Arkiv: Planket

Funderar på Liberalstyrets önskan att bolagisera vård och omsorg. Det låter ju bra att kommunen i så fall tjänar en massa pengar.
Men så läste jag på Facebook en förklaring till hur man tjänar dessa pengar:
”man snuvar staten på momspengarna och sen vill man ha statsbidrag tillbaka från samma kassa” , skriver någon.
Tydligen betalar man inte moms eller lägre moms när det är ett bolag.
Det är alltså ren skatteplanering man sysslar med och samtidigt utarmar man statskassan och därmed statens medel  till välfärden.

Några andra aspekter hittade jag när jag läste centerpartisten Lennart Petterssons inlägg i SkD 23/5-23. Han varnar för bolagisering. Han anser att det är ett nermonterande av demokratin.
Dels förlorar invånarna insyn i och med att styrelseledamöterna i bolagen enligt lag bara får arbeta för bolagets bästa, inte kommuninvånarnas, sk lojalitetsplikt. Dels får de inte heller berätta om missförhållanden i t ex media och sen är protokollföringen mycket bristfällig och invånarna får inte ta del av de ärenden som behandlas på styrelsemötena. Inte heller politiker och opposition får ta del av detta. Helt emot vad som sker i kommunala nämnder alltså. Vi kommuninvånare och våra politiker, förlorar kontrollen över de skattepengar och den organisation som ska sköta vår välfärd.
När Pettersson skrev detta anförde han exemplen, Höganäs, Bjuv o c h Landskrona.
Pettersson ( C), som är från Svalöv, skriver:
”När man på nära håll ser att man använder bolagsbildning som ett medel att begränsa och tysta oppositionen och därmed demokratin, då känns det väldigt obehagligt”.

Tänker då också på alla de bolagsbildningar som redan genomförts i Landskrona. Vad vet vi om dem?
Inte ens vem som styr och ställer i bolagen vet vi något om.

Lena Nilsson

Svar på Örjan Kristenssons debattinlägg: Ska det verkligen se ut så här?

Vi är väl medvetna om att det finns pågående projekt som vi dessvärre inte kunnat avsluta ännu. En av orsakerna är att vi inte kunnat slutföra upphandlingen av beläggningsarbeten. Upphandlingen har blivit överklagad och ärendet ligger hos Förvaltningsrätten. Innan utslag kommer i ärendet, kan vi inte utföra beläggningsarbeten. Det vi kan och får göra är att återställa grävningar som kan orsaka risker för trafiken om de inte färdigställs.

Just nu har vi ett arbetslag i gång som återställer gång- och cykelvägen längs Varvsvägen. Nästa vecka börjar ytterligare ett arbetslag att ta sig an återställningar på Öster, i området Tranchellsgatan – Regeringsgatan – Ödmanssonsgatan – Föreningsgatan – Tegelbruksgatan.

Vi kommer att arbeta oss i kapp med de återställningar som redan borde vara gjorda men ber om er förståelse att det kommer att ta ytterligare några månader innan vi är klara.

Johan Thernström
TF förvaltningschef
Teknik- och fritidsförvaltningen

Intressant det där om dragkampen på land, vad gäller en fast förbindelse, mellan sjöleden Sverige och Danmark.

//Ett meddelande från maktens boning
I välkänd kommunstyrd anda,
med innehåll att lämna  riklig belöning
till någon, vars synfält i en tunnel landa.

Det är en grannlaga uppgift att nå,
betald av folkets gemensamma kassa,
som sker under frihet, komma och gå
med avlönad tid utan behov att passa.

Förvisso  erbjuds  insyn för alla och envar,
utifrån folkstyrets främsta statut,
om någon söker mening med svar,
utifrån stöd genom grundlagsbeslut.//

Olle Pålsson

Refererar till gårdagens debattartikel signerad Örjan Kristensson om hur det ser ut i staden efter olika gatu- och anläggningsarbeten.

