Arkiv: Planket

Svar på Sven Svederbergs insändare om elpriset

Av en tillfällighet läste jag Sven Svederbergs insändare till Planket. Måste säga att det är lite originellt med en centerpartist som propagerar för kärnkraft, men de finns tydligen. Mycket rim och reson var det dessvärre inte i det han skrev. Tvärtom tycker jag att han verkar han inspirerats av politikens nuvarande trend, att det är ok att ljuga och överdriva hur mycket som helst. Ändamålet helgar medlen.

Han hävdar att den så kallade röd-gröna regeringen lagt ner fyra kärnkraftverk. I själva verket satt Centerpartiet självt i den borgerliga regering som tog initiativ till den energiöverenskommelse som innebär att kärnkraft i Sverige är ok, men att det är upp till kraftföretagen själva att välja om man vill driva befintliga och/eller bygga nya. Kraftföretagen valde själva att avveckla fyra reaktorer eftersom de bedömde att det inte var lönsamt att investera i det som krävdes för att de skulle kunna drivas vidare.

Att elpriset i Sverige beror på vilket el-område man tillhör kritiseras också idag av många (dock inte av Sven uttryckligen på Planket). Då kanske det skall påpekas att Centern satt i den borgerliga regering som införde det systemet med fyra elprisområden.

Sven skriver att vanliga el-fakturor ligger på mellan 8000-11000 för december. Då undrar jag var det är för hus. Min egen förbrukningskostnad var på 2700 under december och jag bor i ett hus på rätt normala 130 kvm. Visst, det är högre jämfört med de två senaste åren, men så var också december kallare än de åren.

Jag måste erkänna att jag inte fullt ut förstår hur elpriset sätts. Timpriset för el kan plötslig hoppa en hel krona upp eller ner. Men jag har roat mig att följa Svenska Kraftnäts rapportering av produktion och export under januari. Varje dag denna månad har Sverige exporterat el och det görs huvudsakligen från ledningar som utgår ifrån södra Sverige. Genomsnittexporten under januari är ungefär 20% av den el som produceras. Ändå är elpriset här rätt högt och det beror väl då huvudsakligen på att vi måste betala det priset för att kraftföretagen inte skall exportera ännu mer till våra grannländer. Som företag på en fri marknad så söker de sig ju till den som betalar bäst. Vänsterpartiet tycker att elexport från Sverige skall förbjudas för att priset skall kunna hållas lågt. Det kanske Sven instämmer i. Jag tycker det är en väldigt dålig tanke. Klimatet håller sig inte till landsgränser och vi behöver hjälpa de länder som har sämre möjlighet att producera fossilfri energi.

Göran Nyström

Elkrisen i Sverige har skapats av Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Många är upprörda. Andra är förtvivlade över de elfakturor de fått för december 2021. Vanliga el-fakturor för villaägare ligger på mellan 8000 kr och 11000 kronor. En villaägare nu pensionär som följde statens rekommendationer på 80-talet och satte in en el-panna har nu ”premierats” med en el-faktura på 27000 kr. El-fakturorna i Skåne har blivit ca tre gånger högre i december 2021 jämfört med december 2020. 

Ygeman (S) och Towatt (MP) påstår att det inte spelar någon roll för elpriset när kärnkraftverk läggs ner. Tro det den som vill men jag är övertygad om att när staten skapar en brist på el genom att lägga ner kärnkraftverk blir följden ett stigande stigande pris. 

För er som tvivlar kan klicka på länken nedan där statens eget verk – Svenska kraftnät – beskriver konsekvensen av den effektbrist (elbrist) som uppstått när fyra kärnkraftverk lagts ner sedan 2017.  https://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/2020/kraftbalansen-pa-den-svenska-elmarknaden-rapport-2020.pdf

Som vanligt blir det vi elkonsumenter som får stå för notan. El-produktion och el-balans styrs av fysikens lagar. Det hjälper inte hur mycket den svenska regeringen sitter och drömmer om förnybar och grön el. Drömmar och förhoppningar producerar ingen el.

