Arkiv: Planket

Torkild Strandberg och hans två medhjälpare reagerar nu på Fatmir Azemis inlägg på Planket 4/7.
Reaktionen blir som vanligt så primitiv som möjligt – genom faktaförnekelse av de resultat Fatmir Azemi hämtat i forskarrapporter och statistik.

Sen fortsätter han sin vanliga sagoberättelse om hur han tagit emot en stad i fullständig misär, i som han brukar påstå ”i fritt fall”. Och sen har räddar-Torkild i sagoberättelsen kommit och räddat staden och bla bla bla….

Han avslutar sen med att beskylla motståndarpartiet för att bara bedriva ”plakatpolitik”. Den här gången anklagar han inte dem för att bara skriva ” önskelistor”, utan nu är det ” plakatpolitik” som blir den nya nedsättande beskrivningen av dem som inte tycker som han.

Torkild Strandberg bör nog bland annat påminnas om hur han inför förra valrörelsen lovade guld och gröna skogar för idrottsområdet Karlslund. Inget blev av, eftersom han inte hade skrivit ett enda avtal utan han efterlämnade ett idrottsområde i så kallat ”fritt fall”. På tal om ”plakatpolitik” och önskelistor.

När sådana här misslyckanden upptäcks står Torkild aldrig i fronten, utan andra får ta smällen. I värsta fall ryker en tjänsteman med påföljande avgångsvederlag i miljonklassen att betala för skattebetalarna.

Lena Nilsson
Håkan Lans

Svar till Fatmir Azemi (S).

När vi 2006 tog över efter ett långt socialdemokratiskt styre i Landskrona var problemen stora och påtagliga. Brottsligheten var på storstadsnivå, otryggheten bredde ut sig, bidragsberoendet, resultaten i skolan och näringslivsklimatet tillhörde de sämsta i Sverige. Framtidstron var obefintlig.  Värst av allt var att det från ledningen helt saknades en realistisk, genomförbar plan för att åtgärda problemen.

Vi sjösatte tidigt ”Landskronas Vägval” som satte utvecklingsfrågorna i centrum. Det har givit resultat. Fler företagsetableringar, mindre behov av försörjningsstöd, bättre skolresultat och inte minst en inflyttning av nya kommuninvånare och skattebetalare. Landskrona har blivit en stad som man flyttar till, och inte som tidigare, flyttar ifrån.

Vi har valt att fokusera på att få människor i arbete, att bygga bostäder, ett gott klimat för företagen, att få människor att vilja stanna kvar och bo i Landskrona och skapa en tryggare och mera hållbar stad.

Det finns fortfarande stora utmaningar. Skattekraften ökar, men är fortfarande för låg, bidragsberoendet minskar, men är fortfarande för högt, resultaten i skolan har förbättrats, men fler måste lära sig mer. Efter pandemin måste äldreomsorgen lyftas. Tack vare stadens starka ekonomi har vi samlat i ladorna för kärvare tider, samtidigt som en stor satsning sjösatts på skola, äldreomsorg och nu senast på det förebyggande arbetet för barn och ungdomar. Nu ska arbetet för fler företagsetableringar, inflyttning av nya skattebetalare och en bra skola och omsorg fortsätta. Under kommande period kommer ett målinriktat klimatarbete att fortsätta och folkhälsan sättas i fokus.

Vi arbetar efter en tydlig plan för Landskrona, men vi saknar konstruktiva och genomförbara förslag från Socialdemokraterna. Plakatpolitik i all ära, men vi är stolta över den positiva resa som Landskrona är inne på sedan 2006. Vi är medvetna om mycket återstår att göra. Vi är beredda att fortsätta på det arbete som redan är påbörjat.

Torkild Strandberg (L)
Torbjörn Brorsson (M)
Elvir Mesanovic (Mp)

Svensk bostadspolitik begravdes. I Landskrona var det politisk enighet då i slutet av 80-talet,
”Bygg allt för alla överallt”. Men man körde i väggen.

Valrörelsen har nu dragit igång och regerande partiet ska försvara sina åtgärder och naturligtvis komma med något nytt. Här på planket har Fatmir Azemi (S) (2022-07-04 och 2022-06-28),
Torkild Strandberg (L) ( 2022-07-02) samt Torbjörn Brorsson (M) (2022-07-01) tagit till orda.

Det snackas om socialbidrag, som har minskat, om skolresultat som blivit bättre och behov av att förbättra folkhälsan – mjuka värden. Vi (jag och Bengt Hellborg) har kunskaper och erfarenheter sedan många år m.a.p. produktion och uthyrning/försäljning av bostäder till danskar. Vi hyrde ut till danskar i Malmö, Landskrona och Åstorp(!)

Då, i början av 1990-talet, hade vi mängder av tomma lägenheter såväl hyresrätter och – ska understrykas – bostadsrätter!
Historien har berättats successivt i tidningsartiklar i Berlingske, Kvällsposten, Landskrona Posten, Dagens Nyheter etc. Det är väl bra att folk är snälla mot varandra och kan kramas (mjuka värden). Men Torkild Strandberg (L) har ju rätt, det behövs skattebetalare för att göra tillvaron trevlig för gamlingar och unga.

En bostadsbyggnadsstrategi som främjar inflyttning till Landskrona kan bli guld värd. Vi har presenterat ett förslag som är attraktivt för danskar. Skeppsbrokajen! Det gäller att komma så nära den danska huvudstaden som möjligt. Och det som bygges ska vara exklusivt/lyxigt. Vårt förslag avser bebyggelse med 200-300 lägenheter. Se presentationen här på planket den 2022-06-20 ”en exklusiv entré till centrala Landskrona” med kommentarer.

Detta förutsätter att vi har tillgång till en snabbåt till centrala Köpenhamn på 25 minuter. Danskar vill bo tätt på båten, några minuters gångväg – högst.
Landskrona har gjort en utredning om detta – den kan uppdateras. Vi har resurser att genomföra projektet BÅT + BOSTAD för danskar. Ja, för ”svenskar” i Landskrona öppnas dessutom arbetsmarknaden i centrala Köpenhamn. Där finns pengar!

Det finns ingen tid att förlora! Torkild har nu fått upp Europa-spåret på utredningsbanan. Det gäller se till att utredningen leder till ett positivt resultat.

Men i väntan på den lösningen – som sagt en båtförbindelse.

Tommy Jonasson
civilekonom, f.d. universitetslektor i skatterätt

Ps: Landskrona har ett exklusivt läge genom närheten till Köpenhamn – Nordens största huvudstadsområde. Det märker man inte mycket av. Det har ni verkligen inte utnyttjat.

Jag blir något förvirrad över MP:s budskap till väljarna angående resurser till äldrevården.

Först meddelar de att de inte tänker lägga fler skattepengar på äldrevården utan att ideella organisationer istället får bli ett komplement vad det gäller personalresurser.
När de sedan får kritik menar de plötsligt att betald och utbildad personal ska vara grunden och ideella krafter bara en ”guldkant” på vården. För att avsluta med att kommunen då borde stötta dessa organisationer ekonomiskt.
Med vilka pengar då, undrar jag? De som de inte ville skjuta till? Eller är det organisationerna som söker bidrag? Finns det skattepengar till såna bidrag? Men inte till utbildad personal?

Låt mig vara tydlig på tre punkter:

Jag hyser stor respekt för Röda korset och många andra ideella organisationer för deras arbete med människor i krig, kris och på flykt.

En välfärd kan aldrig bygga på frivilliga insatser eller på om man har råd med en privatförsäkring.

Jag tycker att obetalda eller lågbetalda pigtjänster är något vårt samhälle vuxit från.
Utbildad personal med avtalsenliga löner behövs.

Därtill kan jag också nämna att en bekant kontaktats av en ideell organisation, som efterfrågade hennes och andra kvinnliga kollegers gratistjänster, nu när hon gått i pension. Förfrågan var bl a undertecknad av Torkild Strandberg, alliansbroder till MP.

Tala om dubbla budskap!

Läs Jonas Esbjörnssons debattartikel på Landskrona Direkt: ”Hög tid för välfärdssatsningar”!

Lena Nilsson

Svar till Torkild Strandberg och Torbjörn Brorsson

Alla Landskronas invånare, vi som jobbar och verkar i denna stad, är glada för Landskronas framgång, vi jobbar mot samma mål. Samtidigt är det viktigt att ta upp de utmaningar som vi har i Landskrona. Mandatperioden går mot sitt slut. Treklövern L, M och MP har gemensamt styrt Landskrona under de fyra åren och de hade föresatt sig en hel del.

Jag vill påminna Torbjörn Brorsson, och Torkild Strandberg att problemen är kvar efter 16 år och är inget som jag har hittat på. Det är forskarna Martin Dribe och Patrick Svensson som har kommit fram till slutsatsen. Jag har bara bekräftat deras påståenden.

Forskarna konstatera i HD att Landskrona inte fått lika många nya tjänstejobb som i resten av landet. Problemen med arbetslöshet, låg utbildningsnivå, segregation och ohälsa finns kvar.

Tidningen har också granskat ert gemensamma program.  HD skriver den 5 juli 2022: Politikerna om löfte de hållit – och dem de brutit:
Hemtjänsten, ett av de områden där treklövern inte har genomfört vad de föresatt sig: Få ner antalet ansikten som möter brukarna. Det har tvärtom blivit fler.

2019 var medelvärdet 11 personer under en 14-dagarsperiod. Ifjol hade siffran stigit till 17 personer.