Det ser ut att vara ett utbrett problem över hela kommunen. Själv bor jag i Glumslöv och kan konstatera att skadorna på väg och mark är påtagliga. Tillfälliga asfalteringar med kallasfalt, körskador på gräs och mark som blir dåligt reparerade. Gräsytor som är fyllda med makadam och asfaltrester. Kantstenar och gräsytor som ligger i månader utan att de blir vidgjorda. Lekplatsprojekt som tar evigheter och där tar bort parkbänkar som tidigare var en ”hållplats” för äldre med rullator.

Och när jag nu är igång så kan jag väl också ställa frågan när rondellen vid COOP/Säbyholm skall fixas??
Det är nu snart 2,5 år sedan någon körde igenom rondellen så att cortenplåtarna flög omkring.

Stadsbyggnadskontoret med Tora Broberg gör ett jättejobb med att försköna vår kommun, men klart är att dom går inte i takt med den så kallade ”driften” som väl är en annan avdelning.

Klart är att det är mycket ansträngt mellan dessa förvaltningar. Har källor som bekräftat detta till mig.

Till sist några bilder som verifierar ovanstående.

Mats Andersson

Jag läser på Direkten och Dagbladet att det skall bolagiseras igen i Landskrona!
Vi måste lära oss att tänka i nya banor och inte vara fast i det gamla!
Hur gammalt är det gamla förresten – 5,10,15,20 år sedan eller längre!
I vilket fall kan man ju alltid tycka si eller så om skatteplanering. Det är ju ibland lagligt till skillnad från anonyma partistöd på tex 50 000 kronor!
Moraliskt rätt? – Ja, det är det kanske också  men det sitter en liten djävul på min axel och viskar: ”Alexanderssons 78000 kr i månaden för 20% tjänst och utan prestationskrav!”
Är det sånt som kallas prestationslön?
Jaja, men man har bolagiserat i Bjuv också!
Är det inte där Alexandersson sitter och ler under sin korkek åt mjölkkossan, förlåt Landskrona Stad!
Det är kanske dit, Alexandersson, vinsten på bolagiseringen skall gå! Då drabbar det ju inte bara skattebetalarna i Landskrona utan i hela Sverige!
Ja, det är konstiga tider vi lever i!
Men vi har i alla fall fått ner antalet bidragstagare men å andra sidan har vi ett litet (allting är relativt)  antal som skall ha många av våra miljoner!

Håkan Lans

Diskussionens vågor har gått höga sen det avslöjades att kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg under eget bevåg och utan att informera sina vänner i treklövern eller övriga kommunalråd, skrivit under ett guldkantat eller närmare bestämt ett diamantkantat pensionsavtal med Christian Alexandersson, numera kommundirektör i Bjuv med en tjänstgöringsgrad på 80 procent. Samtidigt jobbar Alexandersson med ett sidospår för Landskrona stad, nämligen Europaspåret. För det jobbet får Alexandersson 78,000 kr i månaden utan att behöva redovisa antalet timmar, utan han rapporterar direkt till Torkild Strandberg, men inte till kommunstyrelsen eller kommunalråden. Utöver detta betalar Landskrona stad in till en chefspension som Alexandersson kan ta ut från 65, och som lök på laxen betalar staden till det guldkantade avtalet som ger honom rätt till att ta ut hög pension (Ca 92,000 kr i månaden) fyra år tidigare vid 61-års ålder.

En normal anställningsgrad är 100 procent, dvs heltid, samtidigt har Alexandersson runt 80 procent av en heltid som kommunchef i Bjuv. Ska vi tolka det som att Alexandersson har 78,000 kr i månaden för 20 procent av en heltidstjänst för att jobba med Europaspåret? Eller? Frågorna är många och kräver mer än undvikande svar från kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg.

Vilket är värst? Christian Alexanderssons guldkantade lön och pensionsavtal, eller det faktum att om Torkild Strandberg skulle kunna skruva tillbaka tiden till 2016 och veta vilka effekter vi fick på det så skulle han fatta ett väldigt likartat beslut?

Det överlåter jag till Landskrona stads skattebetalare att fundera över.