Under december 2021 var spotpriset på el i Elområde 3 och 4 i snitt varit 1,83 kr/kWh jämfört med 2020 0,35 kr/kWh. Under ett år förbrukar vi i Sverige ca 135 TWH. I EO 3 och 4 (Elområden för Götaland och Svealand) förbrukar vi ca 100 TWH – försiktigt beräknat.

Elkonsumtionen i december beräknar jag till ca 10 TWH för EO 3 och 4. Ca hälften av elen förbrukas av hushåll och bostäder. Moms beräknas för 5 TWH.

Ökade momsintäkter för staten i december 2021 5 TWH x 1,48 kr/kWh x 25% = ca 3,4 miljarder. Statsägda Vattenfall producerar drygt hälften av elenergin i Sverige. 5 TWH x 1/2 x 1,48 kr/kWh = 3,7 miljarder.

Statens ökade inkomster för hushållen på el i december i Elområde 3 och 4 är minst 7,3 miljarder. Av dessa 7,3 miljarder tänker regeringen i ett anfall av stor godhet dela ut 2 miljarder för december. 

Särskilt för villaägare känns beskedet från regeringen först som en fet smäll på käften för att följas av en liten klapp på kinden när väl det lilla bidraget kommer när vintern väl är över!

Sven Svederberg (C)
Landskrona och Ven
 

Inom ramen för integration behöver vi ställa tydligare krav på den som kommit till Sverige och Landskrona för att bygga sig ett eget liv här. Kommunen skall därför stödja den nyanlände till eget ansvarstagande för att komma in och etablera sig i det svenska samhället. Det gäller framför allt vikten av att lära sig svenska språket och att göra sig anställningsbar samt att komma i egenförsörjning. Tron på individen är stark – även när den enskilde själv tvivlar. Genom rätt individuellt stöd kortas vägen från bidrag till arbete, från utanförskap till inkludering.

Sverigedemokraterna anser att svenska språket, utbildning, arbete, en ordnad bostad, förståelse och respekt för det svenska samhällets grundläggande värderingar, är förutsättningar för integration i samhället. För att tydligt slå fast vikten av integration och den enskildes ansvar för detta måste integrationsplikten efterlevas på riktigt. Att ställa krav handlar om att bry sig.

Integrationsplikt ska och inte bör vara obligatorisk för alla nyanlända och ska ha fokus på anpassning i det svenska samhället och de normer och värderingar som gäller i Sverige. En individuell etablerings- och handlingsplan skall tas fram för varje individ. Genom särskild kartläggning av individens erfarenheter och förutsättningar läggs en plan fram innehållande utbildning och åtgärder för att bli anställningsbar. I planen ingår även krav på deltagande och progression i SFI. Alla nyanlända skall dessutom delta på obligatorisk kurs i samhällsorientering som avslutas med en examination. Målet skall vara att deltagarna utvecklar kunskap om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna samt den enskildes rättigheter och skyldigheter i Sverige. Den individuella planen ska följas upp varje månad.

Gör din plikt – kräv din rätt!
Om integrationen misslyckas kommer kommunens ekonomi att utsättas för stora påfrestningar med neddragning i välfärdstjänsterna som följd. Därför ska Landskrona stad snabbt erbjuda introduktion i det svenska språket, samhällsorientering, individuell etableringsplan och validering av utländsk utbildning som ska underlätta vägen till ett arbete och en plats i det svenska samhället för kommunens nyanlända. Arbetsmarknaden ska inte anpassa sig till nyanlända. Det är nyanlända som ska anpassa sig till arbetsmarknaden genom att höja sin kompetens. I Landskrona ska det vara fokus på språk och jobb från dag ett!