På området skola finns mer att önska, liksom inom äldrevården. Flera trygghetsboenden skulle byggas under perioden. Men det blev bara ett, som därtill kritiserades för att inte innehålla den utlovade värdinnan.

Ett annat område där styret inte har lyckats är resultatutvecklingen i grundskolan. Resultaten sjunker kraftigt bland de yngre eleverna. På flera skolor klarade inte ens hälften av eleverna i årskurs tre de nationella proven i svenska och matte 2021.

Arbetslösheten – Fler har fått jobb, men arbetslösheten är fortfarande bland landets högsta.

Inkomsterna – Fortfarande låga även om skattekraften ökar något.

Skattekraften (inkomsten att beskatta jämfört med andra kommuner) gick upp något ifjol. Men den är lägre än 2006, och en bra bit efter 1990-talets siffror.

Medianinkomsten ligger lika långt under rikssnittet som 2006.

Återigen, det är inget som jag har hittat på utan det är bara några av dem hårda fakta som HD har publicerat i artikeln om valet i Landskrona.

Fatmir Azemi
Oppositionsråd (S)

Svar till Fatmir Azemi

2006 övertog vi ansvaret för Landskrona. Staden hade stora och djupgående problem. Socialbidragsberoendet var högt och resultaten i skolan låga. Brottsligheten var stor och tryggheten liten. Både skattebetalare och företag flyttade inte till Landskrona – de flyttade härifrån.

För att göra något åt detta krävdes en genomtänkt plan och förmåga att genomföra den. Nu är vi på god väg. Bostadspolitiken har svängts vilket bidrar till att öka skattekraften och till inflyttningen av nya skattebetalare. Näringslivsklimatet har förbättrats, från att ha varit bland de sämsta i Sverige, och en strid ström av företag har etablerat sig hos oss. Det ger nya jobb och gör Landskrona starkare. Brottsligheten har från dag ett varit ett prioriterat område. Den har sjunkit ordentligt och tryggheten bland Landskronaborna ökar. Skolbetygen har förbättrats avsevärt genom ett starkt fokus på kunskap i skolan. Både socialbidragen och antalet bidragsberoende sjunker stadigt. Klimathotet möts av konkreta åtgärder – vi var först i Sverige med en helt fossilfri stadstrafik, kommunens fordonsflotta ställs om och en bred plan för klimatomställningen är på väg.

Under kommande år måste denna utveckling fortsätta: Inflyttning av företag och skattebetalare, en skola med fokus på kunskap som präglas av ordning och reda, att jobb alltid sätts före bidrag och att kriminaliteten ska bekämpas med kraft. Nu adderar vi nya uppgifter till vår plan för Landskrona: En folkhälsosatsning med utgångspunkt i Karlslundsområdet står för dörren och ett lyft av äldreomsorgen har påbörjats.

Det finns sällan en enkel lösning på tuffa samhällsproblem. Det krävs en tydlig plan och både mod och förmåga att genomföra den. Att skriva önskelistor leder sällan någon vart.

Torkild Strandberg
Kommunstyrelsens ordförande (L)

Svar till Fatmir Azemi (S), ”Problemen är kvar efter 16 år med treklövern”

Det märks tydligt att vi närmar oss val och för de olika partierna gäller det att visa på varför man ska rösta på just deras parti. Ballonger och flygblad blandas med politisk propaganda.

När Treklövern fick makten år 2006 var problemen enorma. Landskrona var en stad i nästan fritt fall och som exempel var både arbetslösheten och behoven av försörjningsstöd bland de högsta i riket. Barnfattigdomen var för hög, kriminalitet ökade och kommunens ekonomi var påfrestad. Något behövde göras och vi kan idag se att samtliga kurvor har vänt på rätt håll.

Arbetslösheten har minskat mest i Skåne, kriminaliteten minskar för varje år och den upplevda tryggheten blir allt bättre. Fler elever med godkända betyg lämnar idag våra skolor än vad som var fallet år 2006. Behoven av försörjningsstöd minskar från rekordet på 100 miljoner till idag cirka 65 miljoner och skattekraften ökar för varje år. Kommunens ekonomi är god och det är tack vare att fler är i arbete, färre behöver bidrag och att vi använder våra gemensamma pengar på ett bättre sätt än förr.

Det finns områden i Landskrona där vi ser att olika insatser från samhället är betydande. Varför det har blivit så kan vi alltid diskutera, men det viktigaste idag är att fokusera på vad vi kan göra för att bryta segregation och utanförskap. För mig är det tydligt att vi måste fortsätta ställa krav, men också ha förväntningar. Det gäller att hjälpa människor att finna ett arbete eller en utbildning. Det handlar också om att så tidigt som möjligt identifiera barn och ungdomar som är på väg att hamna snett i livet, och därför är jag väldigt glad över att våra partier gemensamt har drivit på om att öka arbetet med förebyggande åtgärder.

