Annons

Bevara minnet av varvsindustrin

Journalisten och dokumentärfilmaren Torgny Schunnesson, gjorde en film om sista båten från varvet, en beskrivning av Öresundsvarvets nedläggning i Landskrona. Nu vill riksdagsledamot Niklas Karlsson att minnen från landets varvshistoria samlas på en plats och varför då inte i Landskrona.

Riksdagsledamot Niklas Karlsson (S) undrar i en skriftlig fråga till kultur- och demokratiminster Alice Bah Kuhnke  hur hon ser på Sveriges varvsindustri, och om hon delar uppfattningen att den är av historiskt och kulturellt intresse. Niklas Karlsson menar att den förtjänar att bevaras och vill därför veta hur kulturministern ser på möjligheterna att etablera ett varvsmuseum eller någon slags upplevelsecentrum som speglar den svenska varvsindustrin.

Annons
 

Under 1970-talet drabbades den svenska varvsindustrin av en internationell nedgång i oljekrisens spår. Den minskade efterfrågan på oljetankers innebar slutet för de svenska varven, åtminstone när det gällde nybyggnation. Efter flera varvspropositioner, rationaliseringar och nedskärningar lades det ena varvet efter det andra ner. Storvarven hade då förts in i Svenska Varv. År 1984 beslöt regeringen att lägga ned Uddevallavarvet. Två år senare lades Kockums i Malmö ner. Då hade beslutet om att stänga det Götaverkenägda Öresundsvarvet i Landskrona redan fattats. I Göteborg upphörde de olika varven med sin fartygsproduktion under perioden 1979–1989.

– Varven hade stor betydelse för de samhällen där de var verksamma, vilket kan belysas av hur stor andel av industriarbetarna som arbetade inom varvsindustrin och dess underleverantörer, säger Niklas Karlsson.
– Bara i Landskrona jobbade nästa fyra av tio yrkesverksamma i direkt eller indirekt anslutning till varvet.

Varvens stora betydelse för lokalsamhällena är en bakgrund till de reaktioner och det trauma som varvskrisen innebar. Men varvens betydelse var inte enbart stor när det gällde sysselsättning. I varierande utsträckning och på olika sätt påverkades städernas politik och kultur av varven och deras dominerande ställning i lokalsamhällena.

– Frågan är hur hela denna skeppsbyggarverksamhet idag förmedlas i minneskulturen, säger Niklas Karlsson som därför idag har lämnat en skriftlig fråga till kulturministern.

På flera orter finns det livaktiga varvshistoriska föreningar, inte enbart i de västkuststäder där storvarven fanns utan också på andra platser runt om i landet. Det har också getts ut böcker och startats cirklar för att dokumentera varvens tid. På olika håll visas också varvsepoken genom minnesmärken, som till exempel planerna på att bygga en mur i Malmö med namnen på samtliga Kockumsbyggda fartyg. Utställningar på museer, som Sjöfartsmuseet i Göteborg och Teknikens och sjöfartens hus i Malmö, har också inslag eller avdelningar där varven lyfts fram. En utställning om Öresundsvarvet i Landskrona hösten 2015 drog ett stort antal besökare. 

– Det saknas dock fortfarande ett museum som brett visar på varvsindustrins betydelse för hela landet, poängterar Niklas Karlsson och vill därför veta hur kulturministern ser på Sveriges varvshistoria i allmänhet och vad hon tror om att etablera ett varvsmuseum eller upplevelsecenter som speglar svensk varvsindustri i synnerhet.

Varför inte i Landskrona?
– Den mark där varven en gång låg har i de flesta fall förvandlats till postindustriella områden med nya bostäder och kontorshus. Ett undantag är Landskrona där varvsudden är intakt. I Landskrona finns det idag ett reparationsvarv och nybyggnad av fundament till vindkraftverk. Området kring varvet har fortfarande kvar en industriell prägel. I denna miljö skulle det således finnas goda möjligheter att etablera ett varvsmuseum eller någon slags upplevelsecentrum som speglar den svenska varvsindustrin, avslutar Niklas Karlsson.

Annons
Annonser
























Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser