Pelle, 81 år och still going strong

Annons

Formarna, som ledare av Helge ”Pelle” Engdahls kaliber är gjutna i, görs inte längre. Vid 81 års ålder är han still going strong, fotbollen hans liv och Landskrona SK hans uppdragsgivare.
– Än hänger gubben med och några planer på att sluta har jag inte, berättar Pelle, som han kallats sedan barnsben, och öppnar dörren till Landskrona SK:s klubbstuga där han nu är kassör.
– Jag har ju tid till det och sen kan jag fungera som kanslist samtidigt, säger han med glimten i ögat.
Pelle Engdahl är äkta Landskronit, inte Landskronabo, det är viktigt. Han föddes i det närmast in i BoIS där pappa Eric spelade med föregångarna Diana.
– Diana och Kamraterna slogs samman 1915 och då bildades BoIS. Eftersom jag är uppväxt på Fabriksgatan var jag med när Fram bildades som B 34 och spelade sedan med i reservlaget så länge jag bodde kvar.
– När vi flyttade till Gripen i slutet på 1930-talet var jag med och bilda BK Virgo. Vi tog namnet efter fartyg som byggdes på Öresundsvarvet, Virgo var ett och Wormo ett annat, minns Pelle som går tillbaka till samma 30-tal när han skall namnge sin favoritboisare.
– Eric Persson, en fullfjädrad fotbollsspelare som kunde allt. Synd att kriget kom emellan, annars hade det blivit fler än 12 landskamper för Erics del. Visst var Hasse Persson bra, men jag håller Eric för snäppet vassare.
Yrkeskarriären som bagare började med springpågsjobb på Lorentz Larssons bageri där han senare utbildades till bagare och arbetade sedan på Axel Peterssons, AP:s, bageri på Nygatan fram till branden 1967.
– Bageriet la ner och själv började jag jobba som fastighetsskötare på Landskronahem och där var jag i tio år innan jag blev påkörd av en bil, konstigt nog just på Fabriksgatan.
– Ryggen fick en rejäl smäll och efter 14 månaders sjukskrivning fick jag jobb på Bois med ansvar för ungdomsfotbollen. Tänk att ett det krävdes en olycka för att man skulle få jobbet som man traktat efter.
Pelle Engdahl kan blicka tillbaka på en imponerande meritförteckning som ledare. Han var med när Korpen drog igång fotbollen direkt efter kriget och fick deltidsanställning som kanslist 1947.
– Först jobbade jag på bageriet från fyra till elva och sen på Korpen från tolv till sex, det var långa men roliga arbetsdar.
1963 lockades han till BoIS som ungdomsledare och under fyra år i slutet på 60-talet var han ordförande i BoIS ungdomsavdelning. Så sent som 1980 tog han också initiativ till BoIS julcup som fortfarande rullar på varje jullov.
Till LSK lockades han efter pensionen 1985 och har sedan dess varit klubben trogen.
– Men var har alla åren tagit vägen, tiden bara rinner iväg, konstaterar Pelle Engdahl som känner våren runt hörnet när säsongens träning drar igång i morgon.
– Även om det varit tufft så kommer vi att ha ett lag i serien i år och det är jag glad för. För vad skulle man annars göra om fotbollen inte fanns?
Så talar en entusiast av det rätta virket.

UPP