Arkiv: Planket

Lisa Flinth hyllar sig själv med att klippa band och skåla i Pommac samt äta tårta.  Detta på akutmottagningen när personalen försöker arbeta.
Vad har hon då gjort för att få fira så storslaget? Jo, hon har flyttat helgmottagningen till akutmottagningens lokaler och så har hon trots personalens protester avskilt akutmottagningen från resten av sjukhusarbetet.
Detta har skapat en röra för de som arbetar där. Alla som arbetat på sjukhus vet att akutmottagningen är en viktig del av ett sjukhus, navet kring mycket på ett sjukhus snurrar.
Så arrogant och så okunnigt!

Lena Nilsson

Den 17 mars är det kollektivavtalets dag. Dagen påminner om något grundläggande i svenskt arbetsliv: att arbetstagare går samman och ställer gemensamma krav på arbetsgivare. Det är det fackliga löftet – och en central del av den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Kollektivavtal innebär att fackförbund och arbetsgivarorganisationer tillsammans bestämmer spelreglerna på arbetsmarknaden, utan direkt inblandning från stat och politiker.

I Sverige omfattas omkring nio av tio arbetare av kollektivavtal. När ett kollektivavtal är tecknat råder fredsplikt under hela avtalsperioden. Det innebär att varken arbetsgivare eller fackliga organisationer kan ta till strejk eller andra stridsåtgärder under tiden avtalet gäller.

Fredsplikten skapar stabilitet och förutsägbarhet. För företagen innebär det att de kan fokusera på sin verksamhet och utveckling i stället för att behöva förhandla villkor individuellt med varje anställd. Den svenska modellen bygger på mer än hundra års förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Den har bidragit till tydliga spelregler, relativt få konflikter och en arbetsmarknad som fungerar väl för både företag och anställda.

Med kollektivavtal finns också viktiga villkor på plats, som garanterad lön och löneökningar, ersättning för övertid och obekväm arbetstid, arbetstidsförkortning, tjänstepension, försäkringar och extra ersättning vid till exempel föräldraledighet.

Den pågående konflikten mellan IF Metall och Tesla visar samtidigt att kollektivavtal fortfarande är en aktuell fråga. Tesla har hittills valt att inte teckna kollektivavtal för sina anställda på de svenska verkstäderna, trots att kollektivavtal länge varit normen på svensk arbetsmarknad.

Det har också rapporterats att företaget försöker runda de fackliga blockaderna, bland annat genom att undvika hamnblockader och i stället transportera fordon med lastbil genom landet. Samtidigt har personal flugits in från andra länder för att hålla verksamheten igång under konflikten.

Att ersätta hamntransporter med lastbilstransporter genom hela landet innebär också ökade utsläpp. Det väcker frågor om vilket ansvar företag tar – inte bara för arbetsvillkor utan också för samhället och miljön.

Det väcker också en större fråga: bör inte företag som etablerar sig i ett land också anpassa sig till de regler och den arbetsmarknadsmodell som gäller där?

Kollektivavtalen har vuxit fram genom generationers förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. De är en viktig del av ett arbetsliv där spelreglerna är tydliga och konkurrensen sker på lika villkor.

Den svenska modellen har tjänat Sverige väl i över hundra år. Den förtjänar att respekteras av de företag som verkar här – och att värnas av oss alla som lever och arbetar i Sverige.

Adis Heldic, ombudsman IF Metall Sydvästra Skåne

Liberalernas besked om att öppna för att regera tillsammans med Sverigedemokraterna har skapat starka reaktioner runt om i landet – och även här i Landskrona. Många liberaler känner sig svikna efter partiets tvärvändning i en så avgörande fråga.

När dessutom Landskronas kommunstyrelseordförande Torkild Strandberg väljer att hylla partiledaren Simona Mohamsson för beslutet, blir besvikelsen ännu större för många som länge trott på ett tydligt avståndstagande från ett samarbete med SD.

Politik handlar i grunden om värderingar. För oss i Socialdemokraterna är värderingar som jämlikhet, jämställdhet och solidaritet fundamentala. Vi tror på ett samhälle där människor hålls samman, där demokratin stärks och där alla behandlas med respekt.

Därför vill vi rikta en tydlig uppmaning till alla liberaler i Landskrona som i dag känner besvikelse och tvekan över sitt partis vägval: ni är välkomna till oss. Om ni delar våra värderingar om jämlikhet, jämställdhet och solidaritet finns det en plats för er i Socialdemokraterna.

Landskrona behöver ett starkt politiskt alternativ som står upp för ett öppet, demokratiskt och rättvist samhälle. Tillsammans kan vi fortsätta arbeta för en kommun där alla får möjlighet att lyckas och där ingen lämnas utanför.

Välkomna till Socialdemokraterna.

