Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment. Det har funnits en okritisk hållning till digitalisering, där det slentrianmässigt ansetts som bra oavsett innehåll. Men den nya regeringen vill i stället se fler skolböcker.
Det finns flera förklaringar till att teknik i klassrummen missgynnar elevernas inlärning. Hjärnforskning visar att fokus och koncentration är avgörande för att inlärning ska ske. Ju mer vi tänker på något, desto högre sannolikhet är det att kunskapen fastnar i långtidsminnet. Då de delar av hjärnan där själva tänkandet sker, hjässloben och pannloben, i princip är identiska med de områden som reglerar vår koncentrationsförmåga, är det avgörande att antalet distraktioner i klassrummet hålls till ett minimum.
En elev som får en notis på iPaden tappar koncentrationen, och efter det tar det upp emot 25 minuter att återfå fokus. Ett klassrum som är fyllt av datorer eller blinkande mobiler är således en mardrömslik miljö för inlärning utifrån ett kognitivt perspektiv. Även om det finns elever som sköter sig och låter mobilen vara avstängd i fickan, så visar studier att det räcker med att andra klasskamrater använder teknik i klassrummet för att inlärningen ska missgynnas.
Faktum är att den del av hjärnan som reglerar barnens förmåga att planera och beakta konsekvenser utvecklas färdigt först långt efter tjugoårsåldern. Det är således rationellt att utgå från att barn alltid kommer föredra Snapchat framför algebra. Koncentration är nyckeln till lärande och våra tekniska prylar är skapade för att stjäla den.
Skolan ska enligt lagen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Trots att man starkt kan ifrågasätta den vetenskapliga grunden för tekniska prylar i klassrummet är Sverige ett av de länder där såväl tillgången till och användning av datorer i skolan är som är störst i hela OECD.
Satsningar på teknik i skolan har inte bara en svag vetenskaplig grund – det är även dyrt. Beräkningar visar att kostnaden för att köpa in datorer till en skola med 500 elever motsvarar cirka fyra lärartjänster. Många skolor lockas av datorernas låga inköpspris, men verkar vara bortse från dolda kostnaderna i form av teknikstrul och reparationer, som kan kosta mellan tre och fem gånger mer än datorernas inköpspris.
Den optimistiska synen på skolans digitalisering finns även inom forskningen. Universitetslektorn Catarina Player-Koro har i en forskningssammanställning undersökt cirka 600 vetenskapliga artiklar som berör relationen mellan IT och lärande. Hon konstaterar att 95 procent av artiklarna grundar sig i en optimistisk syn på tekniken – endast fem procent av artiklarna tar sin utgångspunkt i själva lärandet. Teknik i skolan har blivit ett självändamål i sig.
Det finns många skolor som i dag väljer bort elevdatorer av goda skäl. Om Skolverket får bestämma kommer de att behöva ge vika och tvingas hosta upp stora summor på att köpa in laptops till alla elever. Beräkningar visar att det kommer att kosta cirka 1,5 miljarder kronor. Årligen.
Samtidigt visar OECD:s analyser att inte ett enda land som under de senaste tio åren har satsat stora summor på teknik i klassrummet har lyckats höja resultaten i något ämne. Faktum är att de elever som presterar bäst i Pisa-mätningarna är de som använder datorer minst. Det är hög tid att omvärdera synen på datorer klassrummen.
Stefan Olsson
Politiskt oberoende Landskronademokrat














































