Arkiv: Planket

Barsebäcks kärnkraftverk stängdes 2005 och började rivas 2016. Nu, 2023, verkar det som att nya verk ska byggas både där och på en mängd andra ställen i Sverige. I veckan talades i SVT varmt om minikärnkraftverk i Stockholms innerstad. Nästa steg är väl små hushållsnära kärnkraftverk anpassade till villor och radhus runt om i Sverige. Inga elräkningar och kraftnätsavgifter. Inga förfulande solpaneler eller störande vindmöllor – Nej, egen härd är guld värd!

Men tänk nu om det blir en smälta, en härdsmälta, i Barsebäck, i Stockholms innerstad eller i villaträdgården.

Minnet är kort, inte minst det politiska minnet. Vad var det som, enligt media, var den stora faran i Ukraina under 2022? Var det inte att kärnkraftverket i Zaporizjzja skulle börja läcka, eller än värre att en härdsmälta skulle ske? Och ryssarna fortsätter den dag i dag att med vapen hota och sabotera anläggningen. Men trots detta driver politiker i Sverige en kampanj för utbyggnad av kärnkraft.

Kanske våra politiker lever i tron att vi i Sverige kan konstruera kärnkraftverk som är oförstörbara; det vill säga inte kan läcka ut radioaktivitet oaktat vad som händer – till exempel om kärnkraftverken angrips och därefter kontrolleras av så kallad främmande makt, såsom i Zaporizjzja.

Det må vara så att kärnkraften utvecklats och är säkrare än den var i Windscale 1957, Harrisburg 1979, Tjernobyl 1986 och Fukushima 2011. Men hur man än vrider och vänder på det: Om olyckan är framme läcker det radioaktivitet.

Möjligtvis har sannolikheten att en olycka skulle kunna hända minskat. Dock, att sannolikheten minskat innebär inte att det inte kan ske en ny olycka. Även en extremt liten sannolikhet bör beaktas när det gäller kärnkraft – att chansa kan innebära oöverstigliga konsekvenser för såväl dagens samhälle som morgondagens.

Tage Danielssons ord från 1979 äger då som nu giltighet.

Tage Danielsson om sannolikhet | SVT – YouTube

Jan Nilsson, boende på Öster

Nej tack till vindkraft, säger Treklövern. Vi vill hellre invänta en eventuell tunnel. Vindkraftverk på den aktuella platsen är inte bra för klimatet – tror man. Men det är en tunnel – tror man.
Men liberala ungdomsförbundet håller inte med nej-sägaren Torkild Strandberg.
De tycker inte det är försvarbart att tacka nej till ny elproduktion i dagens läge.
Nu står vi där utan vindkraftsel till 300 000 personers årsförbrukning, bl a till landskronaborna. Kanske kunde t o m Landskrona Energi köpa in sig i vindkraftselen?
Så länge Torkild Strandberg och Christian Alexandersson hoppas på att Europaspåret ska bli verklighet, kan det alltså inte byggas vindkraftverk. Vi vet inte hur lång tid det kan ta eller om det kan bli verklighet en dag.

Är det kanske dags för landskronaborna att folkomrösta om tunneln?

Skulle det bli ett nej till tunneln kan vi satsa på vindkraft. Och Alexandersson kan fullt ut koncentrera sig på sitt andra jobb och vi slipper kostnaderna för projektet, hittills flera miljoner.
Annars får Treklövern visa realistiska tids- och kostnadsplaner för projektet  snarast. Och en utredning som visar vad som är bäst för klimatet, en tunnel eller en vindkraftspark.

Lena Nilsson
Håkan Lans

Landskrona likt resten av världen har genomgått en pandemi. Många dog, allt fler blev sjuka. Under denna tid kunde man se hur karensavdraget försvårade för samhället. Karensavdraget är i grund och botten ett incitament att gå till jobbet fast man är sjuk.

För om man väljer att stanna hemma, då blir man av med en dagslön.

Det är ingen struntsumma, för många familjer är varje peng en behövlig peng. Man införde en karensdag för att man skulle få slut på fusket. Man sa att systemet utnyttjades, att folk stannade hemma utan att vara sjuka.

Men det man gjorde var att man straffade den stora majoriteten på grund av ett ytterst fåtal. De som faktiskt blev sjuka, förde sjukdomen vidare, för man ville inte bli av med pengarna, man kunde inte bli av med pengarna. Smittspridning kostar, speciellt vid större smittor. Det drabbar statskassan, då allt fler blir sjuka på grund av att de utsätts för smittan. Med karensavdraget så drabbar det även privatekonomin för varje familj med sjukfrånvaro.

Om familjers ekonomi drabbas så minskas även deras konsumtion, vilket påverkar den nationella ekonomin negativt. Karensavdraget skapar en ekonomisk dominoeffekt som aktivt slår mot Sveriges ekonomi och svenskt företagande.