Jonas Esbjörnsson (AK Ordförande)
Fatmir Azemi (Kommunalråd)

Enligt den informationsavdelning som arbetat med utställningen på Riksdagshuset, så har de inte föreslagit eller bjudit in de personer som ska vara gäster. De meddelar också att de har gett riktlinjer om att gästerna ska vara partipolitiskt jämt fördelade mellan blocken. ( nl tel samtal med Riksdagshusets informationsavdelning.)
Eftersom det inte är en partidebatt eller att det inte ska fokuseras på partipolitik förutsätter jag att gästerna är utvalda på så sätt att ingen, nu i valtider, kan dra partipolitisk fördel av att delta.
Speciellt som detta sker i en offentlig lokal.
Eventuellt kan gästerna ha inbjudits av Länsstyrelsen, eftersom varken Riksdag eller bibliotek har gjort inbjudan.

Lena Nilsson

Sverigedemokraterna har under decennier haft tydliga kopplingar till högerextrema och rasistiska miljöer. Forskning och journalistik visar att minst 100–200 företrädare har tvingats lämna partiet eller sina uppdrag efter rasistiska uttalanden, och partiets historiska rötter i nazistiska organisationer kan inte suddas bort. Trots detta har partiet sedan 2012 försökt putsa sin image och framstår idag som ett mer “respektabelt” nationalistiskt parti.

Liberalerna har länge haft en klar princip: inget samarbete med SD. Tidigare partiledaren Jan Björklund sade till exempel:

“Sverigedemokraterna representerar en nationalism som är oförenlig med våra liberala värderingar. Vi kan aldrig samarbeta med dem.”

Och i en debattartikel 2018 betonade partiet att legitimering av SD skulle innebära att man accepterade ett parti med rötter i rasism och extremism.

Men nu ser verkligheten annorlunda ut. Genom Tidöavtalet 2022 samarbetar Liberalerna indirekt med SD, och lokala liberaler som Torkild Strandberg tycker att det är en god idé.

Frågan är då: har SD blivit liberalt, eller har Liberalerna anpassat sig till SD? Statistiskt och politiskt finns inga tecken på att SD har ändrat ideologi. Deras motioner och uttalanden är fortsatt nationalistiska, migrationskritiska och i många fall kontroversiella. Det är alltså inte SD som blivit liberalt – det är liberalerna som gått andra hållet.

Det är hög tid att ställa frågan: om Liberalerna tidigare vägrade legitimera ett parti med SD:s bakgrund, hur kan man nu på allvar försvara ett samarbete som ger SD indirekt makt? Det handlar inte bara om pragmatism – det handlar om principer, makt och ideologi.

Ronnie Niby (S)

Svar till Birger Sölverud och Martin Memet Könick

Det är lätt att i dagens polariserade debatt reflexmässigt misstänkliggöra offentliga institutioner. I det här fallet finns det faktiskt anledning att börja i andra änden.

Utställningen ”Demokratin behöver dig!”, framtagen av Sveriges riksdag och som nu visas på biblioteket, är i grunden ett mycket gott initiativ. Att påminna om demokratins historia, hur våra institutioner fungerar och vilket ansvar varje medborgare har är viktig folkbildning. I en tid då valdeltagande, tillit och kunskap om våra demokratiska system ofta diskuteras är sådana satsningar både välkomna och nödvändiga.

Bibliotekens uppdrag är dessutom tydligt. De ska inte bara förmedla böcker utan också bidra till kunskap, bildning och ett levande demokratiskt samtal. Att biblioteket arrangerar samtal i anslutning till en sådan utställning ligger därför helt i linje med både bibliotekens tradition och deras lagstadgade uppdrag.

Samtidigt finns det en rimlig fråga att ställa kring själva upplägget av samtalet. När ett arrangemang om demokrati samlar politiska företrädare från Liberalerna, Centerpartiet och Moderaterna men inga andra partier uppstår lätt ett intryck av att perspektiven blir något ensidiga.

Det betyder inte att arrangemanget i sig är fel, och det betyder definitivt inte att biblioteket agerar partipolitiskt. Men just eftersom temat är demokrati hade det varit naturligt att också låta fler politiska perspektiv komma till tals. Ett bredare deltagande hade inte bara gjort samtalet mer representativt – det hade också gjort det mer intressant.

Demokrati mår trots allt bäst av möten mellan olika uppfattningar. När olika perspektiv bryts mot varandra uppstår också de mest givande diskussionerna.

Just därför förtjänar initiativet både beröm och en vänlig uppmaning inför framtiden: fortsätt arrangera samtal om demokratin – men låt ännu fler röster delta i dem.

Ronnie Niby (S)

Lånar biblioteket ut sig till liberalernas valkampanj?
Jag trodde att biblioteket var neutralt politiskt.
Ni kan i anständighetens namn inte samla en grupp liberala företrädare och göra det under begreppet demokrati.
Liberalerna som samarbetar med riksdagens mest odemokratiska parti.

