Arkiv: Planket

” Om det är en majoritet som vill göra om området för permanent boende så ska vi inte motarbetade utan hjälpa till”
Torkild Strandberg i Radio Malmöhus den 13 oktober 2006 , kl 11.42! (Inslaget finns att lyssna på via SR)

Detta sades trots att det fanns ett beslut taget att Axeltofta skulle/skall vara ett koloniområde med allt vad det innebär!
Det beslutet står S fast vid!

Återigen ser vi hur makten agerar:
Barnens skog – Bort!
Sankt Olovs vång – Bort!
Alléskolan,4-6 – Bort!
Axeltofta – Bort!
????- Bort?

Med Peps ord ”Det är dags att välja sida nu”
och med hopp om en förändring om inte nu så 2026!
Glöm inte!

Håkan Lans, Socialdemokrat

När jag läser  gårdagens artikel – Axeltoftas öde avgörs på onsdag – och de uttalande som politikerna gör, blir jag både rädd och förfärad.

Vi ute i Axeltofta har inte sett att Swecos team tar tester eller mätt grundvattennivå. Här har det varit lugnt och skönt förutom några nyfikna som stannat och pratat om hur mycket de sympatiserar med oss.

Det är lätt att få medhåll när det enda de har gjort är att ha läst Thyrens undersökning. Den är ju dessutom vinklad bara åt ett håll, åt Torkild Strandberg.

Hänvisningarna till Länsstyrelsens bedömning är inget vi kolonister har fått se, vi har inte sett ett enda utredningsunderlag. Vi har inte blivit kontaktade av kommunledningen, en enda gång under tiden 27/5 tills dags dato. Det enda besked vi fått från Länsstyrelsen då vi själv tagit kontakt är att efter att de läst alla underlag som Landskrona kommun presenterat på det enda möte de haft de senaste åren, så avråder Länsstyrelsen kommunen för att planlägga området för bostadsbebyggelse. Då har kommunen identifierat en rad utmaningar med uppdraget och det  kommunen lagt fram är, risk för översvämning, risker för farligt gods, och omgivande verksamhet, och buller. Flera utredningar har därför tagits fram av kommunen.

Vid detta mötet deltog Stadsbyggnadschefen Johan Nilsson, planchef  Lisa Lindekrantz, planarkitekt Johanna Karlsson och från Länsstyrelsen Hanne Romanus som är enhetschef, Pär Persson som är vattenstrateg, Lisa Hofer som är planhandläggare och detaljplanesamordnare. Detta möte ägde rum 2023-10-11. Det kan ju tänkas att vi kolonister skulle få reda på om det varit fler möten än dessa, och att vi skulle ha kunnat samverka och ge våra efterforskningar och fakta då, men det är inte av intresse för kommunen.

Det sägs ju klart och tydligt att man inte tänker föra en dialog med oss kolonister, varför?

Det är väl väldigt konstigt att en ledande politiker får en minoritetsåterremiss och tror att det är något som man inte behöver bry sig om. Där har han fel, det är ju precis det han ska göra! Det är inte bara vi ute i Axeltofta som börjat tänka till. Det märks tydligt att människor i kommunen blivit engagerade i andra frågor efter att vi här i Axeltofta är en grupp människor som man inte behöver bry sig om, eller att lyssna på.

När jag och min granne blev tillfrågade av Torkild innan kommunfullmäktigemötet om vad vi ville, svarade vi enhälligt att det skulle vara ett renodlat koloniområde, alternativ 2 på utredningen som är gjord. Men vi har aldrig fått någon återkoppling på det. Vi trodde att det i alla fall var en ärlig fråga, med en tanke bakom från Torkild och Johan Nilsson, men idag förstår vi ju att det bara var en skenmanöver. Den 27 maj blev det inte ens en gnutta tanke på vad de ville rösta om, allt handlade om att jämna Axeltofta med marken.

Med total nonchalans mot oss som arrenderar i Axeltofta, genom att behandla oss som luft, som att vi inte ens existerar, så behandlar man inte människor.

Min slutsats är att Vi kostar pengar, vi är inte värda något, det spelar ingen roll för politikerna som har makten idag om vi är kvar i kommunen, eller inte, vi är inte det segmentet som är önskvärt som invånare, vi genererar inte de skatteintäkter för att bli en attraktiv personkrets för Liberalerna och deras partikollegor i Treklövern.

