PLANKET - Inlägg på denna sida är insändare och åsikterna är skribentens egna

Enstaka klagomål eller många klagomål om stängd bastu?

Svar till Johan Laurins insändare 2023-02-24.

Det blir inte bättre av att Laurin försöker snacka bort Dahls misstag och på kuppen lyckas snurra upp sig själv på läktaren. Och varför Laurin vi:ar sig själv, tål ju att funderas kring. Emellertid ser jag fram emot ett svar från Dahl, det tror jag att han är högst kapabel att skriva ihop själv.

För att fortsätta kommentera bastuaggregat-gate, i de bägge tidningsurklippen nedan kan ni se hur stort avståndet är mellan Stadshuset och Karlslundsbadet. Inte bara fysiskt, utan verklighetsförankringen i den syn man har på avstängningen av bastuaggregaten. Chefstjänstemannen på Stadshuset ser ”enstaka klagomål”, medan badvakten som jobbar i verksamheten hör ”många klagomål”. OBS! Min fetning.

Christian Dahl uttalar sig 2023-02-21 på Landskrona Direkt i en artikel under rubriken: Kommunen anmälda till ARN för stängda bastuaggregat
”Landskrona stads utvecklingschef Christian Dahl är medveten om anmälan.
– Ja, det stämmer att enstaka klagomål inkommit. Landskrona stad kommer att skicka sitt svar till ARN senast den 2 mars och därefter inväntar vi deras beslut, säger han.”

Jörgen Berglund, badvakt på Karlslundsbadet uttalar sig 2023-02-24 på HD/Landskrona Posten i en artikel under rubriken: Efter elprischocken: Bastun igång igen på badhuset
”Och så en besparing som kanske också varit svårsmält: ett bastustopp. Det gällde alla kommunala idrottsanläggningar, däribland Karlslundsbadet, Läktarbadet och Puls arena.
– Det har varit många klagomål på att det varit stängt, men det är inte vi som bestämt det, säger Jörgen Berglund på Karlslundsbadet.”

Trevlig helg!

Marko Huttunen

Tolkningsfel av Marko

Hej Marko,

Vi förstår att du inte släppt ämnet, det är uppenbart. Christians svar är uttömmande och är svårt att misstolkas, men jag tycker ändå du gör ett bra försök.

”-Anläggningen värms med fjärrvärme som är anpassad för att hålla erforderlig temperatur i de olika lokaltyperna. Dessa är således inte beroende av det värmespill som kommer ifrån bastuaggregaten.”

Ingenstans där motsäger Christians påstående ditt ”faktapåstående”. Christian säger att fjärrvärmen gör så att man inte är beroende av värmespillet. Han säger inte att det inte finns ett värmespill. Det kan påverka, utan att för den sakens skull vara något man är beroende av för uppvärmning.

Därmed, så snackar han inte bort det. Han säger att man ur uppvärmningssynpunkt inte är beroende av bastuaggregaten. För att då använda ditt exempel, så är inte ett hushåll beroende av uppvärmning från en diskmaskin även om den kan påverka.

Trevlig helg,

Johan Laurin

Bastuaggregat-gate ångar vidare

I frågan om bastuaggregat-gate, har kommunen kommit med mycket märkliga ageranden och uttalanden. Att det är en skrivbordsprodukt utan teknisk förankring framgår med all önskvärd tydlighet. Ta exempelvis uttalandet i Landskrona Direkt av Christian Dahl.

Direkten frågar: ”Hade spillvärmen från bastun ingen betydelse för själva uppvärmningen i anläggningen?”

Dahl svarar:
”– Anläggningen värms med fjärrvärme som är anpassad för att hålla erforderlig temperatur i de olika lokaltyperna. Dessa är således inte beroende av det värmespill som kommer ifrån bastuaggregaten.”

Fakta är: Spillvärme från bastun minskar energibehovet från övriga värmesystem.

Även om det är lite, eller mycket, så påverkar det. Precis som värmen från en diskmaskin eller tvättmaskin gör i en bostad. Att försöka snacka bort det med kvalificerat skitsnack – som man säger i byggbodarna – är inte något vi Landskronabor ska finna oss i.

Marko Huttunen

Smakfull sextioårspresent till Konsthallen

Hatten av för en positiv etablering till Konsthallens café (numera restaurang). I en konsthall, och stad för den delen, av Landskronas dignitet ska man givetvis både kunna äta och dricka med finess. Det är min övertygelse att Sten Samuelson ler i sin grav.
Hälsar …
Thomas H Johnsson

Elprisstödet

Än en gång visar borgerligheten att de är till för de som redan har det gott ställt.