Jag hoppas nu att den goda utvecklingen som har skett i Landskrona under de senaste åren får fortsätta, men också att det blir mer fokus på de mjuka frågorna.

Torbjörn Brorsson (M), kommunalråd

Kommunen släpper ofta ut toalettvatten (i SVT Nyheter/Helsingborg kallat ”Bajsvatten”) i Braån och Saxån. Orsaken är att Landskronas avloppsystem inte klarar att släppa ut det före reningsverket. Då skulle detta vatten hamna i källare istället och enligt en kommunal företrädare saknas pengar.

Enligt detta SVT-program.

Men nyss fanns ju 900 miljoner till att förstöra Karlslund och bygga en ishall extra!

Pontus Eriksson

Vi läste Jonas Esbjörnssons debattinlägg, där han betonar vikten av välfärdssatsningar. Bra skrivet Jonas. Socialdemokraterna står fast vid vikten av en fungerande och bra välfärd, bland annat  genom satsningar på äldrevården.

Då kan vi inte  låta bli att jämföra med Elvir Mesanovic och hans miljöpartisters förslag till hur man ska lösa välfärdsproblemen.
Mer pengar och personal är det enligt Mp inte tal om. Utan äldrevården ska lösas genom att ”stärka samverkan med civilsamhället genom idéburna offentliga partnerskap”.
När vi blir gamla och sjuka ska vi, om vi förstår Mp rätt, förlita oss på ideella organisationer, såsom Röda korset, ordensbröderna i Lions, Rotary, Sirius, Lottakåren med flera. Ingen utbildad personal här inte. Inga fler pengar till välfärden förstår vi.
Det värsta är att Mp är i partnerskap med M, KD, C och L, som förmodligen har samma människosyn.

Lena Nilsson 
Håkan Lans 

Efter sexton år med Treklöverns kommunstyre står Landskrona fortfarande inför stora utmaningar. Innan treklöver tog makten med Torkild Strandberg i spetsen lovade de mycket. Det handlade om arbetslösheten, segregationen, tryggheten, den låga utbildningsnivån etcetera som skulle prioriteras.

Efter alla dessa år så kan vi konstatera att mycket av de problemen som de lovade att ta itu med, kvarstår än idag.

Om vi börjar med arbetslösheten: trots att arbetslösheten har minskat marginellt så ligger vi fortfarande bland de högsta i Skåne. Landskrona har fortfarande väldigt många med låg utbildningsnivå och alltför många människor är fortfarande långt ifrån arbetsmarknaden. När det gäller till exempel kvinnor med utländsk bakgrund är arbetslösheten 25 procent.

Landskrona är en segregerad stad. Vi har skolor där barn med invandrarbakgrund uppgår till 90 procent. Vi har stadsdelar som enbart tar in de barn och unga i sina skolor som har välbeställda föräldrar som även har möjlighet att bo i dessa områden. Sedan har vi områden där det råder utanförskap med hög arbetslöshet, dåliga boendemiljöer etcetera.

Brotten har gått ner men när det gäller rån är det främst det kontantlösa samhället som har bidragit till det, inte så mycket av politiken. När det gäller kriminaliteten så var Landskrona bland dem 52 kommuner som pekades ut av polisen som hade ett särskilt utsatt område (Karlslund). Trots att det har blivit något bättre räknas fortfarande vissa delar av Landskrona (Pilängen / Karlslund), som otrygga område. Äldre människor känner sig osäkra när de vill ta kvällspromenader.

När det gäller Norra Borstahusen har vi en expandering av området där det har byggts och försätter att byggas mycket men återigen, inte till vem som helst utan enbart till dem som har stora tillgångar. Det är samtidigt bedrövligt att läsa påstående i tidningen om att vi socialdemokrater sagt nej till byggnationen. Sanning är att vi bejakat projektet från början men velat ha kvar en upprustad och fräsch camping på den plats den låg tidigare och dessutom velat bygga även hyresrätter genom det kommunala bostadsbolaget Landskronahem i området. Genom att vi prioriterar byggnation i enbart en del av staden, dessutom med bara bostads- och äganderätter, så bidrar vi till att segregera staden, där klyftorna mellan dem rika och vanliga inkomsttagare ökar.

Avslutningsvis vill jag understryka att vi alla är mycket glada för de många företagsetableringarna i Landskrona, men man ska inte glömma att möjligheten för det har Socialdemokraterna lagt grunden till genom köpet av SvalövWeibull-jordarna. Något som både dåvarande Folkpartiet och Sverigedemokraterna motsatte sig. Utan den marken hade vi inte haft alla de nya företag som etablerat sig i Landskrona de senaste 15 åren.

Fatmir Azemi
Kommunalråd (S)