När kulturer och religioner möts kan värderingskonflikter uppstå. Det är då viktigt att våga ta diskussionen om vilka värderingar som vi inte kompromissar med. Demokrati och jämställdhet mellan män och kvinnor är ett sådant exempel. Hedersrelaterat våld och förtryck kan ta sig olika uttryck. Kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädsel, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och giftermål och skilsmässa. Det kan även leda till hot om våld och våld inklusive dödligt våld. Att begränsa friheten för kvinnor eller andra hör inte hemma i vårt samhälle. Socialtjänsten har ett uppdrag att ge stöd och hjälp till de som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Därför är det viktigt att personal inom socialtjänst har kunskap kring hedersrelaterat våld och förtryck, om vad som utmärker detta våld, hur det kan ta sig i uttryck och vilka konsekvenser det kan ha för personer som utsätts för det.

Enligt OECD är Sverige det land som spenderar mest pengar på integrationspolitik bland medlemsländerna. Samtidigt är vi det EU-land med högst skillnad i arbetslöshet och skolresultat mellan inrikes och utrikes födda. Sverige har flest skjutningar och slår rekord på rekord när det gäller utanförskapsområden, korruption och kriminella klaner. Problemen beror på en kombination av många faktorer: Naivitet inför skillnader vad gäller normer och värderingar; Slapphet inför kriminalitet och asocialt beteende: En missriktad välvilja som möjliggör permanent offentlig försörjning; Och framförallt en ängslig politisk korrekthet som gör att vi ej pratar om de uppenbara problemen samt orsakerna till dem.

Integrationspolitikens haveri drabbar oss alla. Det blir hela tiden värre.

Sverigedemokraterna vill upprätta en kravbaserad integrationspolitik som bygger på de båda principerna att man tar seden dit man kommer samt frihet under ansvar. Den som är ny i Sverige ska mötas av tydligt normerande samhällsinformation som förklarar vad som krävs för att passa in och lyckas i Sverige. För att motverka passivisering, bidragsberoende och minska vår attraktivitet för ekonomiska migranter ska nyanlända få del av välfärden i takt med språkinlärning, arbete och slutligen medborgarskap.

Stefan Olsson (SD)
Kommunalråd

Nyligen kom Rädda Barnens rapport om barnfattigdomen i Sverige och där konstaterar man att Landskrona ligger på plats 248 och Helsingborg är på plats 252 av Sveriges alla 290 kommuner. Sämst i Skåne är Malmö på plats 288.

Forskarna Tapio Salonen och Anna Angelin har därefter skrivit en debattartikel i ämnet där de uppmanar politiker i städer som Landskrona och Malmö ta till sig de siffror som finns i rapporten. Man inriktar sig särskilt mot städer med en mångkulturell befolkningssammansättning, och av samtliga barn i ekonomisk utsatthet återfinns 81,1 procent bland barn med utländsk bakgrund. Den gruppen som ökar mest är ensamstående mammor med barn, och av utrikesfödda ökar den markant.

Det är ingen nyhet att utrikesfödda även är överrepresenterade bland dem som är arbetslösa och i Landskrona är cirka 22 procent arbetslösa av de utrikesfödda, medan snittet i hela kommunen är 12 procent. Ett eget arbete är utan tvekan det bästa receptet mot att bryta ett utanförskap och kunna ta hand om sig själv och sin familj. För den som är behov av försörjningsstöd betalas det ut en riksnorm på 7 180 kronor/månad för en vuxen och ett barn, och därtill får man ersättning för boendekostnader och andra skäliga kostnader. Rädda Barnen sätter gränsen för fattigdom ungefär vid den här summan. Förenklat innebär det att flertalet som är i behov av försörjningsstöd skulle anses vara fattiga.

Riksnormen sätts av riksdagen och kommunerna har bara att rätta sig efter denna. Jag skulle vilja påstå att det inte finns någon politisk vald företrädare som inte är medveten om hur det ser ut i vårt land och att klyftorna inte blivit mindre. Vi vet också att utrikesfödda är särskilt utsatta.

Barnfattigdomen har minskat i Landskrona, men fortfarande är det långt ifrån bra och ingen politisk företrädare kan vara nöjd förrän varje barn har ett liv utan ekonomisk och social utsatthet. Samhället måste fortsätta ställa krav på integration och kunskaper om det svenska samhället och språket. Utbildning och ett riktigt arbete är slutmålet. Genom arbete får man en egen inkomst, en riktig inkomst som man kan vara stolt över. Barnen ser att mamma och pappa behövs och det skapar både en stolthet och en tillhörighet.