Elprisstödet är horribelt utformat, om inte företag ska omfattas av elprisstödet, varför får då bostadsbolagen det. Det är hyresgästerna som brukat elen. När nu stödet kommer så är det upp till deras goda vilja.
Landskronahem höjde hyran extra med anledning av högre elpriser, nu får de dessutom elprisstöd som de inte skickar vidare.

Borgerlig superpolitik. De som redan har får mer….
Jonas Karlsson

Stora besparingar väntar för de skånska vårdcentralerna

Den offentliga primärvården beräknas behöva spara nästan 140 miljoner under 2023. Det står klart sedan primärvårdsnämnden antog sin internbudget under förra veckan.

Socialdemokraterna är kritiska och framhäver att beslutet går emot den blocköverskridande enighet om att bygga ut primärvården som tidigare funnits.

Vi är mitt inne i en omställning av sjukvården som utgår från att primärvården ska ta ett betydligt större ansvar för skåningarnas hälsa. Hur tänker sig högerpartierna att vårdcentralerna ska göra mer samtidigt som de ska spara pengar?

Det går inte ihop.

Till följd av högerpartiernas regionfullmäktigebudget räcker pengarna bara till att öka ersättningen till vårdcentralerna med 1,4 procent. Samtidigt räknar Primärvården Skåne med att kostnaderna ökar med 4 procent. Därmed uppstår ett faktiskt sparkrav på knappt 140 miljoner för den offentliga primärvården. Motsvarande besparingar kommer att krävas på de privata vårdcentralerna.

Det måste finnas en balans mellan de krav man ställer på vårdcentralerna och de resurser man ger dem. Högerstyrets budget ger inte ens täckning för att betala lönerna för den personal man redan har anställd. I slutändan blir det patienterna som drabbas.

Jonas Esbjörnsson (S)
2:e vice ordförande i Primärvården

Haiku till våren

Det ljusa guldet
Svävandes över frihetens grässtrå
Ibland endast oordning

Jeppe Andersson 

Albert Jensen på Walk of Fame

Blev rörd av Olle Pålssons berättelse om Albert Jensens liv och gärning.
Tänk om vi kunde hylla en sån hjälte med en platta. Det hade hedrat Landskrona att uppmärksamma honom.

 Lena Nilsson

Ge Albert Jensen en platta på Järnvägsgatan

Med följande text vill jag uppmärksamma en Landskronabördig person som gjort några intressanta avtryck i samhällsutvecklingen under viktiga förändringsskeenden i ett historiskt 1900-tals perspektiv. En livsresa som påbörjades vid en banbrytande tidsperiod då vår demokrati fortfarande befann sig i sin linda.

Hans namn är Albert Jensen som föddes år1879 och växte upp i Landskrona under fattiga förhållande där modern var ensam familjeförsörjare. Fadern dog då Albert var sju år gammal. Familjens många barn orsakade stora försörjningsproblem och därför tvingades leva under mycket knappa förhållanden.

Albert Jensens samhällsintresse och skrivargärning började när han tillsammans med likasinnade startade en ungsocialistisk klubb i hemstaden för att därefter år1901 bli ansvarig utgivare för tidningen Brand.

Sedermera blev Albert Jensen året1928 -chefredaktör för den dåvarande dagliga syndikalistiska tidningen Arbetaren och fortsättningsvis under det brinnande andra världskriget, åren ,1939 -1945.

En tidning som tydligt tog ställning och modigt fördömde med återkommande reportage Nazismens ideologi med dess fasansfulla konsekvenser. Jag vill därtill notera när detta krig pågick blev tidningen den mest beslagna av våra myndigheter, på grund av ett starkt präglad antinazistisk textinnehåll.

Tidningsbeslag som även Göteborgs Handels och Sjöfartstidning fick erfara, där Torgny Segerstedt i sin roll som huvudredaktör med eftertryck markerade mot Nazismens människosyn och krigspolitik. För detta modiga ställningstagande är Torgny S idag allmänt uppskattad och väl ihågkommen. Betänk att Sveriges officiella hållning var neutral under detta krig men anses av vissa meningsyttringar trots detta uppträda med viss undfallenhet mot Tysklands krigföring. Noterbart; om detta finns delade meningar ifall det var en klok inställning vårt land valde?

