Arkiv: Planket

På kommunstyrelsens sammanträde, 9/3 dukades det upp ett nytt ärende till beslut.
Ärendet dök upp ganska så sent dagen innan utan att det hade passerat kommunstyrelsens arbetsutskott.
Nu var det bråttom, skynda, skynda!

Treklövern har upptäckt luckor av kompetens hos sina ordinarie ledamöter i stadshusbolaget och ville utöka styrelsen med två ”oberoende” ledamöter. Samtidigt kryddar man på arvodet för att kunna locka till sig ”experterna”. Detta är samtidigt som kraven på besparingar fortfarande är höga på förvaltningarna.

Socialdemokraterna reserverade sig i frågan om höjt arvode i stadshusbolaget. Socialdemokraterna protesterade även mot ärendet i kommunstyrelsen då det inkommit sent till kommunstyrelsen men trots protester så gav det inget resultat. Treklövern körde igenom beslutet.

För ett antal år sedan skulle politikerna i Landskrona stad ta sitt ansvar för att bidra till besparingarna, nämnder och bolag minskade i antalet ledamöter. Vad gör Treklövern nu?

Förvaltningarna ska fortsätta spara, trots överskott med 87 miljoner för 2022, 60 miljoner bättre än budgeterat.

Här är Torkild Strandberg (L) tydlig att överskottet inte ska gå till några extra satsningar i stadens verksamhet men att utöka arvode och ledamöter där finns det inga betänkligheter…. Anmärkningsvärt enligt oss Socialdemokrater.

Vem som Treklövern ska sätta in nu är frågan?

Valet av ledamöter skulle till kommunfullmäktige idag, den 27/3, för beslut men den frågan skjuts nu upp till nästa sammanträde.

Frågan är, har man inte kunnat locka tills sig någon ”expert” ännu?

Jenny Tillander (S)
Adis Heldic (S)

Enligt Rädda Barnen växer en femtedel av alla barn upp i relativ fattigdom i dagens Sverige vilket gör att Sverige har flest barn med låg ekonomisk standard i norden. Enligt SCB har tre av tio ensamstående med inkomst under 35 000 kronor inte råd till näringsriktig mat alla dagar i veckan och svårigheter att betala för fritidsaktiviteter och kläder efter årstid. Med hög inflation, skenande elpriser, höjda räntor och drivmedelspriser har allt fler hushåll drabbats av svårigheter att få ekonomin att gå ihop.

Förra året utsattes också de svenska hushållen av det största väljarsveket någonsin i Sveriges historia. Partier som inför valet lovade elstöd i november och sänkta drivmedelspriser på upp till 10 kronor litern hade olika strategier efter valet. Med kommentarer som “ibland är verkligheten och spökar” eller att försöka påstå att man aldrig lovade elstöd redan i november.

Samtidigt som den som fick högst elstöd, närmare bestämt 773 669 kr, så var sekretessen kring elstödet en viktigare fråga för regeringen än att se till att införa ett elpristak för att begränsa elbolagens övervinster. Detta har kostat miljarder för det svenska folket.

För oss socialdemokrater är det smärtsamt att se detta skatteslöseri samtidigt som fattigdomen ökar. Vanligt folk sliter med amorteringar och höjda matpriser samtidigt som livspusslet ska gå ihop. Det är inte värdigt eller ansvarsfullt att rekommendera hushållen att ta banklån för att kunna betala sina räkningar.

Krisen slår också hårt mot kommunerna. Under de kommande åren kommer flertalet av kommunerna gå med underskott. Utöver prisökningar så har kommunerna även svårigheter med att hitta kvalificerad personal och det finns flera områden där välfärdstjänsterna är eftersatta genom för låg bemanning, otillräcklig arbetsmiljö, lokaler som inte är ändamålsenliga och att det saknas platser inom exempelvis förskola och olika former av boenden.

Med de utmaningarna välfärden står inför och den krisen vi nu befinner oss i, har det kanske aldrig varit så viktigt att satsa på och utveckla välfärden. Annars är risken att ännu fler kommer drabbas av fattigdom och utanförskap. Om vi vill bygga ett starkt och tryggt samhälle måste utanförskap förebyggas inom alla områden. Det kan handla om att se till att elever erbjuds frukost och mellanmål i skolan, att vi fortsätter att bygga och renovera kommunala fastigheter och har en hög personaltäthet inom vård, skola, omsorg och övriga kommunala tjänster. Kommunerna måste fortsätta att vara attraktiva arbetsgivare även genom en ekonomisk kris.

För att klara oss igenom krisen behöver regeringen göra följande:

1. Ta fram en plan för hushållens ekonomi för att lindra effekterna av inflationen. Det handlar inte bara om elstöd. Räntor och höjda priser slår hårt mot alla hushåll.
2. En plan för att säkra välfärden. Kostnadsökningarna drabbar inte bara hushållen. Sjukhus, äldreomsorg och skolor påverkas och det innebär en stor kvalitetssänkning inom alla välfärdsområden om inte statsbidragen ökar till kommunerna.
3. En plan för jobben under lågkonjunkturen. Nu måste möjligheter till omställning och utbildning öka. Den gröna omställning ökar möjligheterna till nyindustrialisering av Sverige men istället väljer regeringen att sänka ambitionerna med följd att Sverige riskerar att hamna på efterkälke gentemot andra länder.

Vi är inte nöjda med att regeringen inte levt upp till sina kortsiktiga mål. Vår förhoppning är att vi genom krisen kan få en långsiktig politik som stärker utsatta grupper i samhället. Ensamstående, barnfamiljer och stora grupper som riskerar arbetslöshet. Genom ett stort ansvarstagande kan vi ta oss igenom även denna kris. För att lyckas krävs det att regeringen ser förbi prestige och istället driver en politik med som ser till folkets och företagens bästa.

Socialdemokraterna i familjen Helsingborg

Fatmir Azemi (S), Landskrona
Lars Nyander (S), Ängelholm
Ingela Stefansson (S), Båstad
Jan Björklund (S), Helsingborg
Lennart Nilsson (S), Höganäs
Ulrika Thulin (S), Bjuv
Jan Zielinski (S), Svalöv
Arne Silfvergren (S), Örkelljunga
Johan Petersson(S), Klippan
Bitten Mårtensson (S), Åstorp
Ronny Nilsson (S), Perstorp

Öppet brev till kommunstyrelsen

Jag är inte van att skriva sådana här brev men gör ett försök i alla fall.

Som ni alla vet så pågår det ett vägarbete på Norra Långgatan. Det har pågått länge nu och kommer förmodligen att dröja ytterligare en tid innan det blir klart. Vägarbete av olika slag behövs, men det jag reagerar över är att de som har verksamheter här inte fått någon kompensation för de problem de får utstå med. Jag tycker verkligen synd om dem vad de får stå ut med. De har fått mindre kunder då dessa har svårt att ta sig fram på vägarna som är mycket ojämna och det har varit så att en del har ramlat på grund av detta.

En av butikerna” Waldmanns kreativa” ligger i den ände där arbetet startade för ett bra tag sedan. De har grävt under en lång tid, fyllt igen, grävt upp igen ett antal gånger och håller fortfarande på med arbeten. Det har också varit en hel del BULLER och annat OLJUD under dagarna som är extremt jobbigt att gå i. Man kan inte hålla stängt för detta då går butiken under.

Landskrona stad vill behålla kunderna i staden och det blir svårt om butiker måste stänga då de inte klarar det ekonomiska då kunderna överger dem.  Nu har arbetet även börjat lite längre ner mot Storgatan så nu har de fått samma problem för sina kunder och restaurangbesökare.  Alla dessa verksamheter längs Norra Långgatan har olika besökare som ibland behöver hjälpmedel för att komma fram.

Vår stad har en policy om att vara tillgänglig för alla oavsett eventuella funktionsnedsättningar eller handikapp.
Det jag önskar för dessa butiker och restauranger är att de ska få någon kompensation för deras arbetssituation som är rent ut sagt olidlig att arbeta i. I tidningen kunde man läsa att Landskrona stad har en god ekonomi efter att det gått bättre än väntat år 2022. Det minsta man kan begära som kompensation och en fin gest från Landskrona stad är i alla fall en månadshyra, pengarna finns ju i stadens kassa. Det finns säkert fler vägarbeten som man kan kompensera de drabbade på samma sett. Jag vet också att boende som bor på Norra Långgatan blivit kompenserade av fastighetsägaren och då är det ytterligare ett skäl till att Landskrona stad inte visar sig vara sämre.