Vi kan se att de flesta kurvorna i Landskrona pekar på rätt håll, men fortfarande behövs det göras betydligt mer och då särskilt med inriktning på de som lever i en social och ekonomisk utsatthet.

Torbjörn Brorsson (M)
Ordf. Individ- och familjenämnden, Landskrona

Alla vi arbetare har ett gemensamt intresse. Vi vill alla ha bättre löner och villkor. Vi vill även ha en bra arbetsmiljö, makt att påverka och inflytande över vår arbetssituation. Jag har då åtminstone aldrig träffat någon som vill ha det motsatta. 

Det enda sättet vi kan uppnå dessa gemensamma mål är genom att vi organiserar oss, i en fackförening där vi tillsammans ständigt arbetar för att tillvarata våra intressen gentemot arbetsgivaren. 

Alternativet är att vi står själva och på egen hand försöker uppnå ovan nämnda saker, med den givna konsekvensen att vi måste konkurrera med varandra genom sämre löner och villkor. Detta eftersom arbetsgivaren då enkelt kan spela ut oss mot varandra och på så sätt öka sin egen vinst. 

Svensk arbetsmarknad fungerar på så sätt att arbetsgivare och arbetstagare tecknar kollektivavtal om vad som ska gälla på arbetsplatsen, den s.k. Svenska modellen. Visste du t.ex. att det inte finns någon minimilön enligt svensk lag? Detta regleras endast i våra kollektivavtal. Andelen arbetare som är medlemmar i vår förening är en avgörande faktor för vår förhandlingsstyrka och i slutändan hur bra avtal vi lyckas teckna med vår motpart. Draget till sin spets så beror detta på att vårt viktigaste vapen i avtalsförhandlingar om våra rikstäckande kollektivavtal är vårt hot om strejk. Vår förhandlingsposition blir starkare ju högre organisationsgrad (andelen av berörda arbetare som är medlemmar) vi har eftersom en total arbetsnedläggelse då blir mer kostsam för vår motpart. 

  En fundamental regel i vårt fackliga arbete är att säkerställa att den som inte är medlem kostar lika mycket för företaget som den som är medlem, annars kommer vi konkurrera ut varandra genom sämre villkor i ett ”race to the bottom”. Men för varje organiserad arbetare blir vi alla starkare och för varje oorganiserad arbetare blir vi alla svagare! Man ”åker inte snålskjuts” genom att inte vara medlem – man skjuter sig själv i foten! 

På samma tema så existerar det en vanlig missuppfattning om att det inte spelar någon roll om man är medlem eller inte, eftersom man ”ändå får samma sak”. Detta är felaktigt av flera skäl men kanske framförallt för att det antyder att våra förhandlingsresultat är oberoende av vår organisationsgrad – när det i själva verket är precis tvärtom! Är du en av dom som på senare år kanske tänkt, sagt eller hört att ”- Facket är inte vad det en gång var – nuförtiden har arbetsgivaren all makt!”? Ha då i åtanke att i mitten på 90-talet var nästan 90% av arbetarna medlemmar i ett LO-förbund, idag 2022 så är det knappt 60%! En enorm skillnad – en skillnad som den ena parten vinner på och den andra förlorar. 

Frågan är; vems sida står du på? 

Med kamratliga hälsningar,
Conny Lavin – stolt medlem och förtroendevald i IF Metall Nordvästra Skåne
…

I Nya Katthult vill Kommandoran i all sin vishet införa besöksförbud på äldreboenden även fortsättningsvis. Syftet lär vara att förhindra smittspridning till de äldre och det kan ju vid en snar anblick tyckas vällovligt. I en annan kommun någon helt annanstans ska ett kriminellt gäng ha satt upp vägbommar. Avsikten har varit att förhindra personer från andra kriminella nätverk att ta sig in i bostadsområdet och orsaka våldsamheter och dödsfall. Detta kan ju sett från det kriminella gängets sida betraktas som en gärning med ett gott syfte.

