Arkiv: Planket

Den 22 juni var en väldigt bra dag för Sveriges pensionärer. Vi socialdemokrater har säkrat en förstärkt ekonomi för totalt en miljon pensionärer redan i höst. Det är särskilt viktigt i det osäkra läge vi befinner oss i när priserna stiger i höjden. Detta innebär att garantipensionen höjs med 1 000 kronor från augusti 2022, och att bostadstillägget höjs med upp till 100 kronor.

Det här är en nödvändig reform för att stärka ekonomin för pensionärer med låga inkomster. Det handlar till exempel om lågavlönade kvinnor som slitit ett helt arbetsliv och ändå får alldeles för låg pension. Alla i Sverige har rätt till en ålderdom i ekonomisk trygghet.

Totalt kommer en miljon pensionärer att få förstärkt ekonomi, redan i höst.

Vi socialdemokrater kommer fortsätta kämpa för högre pensioner. Alla som arbetat i Sverige ska kunna leva på sin pension, det är en fråga om respekt.

Förslaget innebär att garantipensionen höjs med 1 000 kronor. Detta gäller alla som idag har en allmän inkomstgrundad pension, en så kallad garantipension, på upp emot ungefär 14 900 kronor och har bott 40 år i Sverige. Alla de som har garantipension idag kommer att få maxbeloppet.

Höjningen innebär att den lägsta garanterade nivån för en ensamstående pensionär kommer att bli 9 779 kronor, till skillnad från 8 779 kronor idag. De pensionärer som behöver det som mest kommer att få 800 kronor mer i plånboken.

Höjningen gäller från och med augusti 2022. Om utbetalning av höjd garantipension inte är möjlig till dess kommer pengarna att betalas ut retroaktivt.

Förslaget med höjd garantipension bedöms kosta 3,57 miljarder kronor under 2022 och 9,66 miljarder kronor under 2023.

Förutom pensionen höjs även bostadstillägget, förslaget innebär att bostadstillägget höjs med 100 kronor på hushållsnivå. Det innebär att en ensamstående pensionär med bostadstillägg får 100 kronor i höjt bostadstillägg en samboende pensionär får 50 kronor i höjt bostadstillägg. Alla de som idag har bostadstillägg får höjt bostadstillägg.

Förslaget omfattar drygt 300 000 pensionärer, varav de allra flesta också får höjd garantipension. Höjningen gäller från och med augusti. Om utbetalning av höjt bostadstillägg inte är möjlig till dess kommer pengarna att betalas ut retroaktivt.

Fatmir Azemi
Kommunalråd (S)

Medan stadens politiker klappar varandra på axlarna för ”förbättringar” gjorda under valperioden, så kan det vara aktuellt att påminna om försämringarna. För visst är det en försämring om 7 500 är ”ej självförsörjande” i Landskrona under en högkonjunktur! I Malmö handlar det om 75 000. Detta motsvarar c:a 25% av den vuxna befolkningen.

Ordet arbetslöshet användes ej mera av politikerna. Kanske för att man då skulle kunna kräva att arbete organiserades av samhällets toppolitiker. I stället läggs skulden på de drabbade. De ingår i ”ekonomiska utanförskapet”, har fel utbildning, fel nationalitet eller fel kön. Men det handlar inte längre om olika värderingar utan om två olika världar, där den andra världen bara nämns i samband med blåljus. Men den stora majoritet arbetslösa önskar bara att ha ett jobb att gå till precis som de ”självförsörjande”.

Vad skulle inte 7 500 i arbete kunna uträtta för samhället om de gavs möjlighet. 7 500 motsvarar tre stycken  Öresundsvarv eller tre stycken storsjukhus. 7 500 skulle kunna bygga bort bostadsbristen på en kort tid. Vad står i vägen? Jag var på Kuba på 1990-talet och såg hur arbetande av alla kön och nationaliteter på några få år byggde 50 daghem, läkarstationer till var 1 000de invånare, motorvägar och reparerade dåliga hus i den s.k. korrigeringskampanjen. Allt genom betalt frivilligarbete, där bara brist på material satte gränserna.

Är socialismen enda lösningen eller finns det en väg innan dess?
Den politiken lever i så fall fortfarande i skymundan. Det är hög tid att steppa fram och kräva ett miljonprogram för nödvändiga offentliga arbeten i Sverige.

Lars (Lasse) Erlandsson

Prästgården på Hven är till salu. Utgångspris närmare 10 miljoner. Men det är ett stort, fint hus.