Själv nöjer jag mig med att säga: ”Nu är det fanimej nog med diamantkantade pensions- och löneavtal i Landskrona stad”

Stefan Olsson (-)
Politiskt oberoende Kommunalråd och Landskronademokrat

Många invånare i Landskrona kommun har röstat fram liberalerna med Torkild i spetsen. Dessutom har det lagts en hel del personröster på honom. De har suttit vid makten i sexton år.  Alla ni som har röstat på L, är ni nöjda? Det är på tiden att vi får ett maktskifte i vår kommun.

De senaste dagarna har det varit en livlig debatt i Landskronaposten om Europaspåret och många intressanta uppgifter har framkommit.  Det har varit upprörda röster om hur våra skattepengar används.  Hur de använts har skett bakom vår rygg. Jag undrar i mitt stilla sinne om det ska få gå till på detta vis. Som kommuninnevånare anser jag att vi har rätten att få veta var våra skattepengar tar vägen och att Torkild ska redovisa detta. Det ska inte behöva framkomma genom media hur de har använts. Dessutom har Christian Alexandersson skott sig på våra skattepengar under en lång tid med Torkilds goda minne. Ingen av dessa herrar verkar inte ha någon skam i kroppen. En eloge till Landskrona Posten som har lyft fram detta fiffel och båg.

Redan inför valet 2018 var det en utfrågning på Backafallsbyn på Ven om bland annat Europaspåret och då var alla partier positiva utom Vänsterpartiet. Jag ställde då frågan om det fanns någon konsekvensbeskrivning om hur vattenlivet i Öresund skulle påverkas av ett tunnelbygge, men fick inget svar på min fråga.  Detta är en fråga som framför allt Miljöpartiet borde fundera över och svara på. Nu har det lagts ut 22 miljoner av våra skattepengar på ett projekt som är en utopi. Dessa pengar hade kunnat användas på ett mycket bättre sätt.  Såsom barnomsorg, skola och äldreomsorg. Det finns många hål att fylla. Byarna runt omkring och Ven är åsidosatta och bör få sin del av kakan. De som är utsatta i vår kommun såsom låginkomsttagare, barnfamiljer med små marginaler och andra som har det svårt har också rätt till kakan. Det är inte bara de rika som ska få ta del av den. De har redan så det både räcker och blir över. Landskrona kommun ska vara till för alla!

I fortsättningen ska vi ha en demokratisk process i vår kommun där kommunfullmäktiges ordförande inte sitter och tar egna beslut. Vi ska ha insyn i hur vår kommun sköts. Det handlar faktiskt om våra skattepengar.

Maja Anselius
Vänsterpartiet Landskrona

I dag flaggar Landskrona för Norge. Vi förstår och delar den glädje som våra grannar i väster ger uttryck för i sång, musik och flaggviftande runt om i Norge, inte minst på Karl-Johan i Oslo. Och vi gör det trots viss gnällighet mellan våra länder; det rör ju sig bara om skidtävlingar, schlagerfestivaler och andra småsaker. Vår relation till Norge grundar sig på ömsesidig respekt, ömsesidigt utbyte och samarbete. Detta trots att Norge var det land som Sverige senast, förhoppningsvis sista, gången anföll med vapen i hand.

Den syttende mai 1814 undertecknades det självständiga Norges grundlag i Eidsvoll av den nyvalde kungen Christian Fredrik. En grundlag som för sin tid var mycket radikal; bland annat avskaffades adelsväsendet. Nu blev Christian Fredrik dock inte så långvarig på den norska tronen. Efter ett kort och relativt oblodigt krig slöt Norge och Sverige fred den 14 augusti.
Den 14 november samma år valdes den svenske kungen Karl XIII till kung även i Norge.
Men det var inte ett erövrat Norge han blev kung över, utan ett självständigt Norge i union med Sverige. Och vad viktigare är: grundlagen från Eidsvoll kom med små justeringar fortsatt att gälla, och gör så den dag idag (med fortlöpande revideringar och moderniseringar).

