PLANKET - Inlägg på denna sida är insändare och åsikterna är skribentens egna

Rännstensungar!

”Lite mer får man nog kräva av en beslutsfattare som avlönas på heltid för att fullgöra sitt uppdrag”

Det var inte snyggt av er politiker emellan!
Lite vett och etikett tycker jag nog att man kan kräva!
Man skulle kunna kontra med: Tack detsamma!”
Men det gör jag inte!

RESPEKT!

Håkan Lans

Har Torkild skaffat sig en skribent?

Utan att har större kunskaper om kommunala fastighetsaffärer har jag följt den granskning HD gjort av försäljningen av Thorn-Lighting-fabriken.
Deras ingående granskning och intervjuer påvisar felaktiga beslut och förluster av skattepengar. Chefsjurist Pär Cronhult på Konkurrenskommissionen reagerar starkt på affären.
Stadsbyggnadschef Johan Nilsson försvarar sig med att okända värderingar inte delgivits stadens politiker. Torkild Strandberg (L)svarar att han inte har kompetens att bedöma om lagen följts och Brorsson (M) funderar över hur det blir om värderingen är felaktig och att det i så fall inte är korrekt och att ett felaktigt beslut kan ha fattats. Mesanovic kan tydligen inte uttala sig alls i frågan han varit med att besluta om.

Oppositionen, Fatzemi (S) kritiserar, liksom SD som kräver svar. Man får ha i minne att även dessa politiker inte har delgivits all fakta, t ex värderingen.
Då tar det hus i h…. Treklövern återkommer med ett långt svar. Så långt att man undrar om de skaffat sig en skribent? Detta på grund av att man sällan ser någon kritik besvaras av Torkild Strandberg. Nu anser han sig berättigad att läxa upp och trampa på motståndaren. Och plötsligt har Treklövern mycket att berätta om köp och försäljning . Och om Azemis heltidstjänst/lön som kommunalråd.

Dock tycker jag att många frågor om försäljningen kvarstår att besvara av Treklövern efter deras inlägg. Men jag är som sagt inte expert i kommunala fastighetsförsäljningar. Kanske borde alla våra politiker och tjänstemän ta ett snack med chefsjurist Pär Cronhult på Konkurrenskommisionen?
Just nu häpnar jag mest över att Torkild Strandberg besvarat frågor.

Lena Nilsson

Tack till Alla Tiders Teater

Vi vill skicka ett stort tack till teatergruppen Alla Tiders Teater och deras vandringsteaterföreställning Skjortkravallerna som hade premier i går i Landskrona.

Som det står i programbladet, ”En alldeles makalöst spännande bit kvinnohistoria som tvättats bort ur historien”

Denna föreställning tycker vi att så många som möjligt skall ta del av och fundera lite över vår historia, ta inte allt för givet.

 

Fortsatt glad sommar

Lotta och Roger Lindskog

 

Att välja skola

Nu är Engelska skolan i Landskrona, den som har ” ordning och reda” som främsta motto för skolan, i blåsväder igen.
Uppenbarligen gäller inte mottot skolans behandling av eleverna. I alla fall har Skolinspektionen en hel del att anmärka på.

Och skolans rektor tar tag i sin lista över disciplinära åtgärder när hon ställs till svars. Bland annat verkar hon beklaga att hon mestadels har använt avstängningar som vapen mot ” odisciplinerade” elever och inte omplaceringar. Omplacering till kommunala skolor får man då förmoda. Ett vanligt trick att bli av med oönskade eller bråkiga elever. I det här fallet hade den ” odisciplinerade” eleven skrattat på lektionen, vilket tydligen inte är tillåtet i en ” Ordning och reda-skola”. Nåväl, i den kommunala skolan har man nog inget emot att skratta. Och Engelska skolan fortsätter att sortera och välja ut elever.

Men händelsen sätter fingret på något viktigt när det gäller hur man ska välja skola åt sina barn.
Själv ser jag inte ” ordning och reda” som det allra viktigaste när jag väljer skola till barn och barnbarn. Även om det är viktigt.

