Mår också illa…
Kom till John Bauer-gymnasiet i Hässleholm 2006 för att undervisa i fotografi. Min första klass bestod av 21 elever, de hade två digitalkameror att arbeta med…
Det var all utrustning som stod till buds för dem.
Då nöden är uppfinningarnas moder och läroplanen var en önskedröm för någon som inte varit ute i verkligheten insåg jag följande: Först och främst måste de ta bilder!
Så jag gick runt bland mina grannar i Borrby och frågade om de hade några gamla skor jag kunde låna. Tillsammans med mina gamla Reebok och Graningekängor fick jag ihop tre flyttlådor med rätt så illaluktande Fot(o)grafisk rekvisita.
Delade in mina elever i tre grupper – varav en fick låna en kamera av mig. De hade andra lektioner efter min, men där dök de aldrig upp…
Dagen efter samlades vi under förmiddagen. Jag bad dem visa sina bilder och motivera varför de tog dem. Den upplevelsen är en av de bästa i mitt professionella liv. Och det öppnade upp en tanke för dem om vad fotografi kan vara – utanför FB.
Jag fixade och trixade för att hitta utrustning så att mina elever skulle få erfarenheter om vad mitt ämne handlade om.
Lyckades till slut bygga en studio med skänkta eller bytta grejor. Köpte in kinesiska analoga kameror som jag hela tiden fick reparera. Till slut såg det ut som om det fanns en möjlighet att faktiskt undervisa i fotografi.
Jag fick ett nytt jobb, jag hade byggt upp någonting och lämnade över till en annan fotograf – kompetent, pedagogisk och med sinne för elevernas nyfikenhet.
Något år senare driver riskkapitalisterna hela koncernen (John Bauer) i konkurs. Ställde elever utan möjlighet att söka vidare till högre utbildningar!
Konsekvenserna av privat ägande i det basala undervisningssystemet kan vara ett direkt hot mot vår demokrati, vår vilja till jämlikhet och öppenhet till andra kulturer.
Våra unga elevers behov av utbildning måste komma först, inte vinster för privata aktörer!
Örjan Kristenson.