I och med freden mellan Sverige och Norge började en ny tid i Norden. Sekel av återkommande misshälligheter och blodiga fejder, fejder som inte minst drabbade Landskrona och Skåne, lades nu till handlingarna. Sedan 1814 har vi i Norden levt i fred med varandra; ett förhållande grannländer emellan som söker sin motsvarighet i världen.

Visst har förhållandet ibland varit ansträngt, inte så sällan mellan Sverige och Norge och så ock mellan Danmark och Norge. Men misshälligheterna vi haft under de senaste 200 åren har kunnat lösas i dialog och samarbete med varandra. Och under 1900-talet har den nordiska dialogen och det nordiska samarbetet både fördjupats och breddats. Detta genom att Finland och Island samt de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland nu är självklara parter i arbetet. De samlande utgångspunkterna är en delad historia och en kulturell samhörighet samt en samsyn kring vad som bör forma moderna demokratiska samhällen med såväl gemensam välfärd som individuell frihet.

Så när vi i dag firar Norge är det inte bara Norge som land vi firar, utan även Norge som del av allas vårt gemensamma Norden.

Jan Nilsson
Ordförande Föreningen Norden i Landskrona

P.S. Christian Fredrik blev inte helt lottlös; 1839 blev han under namnet Christian VIII kung i Danmark.

Det är fullt oacceptabelt att Landskrona stad betalar 4,6 miljoner så att fd stadsdirektören kan gå i pension vid 61 och få 92000 kronor i månaden. Vilka undersköterskor, städerskor, lärare eller andra lönegrupper har dessa förmåner?

Ett av ansvaren som vi politikerna bär på är att hantera skattebetalarnas pengar på bästa sätt. Det verkar som att Torkild Strandberg (L) inte riktigt tänkt på det när han anställde Christian Alexandersson som stadsdirektör.

Det är inte någon annan stad som har dessa anställningsförmåner. Kommunstyrelsens ordförande tycker att det är OK att slösa skattebetalarnas pengar på det sättet.

Min fråga är: om Christian Alexandersson var värd alla dessa förmåner, varför är han inte kvar som stadsdirektör?

Nej, efter andre kommunalrådets uttalande får vi ännu inte en klarare bild av hur staden styrs. Jag tycker att anställning av stadsdirektören måste förankras med hela kommunstyrelsen. Det måste finnas ramar för hur mycket lilla Landskrona ska vara beredd på att betala för en stadsdirektör, oavsett meriter hen besitter.

Det är uppenbart att dessa avtal är skrivna enbart mellan KSO Torkild Strandberg och Christian Alexandersson. Det liknar något av ett kompisavtal. Hur kan man annars gå med på alla dessa pensionsförmåner?

Vilken annan yrkesarbetare har så bra förmåner?

För tydligen var det inte nog med anställningsförmåner som stadsdirektör. Torkild Strandberg ger vidare andra förmåner till fd stadsdirektör genom att anställa honom som projektledare (!?) med en månadslön som motsvarar andra tjänstemäns lön. Skillnaden är att Alexandersson har en fri roll, dvs inga skyldigheter att redovisa hur mycket har han arbetat eller vilka mål som är uppnådda osv.. Med andra ord så betalar Landskrona stad en månadslön till Alexandersson på 78.000kr utan några som helst krav på något vis.

Men Torkild Strandberg är nöjd. För även om han rent hypotetiskt skulle få ”skruva tillbaka tiden till 2016” medveten om reaktioner och resultat skulle han ”fatta ett väldigt likartat beslut”.
Det gör åtminstone mig heligt förbannad.

Fatmir Azemi

Jag blev  glatt överraskad av en debattartikel på Landskrona Direkt. “I bostadsbristens Landskrona” författad av Ahmed Mahmoud, läser jag:
“Många bostäder står tomma medan tusentals människor kämpar för att hitta en plats att bo på.”
Det fick mig att undra. Var finns dessa tomma bostäder?
och Hur många tomma finns det?

Tommy Jonasson