Under pandemin beslutade man att se över karensavdraget, om det eventuellt kunna slopas. För folkhälsans och ekonomins skull. Men den nya högerregeringen har nu slopat den utredningen. Påbörjat en egen istället. Men vi vet vems sida den nya regeringen är på. Om något så hotar ytterligare karens privatekonomin. För i högerns ögon är gemene medborgare någon som fuskar, någon som man inte kan lita på.

Vi säger nej till ytterligare karens.
Vi vill slopa karensen.
Man ska inte bli straffad för att vara sjuk!

David Bergström, Vänsterpartiet Landskrona

Är det bara jag som tycker att det är konstigt att landskronabor får stå med mössan i hand med bockade huvud och be om ett mål mat på Malvan eller en kasse mat på Matelvan samtidigt som kommunen gör ett överskott på 87 miljoner kronor 2022?

Är det bara jag som undrar över varför flytten av akutboende Engelbrekt till Västra Fäladen gjordes – för att spara pengar?

Eller är det kanske just därför som staden går med så stor ”vinst”?

”Det är viktigt att staden har en stabil ekonomi inför de utmaningar vi står inför”, säger Torkild Strandberg.

Utmaningar? Herr Torkild Strandberg. Vilka utmaningar tror du att de som jag nämner ovan står inför om vi har ännu tuffare tider som väntar? Är det OK att köerna till Malvan blir längre?

När inte ens ansvarig politiker har koll på hur många uteliggare som finns, räcker platserna på Kolet och akutboendet?

Såväl omsorgsnämnden som individ- och familjenämnden gör vinster, 25 respektive 3,5 miljoner kronor. Anledningarna som uppges är att antalet brukare i hemvården var färre än planerat samt att färre hushåll än budgeterat är i behov av ekonomiskt bistånd.

Min fråga till de ansvariga är om det inte är så, att lika många eller fler än tidigare har sökt hjälp med hemvård och att lika många eller fler har ansökt om ekonomiskt bistånd MEN,  att fler fått avslag?

Personligen tycker jag det är pinsamt att staden går ut och gläds över de fina resultaten när vi alla kan se hur vanliga pensionärer tvingas rota efter burkar i papperskorgarna för att få ihop några tior till sin mat.

Eva Andersson
Landskronabo sedan födseln

Svar till Gunnar Eskilssons insändare ”Namnsättning av nya området Öster om stationen”.

Inledningsvis vill jag tacka Eskilsson för hans initiativ till viktiga debatter om området öster om stationen. Både gällande vad området ska innehålla, men även vad det ska heta.

Kärt barn har många namn. Jag håller helt med Eskilsson om att ”stationsstaden” är ett direkt dåligt namnval . Det är inte ens ett bra arbetsnamn. Det är ohyggligt fantasilöst. Funktionalistiskt, men inte mer än så. Med stadens anrika historia i beaktande skulle vi kunna göra anspråk på namn som klingar lite mer namnkunnighet.

Vad sägs exempelvis om Pomerania, efter stadens grundare Erik av Pommern. Pomerania är det engelska namnet för Pommern, ett område vid Östersjöns södra kust. Pommern kommer från polskans Pomorze, som kommer från orden ”po more” som betyder vid havet. Eriks torp är taget, så det kan vi lämna därhän.

Ett annat namn med lite historisk anknytning, Tychotorp kanske, efter den världskände Hvenbon. Kanske Cassiopeia efter hans stjärna.

Eller vad sägs att göra något av ordet Säby, som dels har anknytning till Sønder Sæby som fick stadsprivilegier av Erik av Pommern, men som även ligger i den norra delen av det tilltänkta området. Där ligger än i dag ett gammalt stationshus, Säby station. Om ni inte varit och sett det, gör det. Väldigt intressant lokal järnvägshistoria, som ofta glöms bort. Så, vad sägs om Säby City, Säbyville eller de mer skånskklingande alternativen Säbytofta eller Säbynäs?

Och känner man för att mjölka ur ett annat populärt namn, varför inte Östra Borstahusen? Kolonistugan med det fashionabla namnet Bortre Borstahusen ligger bara en stenkast därifrån.

Marko Huttunen

Gällande arbetsnamnet stationsstaden, det vore för sorgligt om vi i Landskrona inte har bättre fantasi. Den här beteckningen används redan hos Kävlinge, Karlshamn, Halmstad och Ängelholm.

I Kävlinge har man t.ex Coop Stationstaden, Stationsstadens förskola, Stationsstaden P-hus. – Googla gärna  ”stationsstaden kävlinge”
Visserligen kan stadens tjänstemän spara en slant genom att kopiera Kävlinges projektering & idéer – men vi förblir då endast en blek kopia – en copycat.

Skulle vi kunna tweaka det till Örja stationsstad (Örja är ju vad tomten heter) eller Norregård parkstad?

Titta gärna på traktslagret i era eminenta GIS system när ni namnsätter ”nya” områden, fråga gärna medborgarna vad nya områden skall döpas till!
Jag märkte en viss förvirring när Säby station döptes om till Tullstorp.
– Kanske vi skulle döpa det till Östra Borstahusen?