Vad är likheterna mellan gärningar? Båda är olagliga och borde medfört straffansvar. Var i ligger de fundamentala olikheterna mellan gärningarna? Att ett kriminellt gäng begår kriminella handlingar faller helt naturligt. För det är just det som definierar dem. Av en kommunledning som ska företräda och arbeta på kommuninvånarnas uppdrag förväntas däremot inget annat än att den ska följa gällande lagar. Vilka signaler sänder ledningen ut till kommuninvånare, när den tar lagen i egna händer? ”Begå lagbrott om ni har ett gott syfte med brottet!”

Nu tänker kanske några att detta händer i Ungern eller i Belarus. Men nej så fel ni har, detta sker i Sverige, i Sverige som ska vara en rättsstat! Besöksförbud har hittills haft väldigt liten effekt för att minska smittspridningen då majoriteten av den orsakas av personalen. Men nu avser tydligen Katthult att också i framtiden införa förbud oavsett statens regelvidriga stöd.

Ett besöksförbud kan jämställas med en omyndigförklaring. Att i sitt eget hem på ett boende inte få träffa sina anhöriga innebär en kraftigt försämrad livssituation. Ett förbud kan medföra sämre mental hälsa, att boende kan tappa livsgnistan, något som i slutändan kan orsaka för tidiga dödsfall.

Men i Katthult förfäktar Kommandoran envetet att man avser att fortsätta med  rättsövergreppen i form av besöksförbud, utegångsförbud och inlåsning om så krävs. Tiden här verkar ha stått stilla sedan dagarna i fattigstugan i gamla Katthult. Nej det är tid för Emil att gräva en ny varggrop som Kommandoran kan stå på huvudet i och därigenom sättas i karantän för all framtid. Det är dags för det stora tabberaset!

”Guds ängler gråter”
Osvald Ärnflykt

Svar till Hamdi Goxhuli, ordförande Vision Landskrona

Tycker det är bra att fackförbundet Vison bjuder in till samtal om hur vi ska klara äldreomsorgens utmaningar framöver.
Hamdi Goxhuli skriver att Vison ställer tydliga krav och att det inte bara räcker med att tycka att äldreomsorgen är viktig.
Precis så är det. 
För det första måste nedskärningarna i välfärden få ett slut och i stället måste vi se till att satsa på äldreomsorgen och skolan.
Det är därför vi Socialdemokrater satsade 13 miljoner kronor mer till äldreomsorgen och 8 miljoner mer till skolan.

Vi Socialdemokrater är beredda på att ta ansvar för att höja kvalitén inom äldreomsorgen och skolan.

Jonas Esbjörnsson (S)
Ordförande Socialdemokrater i Landskrona

I Landskrona stad arbetar vi efter värdegrunden BRA där B står för bemötande, R för resultat och A för ansvar. Med vår personalpolitik skapar vi en BRA arbetsplats där du känner arbetsglädje och stolthet, har inflytande, lust att lära och möjlighet att utvecklas.

Vi bidrar till att skapa goda arbetsplatser som präglas av engagemang och arbetsglädje. Vi tar ansvar för att vara goda förebilder för Landskrona.

Så beskrivs värdegrunden BRA när man loggar in på Landskrona stads hemsida.

Frågan är bara, om vi gör detta i verkligheten?

Jag som oppositionsråd i Landskrona är mycket kritisk till de beslut som tagits angående överenskommelsen mellan Landskrona stad och den operative HR-chefen. Enligt Landskrona Direkt, ”Chef köptes ut för miljonbelopp”, så har båda parterna kommit överens om att inte diskutera orsaken.

Varför skriver man på hemliga klausuler är min fråga?

Vidare står det i värdegrunden BRA att vi ska ha en positiv inställning till vårt uppdrag där vårt arbetssätt präglas av helhetssyn för den kommunala verksamheten och där vi prioriterar kommuninvånarnas behov och intressen.

