Allt sedan starten 1967 har avkastningen från Idrottsfonden betraktats som skattefri, men inte nu längre. Skattemyndigheten har konstaterat att avkastningen är att jämställa med inkomst av näringsverksamhet och skall därför beskattas med 28 procent på beloppet. Det innebär att på fjolårets avkastning på 71 723 kronor skall 20 081 kronor betalas i skatt.
– Jag är mycket förvånad och besviken på den tolkning som myndigheten gjort. Här har vi en fond som ger ett stöd till ungdomar och föreningar som gör en fin ideell insats utan några som helst vinstintressen, suckar fritidschef Bengt Nissler medan handläggare Charlotte Wallgren vid skattemyndigheten i Helsingborg gör en annan bedömning.
– Det räcker inte med motiveringen att man stödjer amatöridrotten för att få skattebefrielse. Det finns en RÅ-dom där en fond med samma regelverk inte beviljades skattebefrielse och det är den domen som ligger till grund för min tolkning, poängterar Charlotte Wallgren och hänvisar vidare till att stiftelsen, enligt skattemyndigheten, inte har något sådan kvalificerat allmännyttigt ändamål som stadgas i 7 kap 4§ inkomstskattelagen det vill säga att stiftelsen inte har till huvudsakligt ändamål att, främja vård och uppfostran av barn, lämna bidrag för undervisning eller utbildning, bedriva hjälpverksamhet bland behövande, främja vetenskaplig forskning, främja nordiskt samarbete,eller stärka Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan myndighet.
Idrottsfonden såg dagens ljus 1967 när dåvarande Pressklubben i samarbete med Korpen tog initiativ till en fotbollsmatch mellan TV-laget och lokala förmågor.
Intäkten från matchen bildade grundplåt i fonden. Kommunfullmäktige tog sedan beslutet att skjuta till lika mycket pengar så att fonden kunde komma igång.
Genom åren har sedan olika former av insatser gjorts för att öka fondens kapital som idag uppgår till i runda tal 1 250 000 kronor.
Förutom beskattningen på avkastningen skall 1,5 promille av kapitalet efter avdrag betalas i förmögenhetsskatt, vilket innebär yterliggare 1 812 kronor i skatt.
Första bakslaget för Idrottsfonden kom 1994 när kommunen beslutade att inte längre skjuta till några medel, detta som ett led i den allmänna besparingen.
Pressklubben har också fört en tynande tillvaro så tillväxten av kapitalet har varit blygsam.
Förra året bidrog fonden till sex ungdomstipendier på vardera 2 500 kronor till ungdomar som LISA, Landskrona Idrottens Samorganisation, utser.
Vidare delades 58 000 kronor ut till 19 olika föreningar som genomförde speciella satsningar, allt från deltagande i tävlingar till olika former av ledarutbildning.
– Det känns inte rätt att en fond med den här inriktningen skall behöva bli beskattad och därför räknar jag med att vi kommer att överklaga, poängterar Bengt Nissler som kommer att ta upp frågan när styrelsen för Idrottsfonden träffas om några veckor.
Enligt det beslut som nu ligger skall Idrottsfonden betala närmare 22 000 i skatt gällande förra året och dessutom tillkommer nästan lika mycket för innevarande år.
Totalt sett innebär det att av de omkring 59 000 kronor som avkastningen uppgår till i år kommer endast omkring 20 000 kronor att vara tillgängligt för utdelning.
– Jag har svårt att förstå hur skattemyndigheten resonerar. Här samlas medel in ideellt för att stödja ledare och aktiva som gör en stor samhällsnytta. Att sen plocka ut skatt är knappast något som främjar det ideella arbetet, avslutar Bengt Nissler.
Ett överklagande kommer att gå till skattemyndigheten som sedan sänder det vidare till Länsrätten för ett avgörande.
av Kalle Berggren
© Landskrona Direkt
