra utbytet av idéer, förhindra att man hittar gemensam grund och förstärka ekokammare.
5. Bekräftelsebias: När Härskartekniker används kan författare fokusera bara på bevis eller argument som stöder deras egna åsikter, samtidigt som de avfärdar eller ignorerar de som motsäger deras åsikter. Detta kan leda till bekräftelsebias, där bara information som bekräftar befintliga övertygelser söks, vilket begränsar djupet och kvaliteten på analysen.
6. Etiska funderingar: Härskartekniker kan innebära att man använder personliga angrepp, ad hominem-argument eller sprider desinformation. Dessa praxis kan vara oetiska och underminera integriteten i skrivandet, samt bidra till erosionen av förtroendet för politiska samtal.”
Måns Back Nilsson (L)
Denna insändare är delvis skriven av en AI.
Svar Direkt från redaktionen.
Vi kan inte värja oss för AI (Artificiell intelligens). Det senaste halvåret har AI-genererade texter, bilder och musik sköljt över oss. Nästan dagligen följs det av debatten ”är detta rätt?”. Craig Ames AI-genererade bilder på Artillerigatan har fått skarp kritik från flera fotografer.
”Om AI är fotografi eller inte har vi inte tagit ställning till, men eftersom AI nu finns, är det något som vi som konstnärlig institution har en skyldighet att förhålla oss till och berätta om”, svarade exempelvis stadens museichef och högste ansvarige för Landskrona Foto, Johan Dahlén, när debatten rasade som hårdast.
Denna gång var det vår tur att förhålla oss till den drivne skribenten Måns Back Nilsson inblandning av AI-genererad text i en insändare.
AI finns där. Det används. Måns gör dessutom en källhänvisning till AI i sin insändare.
Som i alla sammanhang gäller det att ha ett källkritiskt förhållningssätt.
Vi ställde själv den raka frågan till AI – Vem är Måns Back Nilson?
Svaret blev något överraskande:
Måns Back Nilsson är en ledande forskare inom policyvetenskap och har intressen inom sammanhängande politik, integrerat beslutsfattande, energi- och industritransitioner samt utvecklingspolitik. Han är också en regelbunden rådgivare till FN, OECD, Europeiska kommissionen och den svenska regeringen.
Detta må vara en annan Måns Nilsson men näppeligen vår vän från Ven, lika lite som han skulle vara Stockholmsfödd affärsinnehavare från New York, iförd en HIF-halsduk, som sitter och sol-och-vårar gamla damer från Sydafrika, något som bekant Facebook fick för sig för en del år sedan och stängde av den riktige Måns Back Nilsson.
Det är med glädje vi ser Måns Back Nilsson tillbaka i spalterna och hoppas på fler texter från hans vassa penna.
Håkan Karlsson, Landskrona Direkt.