Här är en annan sak som jag reagerar över. Det ska planteras träd längs med Norra Långgatan där det finns någon typ av brunnar. Nu undrar jag om det kommer att sättas lite blommor också där för att pigga upp gatan ytterligare. Har även fått höra att det ska sättas ut bänkar, det är en trevlig sak att göra. Men att det bara ska sättas ut vid korsningen Norra Långgatan/Rådhusgatan/Fiskargränden kan jag inte förstå. När man går längs med Norra Långgatan kanske jag vill sitta ett tag och vila mig lite längre ner på gatan men där ska det tydligen inte sättas någon bänk. Då kan man undra varför, vem säger att man bara vill vila sina ben vid korsningen och inte längre ner. Där kommer också finnas träd man kan få skugga av.

Nu har jag skrivit av mig och hoppas att ni kan ta till er av mina tankar och ge mig ett positivt svar.
Jag skriver som privatperson men är även fritidspolitiker för Socialdemokraterna.

Med vänlig hälsning
Carina Hugogård

Läser om Borstahusen och hamnen. Min undran är: Hur det går med Lustbåtshamnen?
Samma undersökningar som är utförda i Borstahusen är också gjorda i Lustbåtshamnen och även här har man kommit fram till att den är i starkt behov av renovering.

Vid undersökningarna framkom att den behöver spontas upp runt kajerna till sitt ursprungliga skick. Vidare konstaterades det att muddring behövde utföras. Därtill noterades att det behövdes en ny flytbrygga. När är detta planerat?

Undertecknad har försökt att nå Landskrona stads tjänstemän i frågan. Dock är det väldigt svårt att få ett klart besked.

Nu när man skall bygga ett nytt kallbadhus i Badhusgatans förlängning så tror inte jag att kajerna är lämpliga för så tung trafik.

Lennart Larsson

Efter 40 år i läraryrket så har jag sett hur pendeln ifråga om skolans arbetssätt har svängt från den ena ytterligheten till den andra!
Erfarna och duktiga lärare har alltid varit lite försiktiga med att hoppa på de nya trenderna!
Den nya skrivstilen, grupparbeten, mängdläran, forska, digitalisering osv!
En del saker har fungerat bra andra mindre bra!
Nu kan jag konstatera att Stefan Olsson med sina kunskaper inom digitalisering ger sig in i skoldebatten!?
Vad jag menar?
Jo, alltid när jag fick in ett elevarbete så skrev jag ner ett par meningar och sen googlade jag på dem. Och Sesam öppnade sig! Meningarna fanns ibland redan nedskrivna i andras arbeten eller artiklar! Fusk!?
Jag gjorde likadant med SO:s inlägg och…Sesam öppnade sig!
Till och med på universitetets och högskolenivå har man problem med studenter som klipper och klistrar!
Fusk – ja, om man inte anger källan!
Jag tycker definitivt att digitaliseringen skall diskuteras och nagelfaras!
Är digitalisering bra eller dåligt för inlärning?
Det finns självklart forskning som både visar på det positiva men såklart oxå forskning som visar tvärtom!
Personligen var jag kanske med stigande erfarenhet försiktig med att hoppa på nya trender.
Det ögat såg i en bok, det munnen läste ur en bok och det handen skrev med pennan i en bok satt kvar! Alla sinnen användes!
Min skolvardag präglades av att försöka hitta den ultimata inlärningssituationen för varje enskild elev och ibland var det med hjälp av datorn ibland inte!
Ett litet tips till Stefan Olsson: Glöm inte källhänvisning!

Håkan Lans

Ännu en gång har den politiska vilden Stefan Olsson använt digitala verktyg för att plagiera ihop en insändare.

Våra skattepengar kan gå till bättre saker än att betala för en politisk vilde som ockuperat en kommunalrådsplats på Stadshuset för att kopiera och klistra ihop insändare från ledarsidor och annat.