Tänk om Landskrona Stad beslutade att göra något för de gamla på Ön. Som det är nu så får du flytta ut till Rönngården i Asmundtorp när du inte längre kan bo kvar hemma. Efter ett helt liv på Hven får du tillbringa dina sista år i Asmundtorp. Detta är så fel och en ovärdig behandling av gamla människor.

Landskrona Stad, gör slag i saken, köp Hvens Prästgård och inrätta ett par, tre lägenheter där våra gamla, som tillbringat hela sitt liv på Ön, kan få sluta sina sista dagar där de växt upp och verkat. Som det är nu så skickas de gamla till Rönngården i Asmundtorp för att där tillbringa sina sina dagar i livet. Rättvist? Logiskt?

När vi är inne på behandlingen av våra gamla så bör Staden snarast lösa frågan om 70 + kortet för alla. Som det är nu så får en 70 +, som skall besöka sin tandläkare i Staden betala 200 kronor t.o.r. medan en 70 + i Glumslöv, Härslöv, Asmundtorp och Häljarp blir bjuden av Staden på resan till sin tandläkare t.o.r. Rättvist? Hur har Staden tänkt här?

NN i Kyrkbacken som vill besöka sitt dotter i något av de uppräknade byarna blir bjuden av Staden på resan Kyrkbacken-Bäckviken och Landskrona till t.ex. Glumslöv, där Landskrona betalar resan till en utomstående transportör medan resan med de egna båtarna betalas med fullt pris. Logiskt? Rättvist?

Landskrona Stad, tänk om och tänk rätt!

Björn Lind

Angående Tommy Jonassons Planket insändare om Skeppsbron och förslag till bebyggelse, så är detta det sämsta av två dåliga förslag. Stadens är betydligt bättre och luftigare. Men inget av de två räddar hamnen.

Göran Wramfelt
fastighetsägare Lilla Strandgatan.

Pontus Eriksson

Historien – inklusive den ekonomiska – vad kan man lära av den? I Landskrona finns en ovedersäglig sanning. Om man ska bo någonstans i den staden så är det på Strandvägen. Jag bodde där – Strandvägen 17 – i det hus, “villa Borghia” , som blev omskrivet, ja till och med skandalomsusat, under åren 1988 till år 2000. Jag lade historien omkring huset till handlingarna i mina arkiv. Ibland kikar jag i materialet och kan stolt påstå: Ombyggnaden av det gamla fina huset var det bästa bostadsprojektet i Landskrona före bostadskraschen i början av 1990-talet. Se fördjupad översiktsplan. Landskrona tätort. Planförslag. Antagen 2014 – 0 6 – 18. (Sidan 6 och 7 med bild.)

De politiska makthavarna, som alla blev indragna i cirkusen kring Boken 31 (fastighetsnamnet) , ägnade  sig åt att  författa “LA – 90”. Det skulle byggas attraktivt. Det skulle lockas folk till Landskrona. Men var  det, som byggdes då, 1987 till 1994, egentligen tillräckligt bra för att sätta fart på staden i vinden.

När jag läser historiska betraktelser, så blir jag livrädd. Vad sysslade man med? Läs boken Landskrona “Händelser och bilder” som utgavs 2008 och läs då framförallt sid 62 till 64 med eftertanke. Inte ett enda ord om bostadsbyggande 1986 till 1994 . C:a 1100 lägenheter.

Det skulle tas nya tag. Nyhamnsområdet respektive norra Borstahusen. Men räcker detta när det tar minst 1,5 timmar att resa därifrån med allmänna kommunikationer till Köpenhamn H? Centrum i stan fick bakslag när tågstationen flyttas och flygbåten till Köpenhamn lägges ner. Lägg därtill Åhlénsbranden. Ett resecentrum för Ventrafiken räcker inte. Europaspåret räcker inte – i vart fall inte inom överskådlig tid, cirka 20 år.

När jag nyfiket betraktar polisens arbete nere på gatan (Suellsgatan) undrar jag:  Vad göres i stadsplaneringssammanhang för att ta höjd för Europaspåret? Att ankomma med tåg från Köpenhamn H till Landskrona C är en praktisk lösning (15 minuter), men räcker det? Landskrona ska ju erbjuda upplevelser och att ankomma till staden med flygbåt är en exklusiv erfarenhet inte bara för dom som är riktigt rika. Vi som var med vet hur det kändes att stiga i land vid Tuborg och ha bilen med sig. Europaspårets vägförbindelse kommer att ersätta bilfärjealternativet.