Vår förhoppning är att någon i Treklövern tar sig hit på söndagens möte med oss som jobbat fram en mycket bra och miljöanpassad VA-lösning som gynnar både människor och miljö och som kan göra att Axeltofta kan vara kvar på kartan i minst 50 år till. Vi önskar att någon i Treklövern känner att man som person tycker att detta har gått för fort, att man som person känner att det ska tillbaka och kunna gå att lösa med alternativ 2. Det måste finnas någon som tvekar, någon som står för demokrati, rättvisa och moral att stå upp för en annan åsikt än ledningen i Treklövern.

Camilla Magnusson Axeltofta Fritidsförening

Nu har snart tåget kört förbi både Axeltofta och Landskrona kommuns station. Stadsbyggnadschef Johan Nilsson gör en arbetsvägran genom att inte utföra sitt tjänstemannaansvar gentemot politikerna. Med orden ”vi har gjort en grundlig utredning”, och att politikerna har dessa så kallade fakta som kommit fram, vänder han fritidsföreningen och också  skattebetalare ryggen.

Fakta i utredning har mycket i övrigt att önska, och det är lätt att slå hål på denna utredning som novis. Det är lätt att se bristen på samarbetsförmåga med invånarna i Landskrona, både från politikerna i Treklövern och Torkild Strandberg som i både stad och korridorer pekar och visar var skåpet ska stå.

Frågan man då kan ställa sig som en vanlig medborgare som betalar skatt är: Kan det vara så att han snart själv målat in sig i det blå skåpet?

Men det är ju frågor man även kan ställa till andra politiker som valt att samarbeta med Torkild Strandberg och Liberalerna i Landskrona.

Vad vinner Miljöpartiet på att låta världens bästa åkermark bli bebyggd av stora lagerhallar där trafiken kommer att spruta ut avgaser över Landskrona och försura miljön för kommande generationer som de lovar att bevara ett mer hållbart samhälle till?

Elvir Mesanovic: Hur ska ni göra när Liberalerna inte längre sitter kvar på sin position efter valet 2026?

I vilket ledband ska du gå då, vem blir din nya husse?

När man helt frångår sin ideologi och låter Torkild Strandberg styra och ställa och dessutom inte ser till att ersätta de gröna lungorna i Landskrona stad, och låter tung trafik släppa ut föroreningar över de få gröna ytor som blir kvar, hur känner Era väljare?
Det är inget litet svek!

När jag återgår till min inledning, tåget kör förbi, och fort går det! Lika fort går Valtåget 2026! Det vi väljare då inte får glömma är de politiker som fullständigt nonchalerar och kör över dem som bor i Landskrona kommun.

Det är bra att trycka på rätt knapp när återremissen kommer upp den 19 juni i kommunfullmäktige. Det är dags att ta sig en rejäl funderare på vad man som politiker står för, vad man som politiker jobbar för och inte bara tänka på den makt Ni har.

När man är stor ska man vara snäll!

Camilla Magnusson
Axeltofta Fritidsförening

Dannebrogen vajar återigen över Landskrona. Från Rådhuset och Stadshuset till villaträdgårdar och kolonier, utanför butiker och företag ser man i dag den röda flaggan med det vita korset. En flagga som i sig symboliserar nordisk samhörighet och samverkan. Dannebrogen är nämligen urtypen för den nordiska korsflaggan som ligger till grund för flaggorna i fem av staterna och två av de självstyrande områdena inom Nordiska Rådet och Nordiska ministerrådet. Det är endast Grönland som valt en annan form, men färgerna är rött och vitt.

Den 5 juni är ett viktigt datum i dansk historia. Denna dag 1849 avskaffades enväldet och det moderna demokratiska Danmark började ta form. Sedan dess firas Grundlovsdagen som en nationaldag och när man antog en ny grundlag 1915, som bland annat gav kvinnor rösträtt, så skedde det den 5 juni. När den gällande grundlagen stadfästes 1951, med kvinnlig tronföljd och enkammarfolketing, så skedde även det den 5 juni. Det är nog inte helt fel att hävda att när väl enväldet avskaffats så utvecklades demokratin lite snabbare i Danmark än i Sverige.

Men den nordiska korsflaggan och grundlagarna är kanske inte Danmarks viktigaste bidrag till nordisk samhörighet och samverkan. Nej, det viktigaste bidraget har som jag ser det sin grund i N.F.S. Grundtvigs gärning som initiativtagare till och drivande i folkhögskolerörelsen. Hans tankar, idéer och arbete tog utgångspunkt i konstaterandet att ”Død er al mulig bogkundskab, som ikke sammensmelter med et tilsvarende liv hos læseren”. En skolform skapades som byggde på ömsesidig dialog mellan elever och lärare, som tog fasta på och värdesatte de erfarenheter som eleverna bar med sig, men som också var en del av och formade det lokalsamhälle där folkhögskolan verkade.

