Är det moraliskt försvarbart gentemot Landskronas skattebetalare att samla överskott i den här storleksordningen? Om staden år efter år gör hundratals miljoner i vinst måste vi våga ställa frågan: tar vi ut rätt skattenivå av våra invånare?
Samtidigt som överskotten staplas på hög lever vi i en kommun med en av landets högsta arbetslöshetsnivåer. Omkring 60 personer befinner sig i hemlöshet i vår stad. Enligt Rädda Barnens senaste rapport är barnfattigdomen hög, särskilt i stadens socioekonomiskt utsatta områden.
Hur går det ihop?
Särskilt anmärkningsvärt är att omsorgsnämnden redovisar ett överskott på omkring 30 miljoner kronor -samtidigt som verksamheten under året präglats av problem: felbokningar, ledningsturbulens och brister på olika boenden. Hur kan en verksamhet med så tydliga kvalitetsproblem samtidigt lämna ett så stort ekonomiskt överskott?
Varje krona i överskott är pengar som inte använts i verksamheten. Det är resurser som kunde ha gått till fler händer i äldreomsorgen, bättre villkor inom LSS eller förstärkta insatser för utsatta barnfamiljer.
God ekonomisk hushållning är viktigt. Kommunen ska ha buffertar och långsiktig stabilitet. Men när överskotten når miljardnivå samtidigt som sociala problem växer måste den politiska prioriteringen ifrågasättas.
Ekonomi handlar inte bara om plus och minus i ett bokslut. Det handlar om människor. Frågan vi bör ställa oss är därför: vad är egentligen syftet med våra gemensamma skattemedel – att ackumulera överskott, eller att lösa de problem som finns här och nu i Landskrona?
Fatmir Azemi
Kommunalråd (S)
