Färgstarkt glaskonstnär berättar om livet

Kjell Engman i Borstahusen.
Kjell Engman i Borstahusen.

Det sägs att det görs en miljon besök årligen i Glasriket. Intresset för svenskt konstglas är fortsatt enormt stort. I veckan har en av dess mest framstående företrädare, konstnären Kjell Engman, varit på plats i Borstahusen för att på Pumphuset bygga upp utställningen – Tankar kring livet.

– Ju äldre man blir, ju mer börjar man fundera på olika saker man gjort i livet, säger 73-årige Kjell Engman och bjuder in till vad han kallar för ”en teater” i Pumphusets konsthall.

Elektronisk musik, komponerad av maestro själv, strömmar ut ur nästintill dolda högtalare och besökarna möts bokstavligt av en skog av glas. Fantastiska skapelser. Många är höga. Andra runda. Gemensamt är skörheten och skönheten. Och att de liksom har en historia att berätta.  Barndomens Duka-affär gör sig påmind. Armarna intill kroppen. Här gäller det att röra sig runt med försiktighet. 
– Det är inga problem att ha barn med sig. Lämna bara läraren utanför. Det är de som skrämmer med sina varningar, säger Kjell Engman och skrattar hjärtligt.

Kjell Engman är en historieberättare. Om än på sitt eget lilla vis.
– Jag är värdelös på att skriva. Historierna har istället fått formas i mina konstverk, säger han bjuder på en berättelse om sin farmor som var en god historieberättare.

Kjell Engman berättar om skogen som haft en stor betydelse i hans liv.
– Även om det inte klättrades i alla träden, så klättrades det. Det byggdes kojor, gungades och gjordes en massa andra saker i skogen, säger han.

Därefter når vi fram till havet och de öde öarna.
Havet är viktigt och på den öde ön händer det massor av saker. Jag har seglat mycket på västkusten och där finns ett sjömanskap som inte finns på östkusten. Jag tror det beror på att det finns färre öar här och att man därför också hjälps åt. I Stockholm vill man vara själv, menar Kjell Engman och minns en skön skröna som utspelade sig på en ö utanför Grebbestad. Historierna och anekdoterna ur livet är som sagt många.

Kjell Engman är en för svenska förhållanden ovanligt internationell konstnär och har haft separatutställningar i Australien, Nya Zeeland, Japan, Thailand, Italien, Tyskland, Schweiz, Turkiet, Holland, Grekland, England, Norge och Danmark.

På 1970-talet arbetade han med icke hörande barn och såg då hur de pratar med hela kroppen.
– Det fascinerar mig och har följt med mig. Att försöka skapa en rörelse i ett material som glas som i sig är så mytomspunnet och har en inbyggd rörelse är inte lätt, men det är viktigt för mig.

Något som inte är viktigt hos konstnären är däremot  titlar.
– Jag hatar att sätta titlar. Det är betraktarens fantasi som avgör.  Håll för namnen med en hand. Låt de inte påverka dig.

”Men in trenchcoat” och hans musikinstrument som funnits med en tid, finns med nu också. Dock nytillverkade.
– Genom att förändra och lägga till och att ta bort så har objekten fått ett nytt förhållande till varann. Det är inte jag som väljer motivet, utan vardagens olika händelser blir oftast till en liten intressant berättelse att pussla ihop med det brusande ljud som finns runt omkring oss. Rummet blir min min kuliss till skådespelet som jag vill förmedla och skapa helheten i min teater. Sen är skapar fönstret ut mot Öresund en fantastisk bakgrund. Den blir som en levande väggmålning, säger Kjell Engman.

Vill du höra Kjell Engman berätta lite historier ur livet så ska du närvara under lördagens vernissage med invigning klockan 13.

Utställningen pågår den 5/10 – 3/11 Pumphuset Konsthall är öppen tisdag – söndag 12 – 17.

En färgstark flört på en öde ö.
En skog av glas möter besökaren på Pumphusets konsthall. Bokstavligen. I vanliga fall brukar styrelsemedlemmarna hos Borstahusens konstförening vara med och bygga och hänga utställningarna. Denna gång har arbetet utförts av personal från Kosta Boda. Men så har det krävt allt från stor kunnighet om själva glaset till mängder av ljusinstallationer.

Till arkivet