SVAR DIREKT

Biblioteket är och har alltid varit en arena för utbyte av idéer, perspektiv och kunskap. Att biblioteket ska jobba med demokratifrågor är fastslagit i bibliotekslagen, och arrangemanget ifråga är ett sätt att jobba med just den typen av frågor – för att väcka tankar och diskussioner kring hur vi stärker vår demokrati. Den sker i anslutning till riksdagens utställning om demokrati, ”Demokratin behöver dig!” som vi visar på biblioteket. Arrangemanget är ett samarrangemang mellan Sveriges Riksdag, Länsstyrelsen och biblioteket, och gästerna till arrangemanget har föreslagits av de personer som för riksdagen arbetar med utställningen. Mer information om utställningen:

”Demokratin behöver dig!” är namnet på den utställning från riksdagen som turnerar runt om i Sverige under 2025 och 2026. Utställningen berättar både om folkstyrets historia och riksdagens arbete samt om hur alla människor kan delta, för att vårda, värna och bevara demokratin.

Martin Memet Könick
Bibliotekschef

När jag flyttade till Landskrona 2017 så kändes tågstationen som ett väldigt välkomnande.
I väster ser man det gamla vattentornet blicka ut över horisonten som ett gammalt slott. Så vackert.
I öster ser man ett bredd öppet landskap, viktig åkermark och i fjärran dyker kyrktorn efter kyrktorn upp. Vackert vart man än la blicken.

Idag när man stannar med tåget är blicken västerut lika inbjudande och vacker.
Men österut döljs kyrktornen av stora betongklossar och de blir bara fler och fler.

Jag må vara sentimental av mig. Men morgnarna när jag stod och väntade på tågen har tappat all charm och vykortsmomenten är borta.

Trist.

David Bergström

Landskrona utreder nu att fritidsverksamheten ska bli ett kommunalt bolag, och beslut ska tas redan före sommaren. Samtidigt har vi färsk erfarenhet från Landskrona Omsorgs AB (LOAB), som startade för drygt ett år sedan innan allt var utrett. Problemen lät inte vänta på sig – personal och brukare har haft det tufft, och kritiken har varit hård. Att göra samma sak igen känns därför som att man upprepar gamla misstag.

Forskningen är tydlig: att göra kommunala verksamheter till bolag eller öppna upp för privata aktörer ger ibland bättre effektivitet, men ofta på bekostnad av kvalitet, jämlikhet och insyn. I Skåne har man till exempel sett att privata vårdcentraler ofta drar till sig patienter med bättre förutsättningar, medan de som verkligen behöver vården inte alltid får samma tillgång. Äldreomsorg och skolor visar liknande mönster: vissa saker fungerar bättre, andra försämras, och resultaten blir ofta ojämnt fördelade mellan invånarna.

Att kommunen dessutom låter en konsultfirma utreda fritidsverksamheten, istället för att göra jobbet internt, ökar kostnaderna och minskar insynen. Konsulter kan hjälpa till, men beslut om kommunens verksamheter handlar om invånarnas förtroende och demokrati, inte bara om effektivitet.

Bolagisering kan låta lockande på papperet, men LOAB visar att verkligheten blir mer komplicerad. Innan man startar ännu ett bolag borde kommunen noga utvärdera vad som gick fel och rätt med LOAB, och fundera på vad bolagsformen faktiskt ska lösa i fritidsverksamheten. Annars riskerar Landskrona ännu en gång att betala priset för förhastade beslut.

Invånarna i Landskrona förtjänar en tydlig, öppen och genomtänkt process – inte ännu ett experiment.

Ronnie Niby (S)

Tidigt i lördags morse när solen ännu inte riktigt gått upp så steg många upp för att ta sig till Lund och rösta fram listor till riksdag och region för S räkning. Men varför ska man bry sig om det då? Givetvis så behöver man inte det och alla vi som var på plats  är engagerade och aktiva i våra kommuner på lokal nivå. Men en sak gemensamt för oss alla här är att vi bryr oss om.

Vid något tillfälle i våra liv – tidigt, sent,  i föreningsliv,  på jobb eller skola,  när någon av våra anhöriga behövt hjälp, eller man kör punktering på en dålig väg,  gör att vi börjat bry oss.

Vad det än kan vara har tusentals människor landat i att ”detta måste jag bry mig om?”
Det är därför vi sysslar med politiska frågor. Det är det som håller ihop vårt samhälle och för att saker fungerar. Vi bryr oss, om även de som inte bryr sig. Vi gillar den modellen som vi har i Sverige och som skapats av oss alla tillsammans genom åren. Gratis skola och en i princip gratis sjukvård. Statliga vägar och ett starkt försvar även om många inte tror det. Den modellen som gäller oss alla oavsett politisk hemvist det är därför vi bryr oss.

Ingen ensam kan göra allt men alla kan göra något. Det är därför man stiger upp innan solen och åker iväg –  för att vi bryr oss om.  Ha en fin dag alla!

Ole Rudolfsson  
Ordförande Hvens S föreningen