Frågan är på vilket sätt gynnas kommuninvånarna genom att spendera skattebetalarnas pengar på detta vis. Det finns bättre sätt att spendera skattebetalarnas pengar än att köpa ut chef efter chef. Istället kunde man belönat personal som har slitit dagligen under pandemikrisen och som infunnit sig på sin arbetsplats utan att ha möjligheten att arbeta på distans. Man väljer istället att köpa ut nästkommande chef innan föregående stadsdirektörs tid är ute.

Vad är det för signaler vi ger ut till allmänheten?

Hur kan det vara möjligt att få igenom ett så ej genomtänkt beslut?

Vill vi vara den arbetsgivaren?

Fatmir Azemi

Nu är det dags att någon ansvarig kliver fram och löser problemen i Karlslunds ishall. Eller vill Landskrona kommun inte ha någon ishall i kommunen?

Det är med lika delar igenkänning och frustration jag har följt den senaste tidens turer rörande Karlslunds ishall i Landskrona. Dels rör det själva ishallens skick, dels bristerna i det löpande underhållet som pågått under allt för många år. Utöver det som rapporteras i tidningen har matcher och träningar regelbundet fått ställas in under flera år på grund av undermålig skötsel av isen eller för att det exempelvis legat snö på taket…

De som känner mig vet att jag gärna har åsikter om saker och ting. Inte alltid är jag den mest pålästa, även jag försöker. Men när det gäller Karlslunds ishall känner jag mig faktiskt relativt insatt. Jag arbetar till vardags med miljö- och fastighetsrelaterad juridik, inte sällan i samband med markexploatering. Jag har även ganska god insyn i hur kommunal verksamhet fungerar. Dessutom är jag f.d. tränare i IF Lejonet; ishockeyföreningen som har Karlslundshallen som hemmarink.

Det Landskrona kommun har låtit ske med Karlslundshallen förtjänar inget mindre än massiv kritik. De problem som uppdagats har både IF Lejonet och Landskronas båda konståkningsföreningar varit väldigt tydliga med under lång tid utan att få det gehör den här frågan förtjänar. För den här frågan förtjänar prioritet. Inte minst för att det är hundratals ungdomars fritidsaktivitet som står på spel. Både ishockey och konståkning skiljer sig nämligen från till exempel fotboll på så sätt att om det inte finns någon is i Karlslundshallen så finns det ingen annan förening i Landskrona att gå till. Då får ungdomarna helt enkelt sluta med det de älskar att göra på fritiden och som en bonus även innebär att de får fysisk aktivitet. Det är det som ligger i potten, det är i så dåligt skick ishallen är och det är det som blir konsekvensen om en ny isyta inte byggs.

Det finns planer på att bygga en ny ishall i Landskrona säger Landskrona kommun och det har tillsatts en Karlslundsgrupp. Det tror jag på när jag ser en detaljplan som pekar ut ett område för ny ishall och som vunnit laga kraft. Till dess att den detaljplanen är framme är det annars bara tomma ord även om politikerna säger att det kommer ett beslut under 2022. Ett problem är dock att även om planarbetet påbörjas i morgon så kan det dröja lång tid innan den nya ishallen står klar. Med tanke på hur det löpande underhållet har skötts är det tveksamt om klubbarna kan bedriva verksamhet i Karlslundshallen tills den hall kommunen utlovat står klar. Som exempel har den bärande konstruktionen sådana skador att hallen inte tål snö på taket.

Även om hallen rustas upp är det tyvärr bara konstgjort andning. Ingen av de föreningar som är aktiva i Karlslunds ishall kan nämligen utvecklas på det sätt de vill och har visioner om. Det finns sannolikt inte istider så det räcker till exempelvis hockeyfritids eller tjejhockeylag. I alla fall inte utan att Landskrona kommun tvingas helt sluta med allmänhetens åkning och det är för mig personligen inte ett alternativ. Landskrona kommun måste väl kunna erbjuda is för både föreningarna och övriga kommuninnevånare och inte behöva välja? Men då krävs ytterligare en isyta.