Ironin eller parodin i att använda digitala verktyg för att plagiera ihop en insändare som handlar om digitalisering i skolan, behöver nästan inte påtalas, men det är alldeles för surrealistiskt för att låta bli. Vad vill Stefan Olsson sända för signal till våra barn och ungdomar?

”Någon jävla ordning ska det vara i ett parti”... eller ja, nu företräder ju Stefan Olsson inte något parti, men någon ordning får det väl ändå vara på Stadshuset!

Stefan Olsson klipper och klistrar lite här och där – utan källhänvisningar.
Men jag känner igen texten från många olika håll.

En misstro mot ett alltför utbrett beroende av digitala hjälpmedel har funnits länge hos lärarkåren i gemen. Inte minst kommer det fram när de digitala hjälpmedel som erbjuds till elever och lärare brister i kvalitet.
Även på högskolenivå gör sig nackdelarna med den digitala världen sig till känna när det fuskas med tentor och hos  studenternas inlämnade arbeten.
Men lärarkåren är inte enbart negativ till digitaliseringen, många positiva erfarenheter finns också. Dessutom är den en del av samhället vi inte kan negligera.

Stefan försöker nu få oss att tro att den nya regeringen, med L som främsta skolförespråkare, har velat agera annorlunda. Så är det inte.

Förklaringen till ökningen av digitala hjälpmedel har framför allt tre orsaker.

Dels har den kommunala budgeten inte räckt till de allt dyrare skolböckerna. Och vi har inte kunnat se att de borgerliga partierna har varit mer benägna att skänka fler skattekronor till skolan. Tvärtom.

Dels förordade forskningen under många år vikten av att eleverna ”skulle söka sin kunskap själv”. Oavsett om de visste vad de skulle söka efter. ”Att forska” blev ett ledord  Då blev datorn en billigare lösning än dyra skolböcker. Här har alla regeringar hängt på. Många skolor hade ”gratis IPad” som lockbete för att man skulle söka sig dit. Inte minst flera så kallade marknadsskolor, som omhuldas så av de borgerliga, gjorde så.

Dels har man inte satsat på skolbiblioteken, så som man gjorde förr. Många har till och med lagts ner.

Så att den nya regeringen skulle vara ensamma om att välkomna läroböcker är fel. Lika fel som att de är ensamma om att vilja ha ”ordning och reda” i skolan.

Lena Nilsson

Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment. Det har funnits en okritisk hållning till digitalisering, där det slentrianmässigt ansetts som bra oavsett innehåll. Men den nya regeringen vill i stället se fler skolböcker.

Det finns flera förklaringar till att teknik i klassrummen missgynnar elevernas inlärning. Hjärnforskning visar att fokus och koncentration är avgörande för att inlärning ska ske. Ju mer vi tänker på något, desto högre sannolikhet är det att kunskapen fastnar i långtidsminnet. Då de delar av hjärnan där själva tänkandet sker, hjässloben och pannloben, i princip är identiska med de områden som reglerar vår koncentrationsförmåga, är det avgörande att antalet distraktioner i klassrummet hålls till ett minimum.

En elev som får en notis på iPaden tappar koncentrationen, och efter det tar det upp emot 25 minuter att återfå fokus.  Ett klassrum som är fyllt av datorer eller blinkande mobiler är således en mardrömslik miljö för inlärning utifrån ett kognitivt perspektiv. Även om det finns elever som sköter sig och låter mobilen vara avstängd i fickan, så visar studier att det räcker med att andra klasskamrater använder teknik i klassrummet för att inlärningen ska missgynnas.

Faktum är att den del av hjärnan som reglerar barnens förmåga att planera och beakta konsekvenser utvecklas färdigt först långt efter tjugoårsåldern. Det är således rationellt att utgå från att barn alltid kommer föredra Snapchat framför algebra. Koncentration är nyckeln till lärande och våra tekniska prylar är skapade för att stjäla den.

Skolan ska enligt lagen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Trots att man starkt kan ifrågasätta den vetenskapliga grunden för tekniska prylar i klassrummet är Sverige ett av de länder där såväl tillgången till och användning av datorer i skolan är som är störst i hela OECD.