Jag tittar främst på antal behöriga lärare, antal barn per klass, pedagogisk kompetens hos skolledaren och om de skattemedel som skolan får till eleverna, t ex till extraresurser, verkligen går till eleverna och inte istället går till skolägarnas  fickor. Vi vet att miljontals kronor gått till skärgårdstomter och våffelstuga.
Engelska skolan har väsentligt färre utbildade lärare än de kommunala skolorna. Även om utbildade och till och med legitimerade lärare finns på skolan.
De outbildade lärarna har inte fått inhämta de kunskaper som anses viktiga och relevanta för de olika årskurserna. De har heller inte någon kunskap om hur de kunskaper eleverna inhämtat ska bedömas och hur betyg ska sättas. De har inte ens behörighet att sätta betyg. De har heller inte fått grundläggande undervisning i vilken metodik de bör använda i olika sammanhang eller behövt reflektera över olika pedagogiska strategier. Då kan elever som ifrågasätter eller är ointresserade av den givna undervisningen lätt tystas med ” Ordning och reda-disciplin”

Så här tänker jag:
Vill jag ha utbildade, legitimerade och kunniga pedagoger som ger relevant och bra undervisning. En skola med resurser till elever i behov av särskilt stöd. Och en skolledare som har pedagogisk erfarenhet och kan hantera krissituationer.
Eller vill jag ha större del outbildad personal och en undervisningssituation som behöver räddas av disciplinära regler och åtgärder.

Det gäller att granska, ta reda på och se bortom fasaden, vilket inte är tillåtet när det gäller den sekretessbelagda marknadsskolan  Det är inte lätt att välja skola idag.

Lena Nilsson

Fantastiska 14 juli i Landskrona

Den 14 juli 1789 stormade befolkningen i Paris den medeltida fästningen Bastiljen. Stormningen av Bastiljen kom att bli en symbol för folkets seger över förtryckarna. Därför har den 14 juli blivit Frankrikes nationaldag.

Hylla Frankrikes folks frigörelse denna sagolika dag med allt fint som finns att se i vackra Landskrona.

Fotoutställning av duvor ”Citizen”  i Sofia Albertina.
Utställning av Svenska Freds och skiljedomsföreningen på Landskrona Stadsbilbiotek ”Skrota vapen för människan och miljön”. Viktigare utställning är svår att hitta.

Och sedan ikväll – Svenska Akademien i teaterparken 19.00
… och sist men inte minst ett kvällsdopp på Cement!

Kan en 14 juli bli bättre?

Önskar Dig en underbar dag!
Monica Drexler Bergman

Därför såldes Fabriken

Svar till Fatmir Azemi – Försäljning av kommunala fastigheter

2015 köpte Landskrona stad ”Järnkonsts” gamla fabrikslokaler. Köpet var allt annat än självklart. Staden har ingen nytta av gamla, nedgångna fabriksbyggnader och vi är inte en aktör på fastighetsmarknaden. Skälet till köpet var ett annat: Om inte vi köpte fanns det en risk att fastigheten skulle köpas av någon annan och fyllas med en verksamhet som inte var lämplig på platsen. Landskrona stad vill att den här platsen ska bidra till stadens utveckling. Platsen där den ligger är stadens framtida expansionsyta och staden har redan köpt det stora delar av området. Vår ambition är fastigheten ska dra folk, liv och aktivitet till Landskrona. Vi ville kunna styra utvecklingen i det här området i den riktningen. Därför köpte vi.

Staden köpte fastigheten för 30 miljoner och investerade 19 miljoner. En stor del av den investeringen riktades gick till stadens tvätteri som fanns och finns i byggnaden, men det gällde även sådan som att åtgärda läckande tak, skalskydd och annat. Varje år görs planenliga avskrivningar i fastigheter – denna och alla andra. Det är vi skyldiga att göra och det följer den kommunala redovisningslagen. När staden några år senare sålde fastigheten såldes inte hela. Marken öster om fabriken ägs fortfarande av Landskrona stad. Detta innebär att fastighetens värde för Landskrona stad vid försäljningstillfället var 28,5 miljoner. Eftersom staden sålde för 30 miljoner innebar försäljningen en reavinst för staden på 1,5 miljon.

Fastigheten värderades också vid försäljningstillfället och det priset var vägledande för försäljningspriset.

