Fiskestoppet i Öresund är redan ett faktum för fiskarna i Borstahusen. Årets kvot är uppfiskad och sedan några veckor tillbaka ligger båtarna still i hamnen.
– Och ingen tycks veta vad som händer i framtiden, suckar Tommy Persson som redan i unga år började fiska tillsammans med sin far, Erik Persson.
– Nu hotar man med ett ensidigt svenskt stopp från mars nästa år och om det blir verklighet så vet jag inte vad som kommer att hända, det blir svårt att bara ligga still och inte få lov att fiska.
Det är lugnt i Borstahusens hamn, en blek höstsol skiner över ett kav lugnt Öresund och på besök är två biologer från havsfiskelaboratoriet i Lysekil, Hans Hallbeck och Patrik Börjesson.
– Frågan om fiskestoppet är mer politik än biologi, konstaterar Hans Hallbeck som genomför regelbundna undersökningar kring torskbeståndet i Öresund.
– Det är fel med ett ensidigt svenskt fiskestopp, det är min personliga uppfattning. I Öresund finns fortfarande torsk, det är värre utanför Bohuslän. Personligen skulle jag gärna sett att man ökade minimimåtten på torsken som får fiskas, fredade torkens lekplatser och förbättrade redskapen genom att köra med större maskor på trålarna. Dessutom måste det till en bättre kontroll inom EU, påpekade Hans Hallbeck.
Patrik Karlsson, fiskare i Borstahusen sedan början av 1980-talet.
– Jag höll upp några år i samband med lumpen, men kunde inte hålla mig borta från fisket. Det är ett härligt och fritt yrke och en vacker dag som den här vill man vara på sundet och inte sitta sysslolös på landbacken.
Förra gången fisket låg nere i Borstahusen var för snart tio år sedan, även den gången var kvoten uppfiskad för tidigt på året.
– Då använde vi tiden till att bygga upp vår lilla butik nere i hamnen, men nu känns det tungt att behöva köpa in fisk till butiken bara för att vi inte kan fiska, menar Patrik som hoppas att EU tar ett samlat grepp kring fisket i Östersjön, regionen som även Öresund tillhör.
– Fiskarna från baltstaterna och Polen tar upp mycket mer än vad deras kvoter tillåter och det är ett stort problem för alla fiskare. Om vi ligger still och tillåter dem att fiska obehindrat så blir stoppet helt verkningslöst. Vi är absolut inte emot att man fredar fisken och förhindrar utfiskning, men det känns inte rätt att vi ligger still medan andra länder fortsätter att fiska.
Enligt de planer som nu gäller skall ett svenskt fiskestopp vara möjligt från mars nästa år, men först skall EU analysera frågan och säga sitt innan riksdagens kan fatta sitt beslut.
– För oss handlar det också om ekonomisk ersättning. Idag får vi A-kassa, men våra löpande utgifter för båtar och annat måste vi betala med pengar vi lagt undan från årets fiske. Om det blir ett stopp så måste vi få ersättning för våra kostnader, då räcker det inte med vanlig A-kassa, poängterar Tommy Persson som är besviken på myndigheterna för den dåliga informationen.
– Här är man beredd att slå ut en hel näring och sen kan man inte informera på ett vettigt sätt, det tycker jag är svagt.
Mats Nilsson, som fiskar tillsammans med Patrik Karlsson, försöker hålla ordning på garnen och gör lite materielvård när båtarna ligger vid kaj. Men en vacker dag som den här kan han inte låta bli att ta en tur på sundet i en öppen träbåt med inombordare.
– För min del tycks man inte veta vad man snackar om när det gäller förbudet, det har kommit till på en höft och jag hoppas att man kommer på bättre tankar innan det är för sent.
Idag finns ett drygt tiotal fiskare i Borstahusen och näringen ger lite liv åt den annars så lugna hamnen. Fisket är en viktig del i vad som populärt kallas för levande skärgård. Försvinner fisket så lär livet i hamnen bli oerhört mycket tråkigare.
– Jag hörde en fiskare säga att det nu kan vara slutfiskat för de närmaste åren, tänk bara om vi först får en isvinter och sen ett fiskestopp, då kan det vara slut, poängterar Tommy Persson innan det är dags att se till de nya garnen som han hoppas få lägga ut i Öresund igen efter nyår.
– Hoppas kan man alltid, men med politiker vet man aldrig.
Av Kalle Berggren
© Landskrona Direkt