Apropå kvartersnamn och gatunamn, när vi bygger hus där – på de bästa av jordbruksjordarna, kan vi ta namn av föremål och växtsorter som relaterar till Weibulls och dess försöksodlingar, en grundsten i vår stads utveckling.

Jag har själv, liksom många andra i Landskrona, hackat ogräs därute och skulle finna en glädje i en historisk anknytning i nybyggnationen.

PS

Jag vill tacka berörda för att ni hjälpligt fyllt upp groparna i rondellen Ringvägen – Stenorsvägen, ser även fram emot en grundlig lagning när vädret så medger! Tack!

// Gunnar Eskilsson

Frågan om tryggheten i Landskrona har varit aktuell under många år och de senaste åren har präglats av både sprängningar och skottlossningar. Några partier lutar sig mot Polisens statistik och säger att det är tryggt, med tanke på stadens trygghetsvandringar och trygghetsundersökningar. Ett annat parti säger att Landskrona är otryggt och att personer känner sig otrygga.

Jag tycker att det är viktigt att hitta fler och nya vägar till åtgärder för att skapa ett Landskrona som både är och känns tryggt.
Jag vill därför lansera samtalsforumet ”Trygg i Landskrona”, för föräldrar, familjecentralen, föreningar, församlingar, företag ja alla som berörs av trygghetsfrågor.
I forumet ska man kunna lyfta frågor om när man känner sig trygg och när man känner sig otrygg. Forumet ska vara en del av kommunens arbete med medborgardialoger. Polisen och säkerhetssamordnaren ska på stående inbjudan komma och berätta vad som idag redan görs för Landskronas trygghet. Forumet blir en plats där man kan lära känna fler som är redo att gå ett steg till för Landskronas trygghet genom att aktivera gatans grannsamverkan, bli polisvolontärer, vara med i nattvandring och hitta flera sätt att stötta i redan pågående arbete från församlingar, föreningar dvs civilsamhället i samverkan med kommunen och Polisen i att hålla Landskrona tryggt.

Den som känner sig otrygg måste få komma till tals. Finns de som kan skänka trygghet med sin närvaro så kan de behöva beredas en plats att få göra det.
Med gemensamma ögon ser vi varandra och de behov som är i Landskrona och dess byar.

Stefan Olsson
Politiskt oberoende Landskronademokrat

Det senaste årtiondet har Landskrona stad kämpat med att riva och omgestalta gamla reliker från miljonprogrammen. Kumlahuset köptes in och revs. Delar av Norrestad rivs, omgestaltas och byggs upp med bland annat BoKlok. Hela Idrottsplatsen byggs om och utvecklas. Badhusgatan etableras, Borstahusen utökas och bebyggs med moderna bostäder. Attraktivt nära bad, golf och friluftsliv. Härligt!

Näst på tur verkar det nya området på andra sidan stationen vara. Jag har läst att man har Hyllie betong-ghetto som förebild. Jag är inte begeistrad av betongstaden Hyllie, inte heller den sterila stenöknen kring Maria station i Helsingborg, där alla flyktar förbi för att komma till de lummiga områdena längre bort. Brutalarkitekturen är något vi inte behöver främja i Landskrona.

Då det nya området i Landskrona blir inkilat mellan den upphöjda järnvägen i väst och industriernas gråa fondvägg i öster, så inbillar jag mig att dess skönhet bör komma inifrån. Skulle man inte kunna skapa ett boendeområde för personer som söker en mindre och enklare tillvaro – som ett superkoloniområde för permanent boende. Tankarna går mot Larvi och Citadellet.

Tomter om 100-150 m² med en fribyggarstuga som ett Attefallshus, 30 m², en våning. Ställ krav på att de boende skall vara skrivna i Landskrona och därmed betala skatt här. Genom att dra el, VA, fjärrvärme och bredband redan från början samt att tomterna är en investering för den enskilde så säkras värdet och de boendes engagemang.

Genom att fokusera på små bostäder samt cykel- och gångtrafik i området samt mot stationen, så skulle området därigenom kunna byggas ”bilfritt”. Bilparkering runtom i en frizon mot industrierna.

Tänk alla som åker tåg förbi den gröna staden Landskrona, här skulle vi kunna bo!
– Annorlunda jämfört med övriga städers sterila modulbyggda betong-ghetton.

Gunnar Eskilsson

Hej Marko, jag förstår verkligen inte ditt svar. På vilket sätt snurrar jag upp mig själv på läktaren?

Ditt inlägg behandlade Christians uttalande om uppvärmningen. Hans svar på Direktens fråga är uttömmande. Han pratar om värmespill men att det på inget sätt är något systemet är beroende av för uppvärmning. Han förnekar inte värmespill, han använder ju till och med ordet.

Detta är nu andra gången jag försöker på något sätt bemöta dina påståenden och tolkningar av saker och ting och det blir den sista. Dina svar blir ologiska och avviker från ämnet så fort det bara går.

Johan Laurin

—————–
Därmed drar vi ett streck i denna debatt här på Planket! /Redaktionen