Hur hamnade jag här?
Min serie ”Nya Silverkorn” ska visas i Landskrona. I ”staun” som man säger här. Jag är oerhört förtjust i den där staden, med alla sina sköna karaktärer, inpirerande miljöer, fel och brister, och det är här, i alla fall till en del, jag formats till den jag är. Här har jag hatat och här har jag älskat. Haft fler adresser än jag vill minnas. Och mitt i staun huserar den lilla nättidningen ”Landskrona Direkt” som bevakar lokala nyheter. I stort och smått och högt och lågt. En viktig institution. Kalle Berggren (d.2018), en vältalig journalist som gav ut flera böcker tillsammans med fotografen Anders Hilding, och dessutom skymtar förbi på ett fotografi i Anders Petersens och Ralph Nykvists bok ”Karnevalen i Venedig” (formgiven av Greger Ulf Nilson), startade tidningen för snart tjugofem år sedan. Idag drivs publikationen av skribenterna Håkan Karlsson och Kary Persson. De är båda landskroniter som kan varje vrå av staun, känner till alla gökar, från trasproletariat till nobless, och alla däremellan. Att ingenting undgår dessa murvlar betyder dock inte att de rapporterar om allt. Som seriös tidning måste varje publicering värderas noggrant. Skvaller verifieras. Dumheter belysas. Och en sak är säker: det är bara att beklaga att inte alla småstäder har en lokaltidning som ”Landskrona Direkt”. Då tror jag att jorden fortfarande skulle varit rund. I alla fall lite mindre platt.
Härom året flyttade redaktionen till en nyrenoverad fastighet på Gamla Kyrkogatan 21. Lokalen var dock avsevärt rymligare än vad Karlsson och Persson kunde fylla ut, fysiskt, två skrivbord, en kaffekokare, samt frys med glassbåtar är ju inte alltför skrymmande. Idén att etablera ett konstgalleri låg därför inte långt bort. Att Persson är gift med en målare och Karlsson är aktiv fotograf med ett förflutet i stauns konstföreningar bidrog säkert. Idag är ”Galleri Direkt” en självklar och välkomnande kulturarena och mötesplats. Och när jag fick frågan om att visa ”Nya Silverkorn” i galleriet var svaret självklart: ja tack.
Det är möjligt att fotografierna jag ska presentera kan upplevas aningen gamla. Men det beror – till viss del – på att de är gamla. Jag har blickat tillbaka, och gått igenom arkivet och hittat negativ jag av någon anledning missat, då, när det begav sig. Med viss ambivalens ska erkännas. Don’t look back sa Mr. Zimmerman redan 1968 (som ett slags försvar kommer därför även en liten nytagen serie i färg jag kallar ”230622 Stockholm” att visas). Och det kan såklart te sig aningen motsägelsefullt att titulera utställningen ”Nya Silverkorn” med tanke på att flera av negativen legat orörda i mitt arkiv i uppemot trettio år. Men fotografierna är nya för mig, flera med landskronamotiv jag aldrig tidigare sett, dessutom är livet oftast motsägelsefullt. På lördag kan du själv se. Här i staun.
Varmt välkomna.
Hälsar …
Thomas H Johnsson