Jag har bett Arkitektupproret om ett modernt stadsbildsförslag som inte innehåller “modernistisk lådarkitektur”. Med bifogat förslag till bebyggelse (utarbetat av arkitekt SAR-MSA Bengt Hellborg) för nya Skeppsbron så blir Landskrona något helt annat, oavsett om Europaspåret blir verklighet. Men då behövs omedelbart en snabb båtförbindelse från Landskrona till Köpenhamn, fram och tillbaka.

Det är intressant att jämföra med det som Trelleborgs kommun planerar för “Nya sjöstaden”, en ny omfattande stadsdel i Trelleborgs hamn.

Jag tycker således att kommunens förslag till utveckling av Skeppsbrokajen i södra centrumområdet måste omarbetas. Jag godtar inte kommunens förslag.

Tommy Jonasson

Hej Monica,

för min del är det helt okej att flagga för andra folk, stater och nationer som lider i krig eller under annat förtryck.
Det finns tyvärr många att flagga för.
När jag läste ditt första inlägg så reagerade jag på att du tycker att det är ”motbjudande” att se den Ukrainska fanan, hissad vid vårt stadshus. Det är ett starkt ord.

Jag söker dagligen efter information, oberoende källor. Det ligger i min natur efter många år inom journalistiken.
Det är synd att det är så svårt att göra det i Ryssland och, för all del – bitvis i Ukraina.
Som du skriver är det svårt att tränga igenom all propaganda.

Nynazism och neofascism finns i allt för många länder: Frankrike, Holland, Italien, Ryssland och… Sverige.
Inte bara i Azov-bataljonen. I det stora hela handlar det om att demokrati – som vi känner den – är i farozonen.
Ett citat från den turkiske ledaren Recep Tayyip Erdoğan kan illustrera detta:
”Demokrati är en spårvagn, man hoppar av vid ändhållplatsen”

”Om du inte är snäll, kommer svensken och tar dig!” Det kunde olydiga barn få höra under Sveriges stormaktstid.
Vi är alltså inte helt oskyldiga heller, även om det hände för några hundra år sedan.
”Ryssen kommer” har däremot en aktualitet som genomsyrar rysk” utrikespolitik” i nuläget; och sedan lång tid tillbaka.
Kanske inte just nu för Sverige, men för många andra länder.

Tänker också på varför jag hela tiden säger Ryssland… 140 miljoner människor i världens största land.
Så, jag går tillbaka till Putins tal till nationen 24 februari, där han säger:
”Jag har beslutat om en militär operation…”
Han säger INTE att Regeringen, Duman har beslutat detta.
Han säger JAG.

Örjan Kristenson.

Bäste Örjan

Jag har ingenting emot solidaritet – med alla medmänniskor.
Det som är anmärkningsvärt och för mig också fel – är att ta ställning för ett land som också gör sig skyldigt till övergrepp på mänskliga rättigheter.
Jag menar inte att flaggan vid stadshuset ska bytas ut mot en rysk.
Bara att det finns mycket mer att lära om konflikten i Ukraina än att måla upp detta som en enkel sak att välja att ställa sig bakom.
Känner man inte till det sedan innan så är det värdefullt att läsa oberoende journalistik om den långa konflikten på Ukrainas östra sida och där också informera sig om vad Ukrainska Azov-rörelsen har för värdegrunder och vad de utsatt civila för i de här regionerna i snart ett decennium.

Ska vi flagga för solidaritet så borde flaggor för det svältande folket på Madagaskar, och i Yemen för att ta några exempel, också hissas.

Jag föredrar ett opartiskt stadshus som känner och visar solidaritet med alla jordens medborgare.
Inte bara det land som World Economic Forum valt att alla ska sympatisera ensidigt med från och med nu.

Personligen är jag inte rädd för att ”Ryssen kommer” utan har en stark känsla av att denna konflikt finns närvarande i media dagligen för att motivera svenska väljare att gå med på ett Natomedlemskap.

Tänk noga efter – vill vi skicka våra unga ut i krig?
Mitt svar på den frågan kommer för alltid att vara nej.

Monica Drexler Bergman

En hälsning från en skattebetande medborgare att jag finner det motbjudande att det flaggas för Ukraina varje dag vid stadshuset.

Konflikten i östra Ukraina har innefattat ett åttaårigt inbördeskrig från den extremahögermilitanta Azov rörelsen i Ukraina, mot rysktalande medborgare i regionen.

Att sedan Ryssland lägger sig i detta och har förklarat rysktalande regioner som självständiga stater, har Sverige verkligen ingenting med att göra.

Det finns alltid två sidor av ett mynt och extremt mycket propaganda.

Oavsett vad som är rätt eller fel så ska inte Landskrona stads stadshus lägga sig i detta.

Vi är (än så länge) ett neutralt land.
Monica Drexler Bergman