Kommunen har efterskänkt ränte- och amorteringsfria lån på drygt 4,7 miljoner kronor till 21 föreningar. Det var efter en framställan från Landskrona BoIS som kommunfullmäktige i juni 1997 beslutade att genomföra en årlig avskrivning med tio procent på lånesumman.
– Beslutet innebar att kommunens fordran på föreningarna upphörde vid årsskiftet och berörda föreningar har nu fått lånereversen återsänd i makulerat skick, förklarar kanslichef Stefan Johansson och tillägger att avskrivningarna inte berör föreningar som har kommunal borgen på sina lån.
– Nej, gränsen drogs vid lån som var ränte- och amorteringsfria.
I dag beviljar kommunen inte längre lån utan går i stället in med borgen i de fall man finner det lämpligt. Det innebär att föreningarna själva får gå till banken och få lånet där. Dock bidrar en kommunal borgen till ökad säkerhet och förmodligen också en lägre ränta.
Första förening att komma i åtnjutande av kommunalt lån var BK Fram i samband med bygget av klubbhuset 1956. Lånet symboliserade en politisk vilja att stärka föreningslivet i kommunen. Pengarna gick huvudsakligen till material eftersom arbetet till största delen utfördes av medlemmarna. Fram fick vid årsskiftet en låneskuld på 20 000 kronor efterskänkt och Borstahusens Bollklubb, som byggde sitt klubbhus 1964 fick efterskänkt 52 384 kronor. Mindre belopp efterskänktes även till Landskrona Kvinnliga, Atletklubben och GF Idrott för deras klubbhus.
Nu var det inte bara idrottsföreningar som byggde klubbhus, bland föreningarna som fått lånen avskrivna finns också Axeltofta fritidsförening, DHR:s lokalavdelning och Hvens hembygdsförening som erhöll sitt lån på 500 000 kronor när man förvärvade Nämndemansgården.
Stora belopp avskrevs för föreningar som byggde klubbhus under senare år, Landskrona Roddklubb byggde 1979 och fick hela 650 000 kronor avskrivet. Landskrona Flygklubb byggde 1980 och fick 369 000 kronor avskrivet, Häljarps IF byggde 1978 och fick 299 000 kronor avskrivet.
Störst belopp fick BoIS, hela 1, 8 miljoner kronor medan Nya Skånska Teatern, i dag ett minne blott, fick 480 000 kronor avskrivet. I båda dessa fall handlade det om ett så kallat driftbidrag.
Debatten om att avskriva lånen uppkom när Landskrona BoIS behövde en ekonomi i balans för att erhålla elitlicensen som var en förutsättning för spel i elitsammanhang. Klubben riskerade i annat fall att tvångsnedflyttas i lägre divisioner.
– Då menade politikerna att inte bara BoIS skulle komma i fråga för en eventuell avskrivning utan det skulle gälla alla föreningar med liknande lån och bidrag. Så blev också beslutet, avslutar Stefan Johansson som skickat ut de makulerade reverserna till berörda föreningar som en försenad julklapp.
Av: Redaktionen
© Landskrona Direkt