Landskrona stad hade vid försäljningen verksamhet i delar av lokalerna. Bland annat fanns tillfälliga kontorslokaler där i samband med Stadshuset renovering. De hyreskontrakt som fanns var på kort tid – två kontrakt förföll redan efter 1 år och ett kontrakt förföll efter 3 år. Två av dessa hyreskontrakt är nu uppsagda och staden hyr endast tvätteriet.

Varje år som staden ägde fastigheten innebar en förlust på resultaträkningen. Detta finns beskrivet i den skrivelse kommunstyrelsen fattat beslut om. Av den framgår att en försäljning av fastigheten innebär en positiv effekt på stadens resultaträkning. Under den tid staden ägt fastigheten var den genomsnittliga årliga förlusten 1,5 miljon/år. Att sälja var alltså en god affär.

Landskrona stad hade långtgående krav kring vad fastigheten skulle användas till. I avtalet mellan staden och köparen framgår vad fastighetsägaren är skyldig att göra. Det innebar krav på omfattande investeringar för att utveckla verksamheten i lokalerna. Man ska presentera externa hyreskontrakt på kommande verksamhet i lokalerna. Om så inte sker utgår vite på 10 mnkr. För att säkra detta finns dessutom en bankgaranti. Bolaget åtar sig dessutom att driva verksamheten i minst tio år och ha det fulla ansvaret för att åtgärda eventuella miljösaneringar. Staden har alltså inte formulerat några vaga önskemål utan tydligt preciserat vilket innehåll man vill ha i fastigheten och dessutom säkrat detta i avtal och med en bankgaranti. Att som säljare ha så långtgående krav på köparen är mycket ovanligt och har självklart en påverkan både på intressenter och på priset.

Det som är anmärkningsvärt är att beslut i detta ärende har fattats vid flera tillfällen i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Vid de tillfällena har Fatmir Azemi deltagit i besluten utan ha synpunkter, be om förtydliganden eller kompletteringar. Lite mer får man nog kräva av en beslutsfattare som avlönas på heltid för att fullgöra sitt uppdrag.

Torkild Strandberg, L
Torbjörn Brorsson, M
Elvir Mesanovic, MP

”Vet ej!”

God eftermiddag , Marko m.fl.!
När jag gick på Lärarhögskolan i Kristianstad så hade vi en metodiklektor som tidigt lärde oss att aldrig ge ett eventuellt felaktigt svar på en fråga som ni inte vet svaret på!
Istället skall ni svara ärligt:
– Vet ej! Jag skall ta reda på det!
Och  det är mitt svar till dig Marko. Det kan ju vara så att Fatmir eller någon annan gett dig svaret redan men jag skall söka!
Rent generellt så är min (korta) erfarenhet av tjänstemännen i utbildningsnämnden att vi får relevanta redogörelser och handlingar som är erforderliga för att kunna ta bra beslut! Och det förutsätter jag att man får i alla nämnder ! Tyvärr så verkar ju HD antyda något annat!
Jag kan ju i Dagbladet också konstatera att inte bara S anser att det finns frågor kring hur försäljningen gått till!
Socialdemokraternas roll som opposition, både nationellt och kommunalt tycker nog många så även jag måste bli tydligare och kanske tuffare! Folket skall naturligtvis veta vad vi är emot men också och kanske framförallt vad innebär en röst på Socialdemokraterna!
Är vi tillräckligt duktiga som politiker?
De svaret ger ju väljarna vart fjärde år och för vår del så har vi minst sagt lite/mycket att jobba med! Min erfarenhet inom S är att kompetensnivån är hög!
Jag måste också säga detsamma om mina kollegor i Utbildningsnämnden!
Jag måste också få tillägga att jag är imponerad av journalisternas arbete i denna fråga men även i andra!

Mvh
Håkan Lans (S)

Om brist på svar och trasiga trottoarer

I mitt inlägg om Lena Sjöwall frågar jag inte om bygglov, försörjningsstöd eller beslutsfattandets gång i Omsorgsförvaltningen. Jag ställer frågan om varför en politiker inte kan svara på hypotetiska frågor.