På tidningen Arbetaren under Albert Jensens tid som chefredaktör medverkade några av våra mest betydande och framstående författare. Bland dem finns att nämna nobelpristagarna i litteratur Eyvind Jonsson och Harry Martinsson, som tidigt gavs utrymme till sina uppskattade textrader. Därutöver av intresse fanns andra litterära personer för att nämna bland andra; Ivar-LO Johansson, Moa Martinsson och Nils Ferlin. Välkända och uppskattade författare, vars böcker fortfarande väcker stort intresse hos en bred läsekrets.

Därtill i nämnda författarsällskap fanns en alltid aktuell Stig Dagerman – i salig åminnelse -som skrev den kritikerrosad boken, ”Tysk Höst”. En reportagebok där han på plats i Tyskland strax efter andra världskriget skildrar förödelsen i ett till stora delar sönderbombat stadsnät. Samtidigt vid den tidpunkten tillhörde Stig Dagerman tidningens kulturredaktion och Karin Palmkvist skriver i sin Dagermanbiografi; ”Tidningen Arbetaren var hans andliga hem med Albert Jensen som en fadersgestalt”. Tveklöst har Stig D skapat en unik och betydande skrivarskatt i ett intressant tidsperspektiv. Så även utanför Sverige är han fortfarande en av våra mest kända och uppmärksammade författare.

När jag läser Gunilla Thorngrens biografi över Elise Ottesen Jensen som Albert Jensen ingick äktenskap med, framgår det att han som kollega och make var ett stort stöd till hennes modigt uppoffrande gärning för kvinnors försvar för människovärde och frigörelse. Och då inte minst med tanke på den tidens förlegade syn på kvinnans sexualitet. Viktigt betona att Elises kamp inte sågs med blida ögon av den etablerade överheten som präglades av en till mestadels patriarkalisk samhällssyn. I det perspektivet var hennes upplysande kvinnoförsvar inte en självklar röst utan konsekvenser, ty det modiga ställningstagande var på tvärs mot våra lagstiftande församlingar under tidigt 1900-tal, då ett annat samhälle verkade som normbildande mönster.

Detta var en mycket kort beskrivning av ett inte obetydligt livsverk i god humanistisk anda med Albert Jensens signum under en omvälvande samhällsutveckling med betraktelse utifrån ett tidigt 1900 tals perspektiv.

Är det en gärning som uppfyller kriteriet för en Wall of Fame platta i hemstaden Landskrona?

Albert Jensson avled 9 april 1957

Olle Pålsson

Skolledning och skolmyndigheter försöker nu lösa problemen på Engelska skolan i Landskrona

Läste i pressen nyligen att skolledningen och skolmyndigheterna nu försöker lösa konflikterna och problemen som hände på Internationella Engelska skolan/IES före jullovet.

Samtidigt vill jag kommentera de privata friskolornas inklusive Internationella Engelska Skolans/IES språkval.  Engelska Skolan/IES och flera privata friskolor i Sverige har av någon anledning valt engelska som huvudspråk och första undervisningsspråk på skolorna. Varför?

I svenska skolor ska alltid svenskan vara huvudspråk och första undervisningsspråk. Det är självklart. Svenskan är vårt modersmål och vårt officiella första språk.
Givetvis ska även engelska undervisas på både kommunala skolor och friskolor men i mer normal omfattning. Dessutom bör alltid de större EU-språken som franska, tyska och italienska också ingå obligatoriskt i språkundervisningen. Det är EEC/EU: s grundarspråk på 1950-talet.

Sedan tycker jag att det är märkligt att de privata friskolorna, inklusive IES, skattefinansieras med en så kallad ”skolpeng”. Det är vi skattebetalare som får betala för hela ”kalaset”.
Flera privata friskolor drivs även som aktiebolag, bland annat IES. Oftast hamnar då vinsterna hos utländska aktieägare. Det kan inte rekommenderas!

För ett par år sedan träffade jag en sympatisk mamma och hennes dotter på den brittiska Kanalön Jersey. Vi satt på ett utecafé i huvudorten St. Helier. Av en slump kom vi i samtal. Hennes dotter var ungefär i 15-16 års ålder. Därför började vi diskutera skillnaden mellan det engelska och svenska skolsystemet. De var överraskade att flera privata friskolor, inklusive IES, i Sverige har engelskan som huvudspråk och första undervisningsspråk på skolorna. ”What!” blev svaret.
”Men ni har väl svenska som modersmål, eller..?” frågade dottern. (Hon hade till och med hört ABBA på svenska en gång). ”Det är helt rätt”, svarade jag.

Det blev en mycket intressant och givande ”fikapaus” i St. Helier på Jersey.

C-G Pernbring
Helsingborg