Det som jag personligen anser är särskilt allvarligt är att det egentligen inte finns någon som Landskrona kommun kan skylla på. De har ägt och äger fortsatt frågan helt själva. Allt från detaljplanearbete och markanvisning till upphandling och genomförande. Ja, det är såklart en kostnad förknippad med att bygga en ny ishall eller en ny isyta, alternativt hyra på Curla. Allt kostar pengar och jag har respekt för att det rör sig om skattemedel. Men jag vet om åtminstone två privata aktörer som anmält intresse att bygga ny ishall alternativt nya isytor för att sedan hyra ut dessa till kommunen. Något kommunen inte varit intresserad av även om man då, trots osedvanligt gott ränteläge för investeringar, skulle slippa byggkostnaden. Även när det gällde Curla satt man på händerna hela sommaren och blev sedan förvånade när den isen inte längre fanns tillgänglig när man ville återuppta diskussionerna i augusti. För information har IF Lejonet sin sommarcamp i augusti varje år. Kanske inte sedan 1966 då föreningen grundades, men tillräckligt länge för att Landskrona kommun mycket väl vet att det är för sent att agera i augusti. Då är säsongen nämligen redan igång.

Men för att avsluta lite positivt så finns alltid tid att agera och den tiden är nu. Min uppmaning till ansvariga politiker och tjänstemän är att ni ska se till att Landskrona inte blir ytterligare en stad med endast minnet av en ishockeyförening som en gång fanns. Det förtjänar de ideella ledare som lägger mellan tio och tjugo timmar per vecka i ishallen och inte minst de hundratals ungdomar som inte vill något annat än att spela hockey eller utöva konståkning.

Rydebäck den 6 december 2021

Daniel Drott

Svar till Jan-Allan Beer 

Alla dessa satsningar som Jan-Allan Beer(L) räknar upp är bra och viktiga åtgärder. Men det du glömmer att berätta är att alla dessa satsningar är pengar från staten. Förslag som den Socialdemokratiska regeringen har tagit fram och beslutat om.

Omsorgsnämndens överskott består till stor del av pengar för covid från 2020 som utbetalades 2021 (8,9 miljoner kronor). De extra pengar som Treklövern och C tillfört äts alla upp av ökad antal äldre, löneökningar och prisökningar.

Ny teknik, ny schemaläggning och nya system som upphandlas för att det ska bli effektivare både för personalen och för brukarna låter ju bra. Trots all den ansträngning som vår personal gör har vi tex när det gäller hemtjänst år efter år haft en väldigt dålig brukarnöjdhet och ligger idag bland de 25% sämsta. Om man vill bli bland Sveriges 25 procent bästa som är målsättningen så duger det inte med nedskärningar.

Vi Socialdemokrater vill tillskjuta 13 miljoner till äldreomsorgen för att vi menar att det behövs mer resurser för att höja kvaliteten.
Ni säger nej till att tillföra mer resurser och vill istället lösa äldreomsorgens kvalitets problem genom effektivisering. 

Om vi ska bli bland dom 25 procent bästa när det gäller kvalitet inom äldreomsorgen så behöver Landskrona ha en långsiktigt hållbar äldreomsorg, där människor orkar jobba kvar. Då måste ansvariga politiker se till att det inte finns något glapp mellan de krav de ställer på vårdpersonalen och de resurser som finns till deras förfogande.

Äldreomsorgen i Landskrona är idag bland dom 25 procent sämsta när det gäller kvalitet. Men vi tillhör också de 25 procent kommuner som satsar minst på äldreomsorgen.
Detta är siffror som Omsorgsförvaltningen själv presenterat.

Hur man ska höja sig till att kunna bli dom 25 procent bästa med mindre pengar svarar inte Jan-Allan Beer(L) på.
Det kanske är så att omsorgen av våra äldre och sjuka inte får kosta mer pengar än vad det gör nu.
Men vi Socialdemokrater vill vi höja omsorgens kvalitén och då får det kosta. 

Jonas Esbjörnsson (S) och Eva Örtegren (S)