Varken Kary Persson eller jag förväntar oss att en politiker ska svara på frågor som rör specifika ärenden gällande omsorgen om specifika individer. Så dumma är vi inte, därav: Hypotetiska frågor – ty det ligger i detta ords natur att undvika just det specifika.

Hypotetiska frågor till politiker tillhör inte ovanligheterna, de ställs om allehanda saker, det är nog snarare en brist på vilja som hindrar Lindberg Molin att svara, dessutom; hypotetiska frågor behöver inte ”utredas”

Jag ifrågasätter också Lindberg Molins presentation av sig själv som politiker, låt vara i ett specifikt fall – ändå borde det vara möjligt att svara generellt på denna kritik.

Det tog nästan två månader och fem artiklar för att en politiker skulle bemöda sig att svara på min fråga om det verkligen ska se ut så här? Det svar jag fått känns lite tunt och undvikande av mina direkta frågor, vi vet alla att detta pågått i flera år. Men låt gå: Om nu kommunen jobbar intensivt med detta (och kanske andra frågor?) får vi väl se fram emot en vacker stad igen, i slutet av 2024…

Örjan Kristenson

Svar till Örjan Kristiansson

Jag delar din frustration över de brister som just nu är tydliga i skötseln av det offentliga rummet. Jag tackar också för ditt engagemang när det gäller att belysa detta och viljan att komma till rätta med problemen.

Landskrona Stad har, och ska ha, höga ambitioner när det gäller skötseln av gator, parker och grönområden. Vi har en vacker stad. Vi som bor här är vana vid en hög nivå av skötsel och personalen brukar känna stolthet för våra vackra välskötta miljöer.

Jag kan konstatera att vi för närvarande inte lever upp till de förväntningarna. Precis som du också konstaterat ligger staden efter med arbeten som rör till exempel asfaltering, återställning efter arbeten, maskinsopning av stadens gator och en hel del annat.

Skälen till detta är många.  I samband med att personal inom den tekniska avdelningen slutat och nya börjat har vi tappat i kontinuitet och upphandlingar av arbeten har överklagats. Staden arbetar nu intensivt med att komma i kapp i arbetet och detta är inte okomplicerat. Asfaltsupphandlingen är föremål för överprövning och likaså maskinsopningen av stadens gator. Det innebär en försening för stora delar av vårt arbete som vi dessvärre inte råder över.

Vi är i ett pressat läge där vi behöver tid för att komma i kapp. Samtidigt ska vi säkerställa att vi inte hamnar här igen. För att det ska hålla över tid behöver vi se över sättet vi organiserat oss på. Är det optimalt, eller är det dags att göra ett omtag?

Avslutningsvis kan jag konstatera att vi alla har samma målsättning: Det offentliga rummet ska vara inbjudande och välskött, både för oss som bor här och för besökare.

Mattias Adolfsson (L)
ordförande Teknik- och fritidsnämnden

Vilken roll har Socialdemokraterna spelat i fastighetsfrågan?

Svar till Socialdemokraterna Fatmir Azemi oppositionsråd, samt Håkan Lans,
Jag har tagit del av era inlägg här på Landskrona Direkt angående avslöjandet om försäljning av fastigheter i kommunen som HD/Landskrona Posten nyligen gjort ett enastående arbete och grävt i. Ni har varit snabba på att lyfta ärendet här på Planket. Bland annat skriver Azemi att han om frågan tycker: ”En mycket bra affär för köpare, men en stor förlust för Landskrona stad”.
Då uppstod en nyfikenhet hos mig. Hur har ni Socialdemokraterna agerat under processen? Hur ser ni Socialdemokraterna på er själva så som stadens största oppositionsparti? Vilken roll har ni spelat i försäljningen av fastigheterna?
Spelade ni rätt roll eller borde ni kanske ha spelat en annan roll? På vilket sätt har ni inför och under försäljningsprocessen agerat, reagerat och eventuellt protesterat? Har ni interpellerat eller ställt en enkel fråga i kommunfullmäktige? Har ni reserverat er i nämnd? Varför kommer det insändare först efter att HD/Landskrona Posten grävt i frågan och presenterat sitt material?

Det finns duktiga grävande journalister, men var finns de duktiga politikerna?

I all välmening!

Marko Huttunen