Satsningar på teknik i skolan har inte bara en svag vetenskaplig grund – det är även dyrt. Beräkningar visar att kostnaden för att köpa in datorer till en skola med 500 elever motsvarar cirka fyra lärartjänster. Många skolor lockas av datorernas låga inköpspris, men verkar vara bortse från dolda kostnaderna i form av teknikstrul och reparationer, som kan kosta mellan tre och fem gånger mer än datorernas inköpspris.

Den optimistiska synen på skolans digitalisering finns även inom forskningen. Universitetslektorn Catarina Player-Koro har i en forskningssammanställning undersökt cirka 600 vetenskapliga artiklar som berör relationen mellan IT och lärande. Hon konstaterar att 95 procent av artiklarna grundar sig i en optimistisk syn på tekniken – endast fem procent av artiklarna tar sin utgångspunkt i själva lärandet.  Teknik i skolan har blivit ett självändamål i sig.

Det finns många skolor som i dag väljer bort elevdatorer av goda skäl. Om Skolverket får bestämma kommer de att behöva ge vika och tvingas hosta upp stora summor på att köpa in laptops till alla elever. Beräkningar visar att det kommer att kosta cirka 1,5 miljarder kronor. Årligen.

Samtidigt visar OECD:s analyser att inte ett enda land som under de senaste tio åren har satsat stora summor på teknik i klassrummet har lyckats höja resultaten i något ämne. Faktum är att de elever som presterar bäst i Pisa-mätningarna är de som använder datorer minst. Det är hög tid att omvärdera synen på datorer klassrummen.

Stefan Olsson
Politiskt oberoende Landskronademokrat

L A är en seriös beteckning på Landskrona.
Framtidsplaneringen innefattar visioner om bland annat en ny stadsdel ute vid stationen som får namnet “L A City”.

Vi har redan tagit ett steg in i rätt riktning med skriften L A Business som ges ut 3-4 gånger per år. Själv har jag agerat för att påskynda processen genom debattartiklar och förslag på de största svenska bankernas årsstämmor sedan cirka 25 år.

Jag har under den tiden, sedan 1998, agerat som privatperson.

I år är det således dags igen. Med mina förslag på Handelsbankens, Swedbanks och SEB:s årstämmor.
Jag hänvisar till kallelserna/dagordning punkt 23 (SHB) ; punkt 24 och 25 med mitt brev som underbilaga
(Swedbank) samt SEB punkt 25 och 26 med mitt brev som underbilaga.
Man kan poströsta.

Tommy Jonasson

Funderar åter igen på Europaspåret. Speciellt sedan Torkild Strandberg sätter tunneln som en bromskloss mot att etablera en vindkraftspark.
Då måste vi landskronabor börja fundera över vad det är vi betalar för när det gäller Europaspåret.

2022 kunde Landskrona Direkt redovisa siffror på vad projektet kostat oss skattebetalare 2017-okt 2022. Man kom upp till över 21 och en kvarts miljon. Utöver Alexanderssons lön på nästan 7 miljoner kronor finns kostnader för konferenser, resor, mässor, grafisk design och konsultarvode från diverse bolag.
Allt detta sker utan att jag som skattebetalare får någon information om ekonomin eller projektets framåtskridande eller framtida utformning. Ej heller ser vi någon tidsplan för projektet.

Man kan fundera över om detta gigantiska projekt verkligen är en uppgift för en, i dessa sammanhang ganska oskolad lokal politiker i en mindre kommun, tillsammans med en entreprenör som varit verksam i olika kommunala fastighetsprojekt?
Man kan också fundera över om det verkligen är skattebetalarna i vår lilla kommun som ska stå för kostnaderna av projektarbetet?

När Öresundsbron projekterades och byggdes var rikspolitiker involverade liksom statliga pengar. Ett konsortium bildades bestående av olika politiker, stora företag, samt  grundligt skolad teknisk och ekonomisk expertis tillsammans med folk med stor kunskap om klimat, miljö och maritima förhållanden.

Tunnelns påverkan på miljön är höljd i dunkel. Treklövern tror att den har mindre miljöpåverkan än vindkraftverk men de visar inte upp några undersökningsresultat.
I den frågan verkar Miljöpartiet inte heller intressera sig.

Lena Nilsson