Från det att den första folkhögskolan bildades 1844 i Rødding i Sønderjylland, har folkhögskolor etablerats i hela Norden och med tiden även i Tyskland, Polen, de baltiska staterna med flera länder. Till Skåne kom folkhögskolan tidigt, redan 1868 grundades Hvilans folkhögskola i Åkarp och Önnestads folkhögskola. I dag finner vi i och kring Landskrona tre folkhögskolor; Fridhems, Sundsgårdens och Albins folkhögskolor. Föreningen Norden driver sedan 1958 Biskops-Arnö Nordens folkhögskola, där på olika sätt nordisk samhörighet och samverkan präglar verksamheten. Och i Kungälv finns Nordiska folkhögskolan som är en samnordisk folkhögskola öppen för alla unga människor i Norden.

Folkhögskolornas betydelse kan inte överskattas. De har väsentligt bidragit till att forma våra demokratiska samhällen här i Norden. Samhällen som präglas av individuell frihet och gemensam välfärd, men också av ömsesidig tillit och ömsesidigt ansvarstagande. Vi får hoppas att folkhögskolorna, trots de angrepp som nu riktas mot folkbildningen, får möjlighet att fortsätta sitt betydelsefulla arbete. Folkhögskolorna är ett oundgängligt värn mot de krafter som i dag hotar vår gemensamma välfärd och vår demokrati.

Avslutningsvis: Ett stort och varmt tack till Danmark och N.F.S. Grundtvig för att ni gav oss Folkehøjskolen!

Jan Nilsson
ordförande
Föreningen Norden i Landskrona

I onsdags var jag på en fantastiskt trevlig körkonsert på konsthallen i Landskrona. Det var kören Aquarello och Öresundsvarvets manskör som underhöll under ledning av dirigent Patric Kullenberg. Solist var Alice Durén.

Min förhoppning är att arrangörerna blir bättre på att annonsera ut spelningarna nästa år. Det var en ren tillfällighet att jag såg en affisch på biblioteket samma dag som konserten. Med tanke på hur duktiga körerna är så är de värda en större publik och mer uppmärksamhet.

Harriet Rossing

Foto: Harriet Rossing

Debatten om Axeltoftas vara eller icke vara som koloniområde har pågått en tid och kommer nog att pågå ända tills den sista stugan rivits eller flyttats.

Jag har tagit del av de flesta inläggen och håller i sak med kommunledningen, men tycker att det faktiskt saknas en viktig aspekt som kommunen helt missat.
Våra koloniområden är en del av Landskronas identitet och en del av Landskronas själ. För att bevara detta, måste kommunen skapa ett nytt koloniområde dit bl.a. alla som har kolonier i Axeltofta kan flytta sina stugor och detta måste göras innan flytten från Axeltofta börjar.

Det finns gott om mark i Landskronas ytterområden som är lämpliga och det är bara viljan som fattas, kanske beroende på att det inte genererar några nya skattepengar till kommunen, och om så är fallet visar det bara att alla landskroniter inte är lika mycket värda.

Leif Thorsell
f.d. moderat ledamot i SBN
numera opolitisk Landskronit

Ilskan växer!
Bort! Bort med Sankt Olovs vång!
Bort med Axeltofta! Bort!

Ja, det blir en upprörande lista av negativa förändringar som vår ”Ge dig på vanligt folk”- Treklöver försöker genomföra, allt enligt en demokratisk process.
När jag läser om en utredning som skall ha skett i lönndom( mitt ordval) så blir jag milt sagt upprörd.
Är det så tycker jag och många med mig att det är ett demokratiskt bottennapp.
Det finns alldeles för många frågetecken som behöver rättas ut innan man tar beslut i frågan.
Det är lätt att sitta på Svaneholmsområdet, på Hven, i Borstahusen eller i andra attraktiva stadsdelar och med ett knapptryck förändra livet för våra kolonister.
”Stadens DNA” som medborgare Strandberg en gång kallade våra kolonier.
Med all rätt och som sagt DNA förändrar man inte med ett knapptryck.

Bort med fingrarna från vårt DNA!

Håkan Lans

Ett klargörande angående barngrupperna i Landskrona.

Låt oss vara väldigt klara med  att vi Socialdemokrater har som absolut första ambition att inga barnskötare skall sägas upp utan i första hand få fortsätta med att utöva sitt yrke.

Vår ambition blir ännu tydligare och viktigare när Landskrona  Direkt levererar skrämmande siffror som visar på hur Landskrona ligger i botten när det gäller storleken på barngrupper i Sverige.

Vi kan väl för hela friden bättre än så!

Vi skall tillsammans ta tillvara den kompetens barnskötarna besitter och vända bottennoteringen till en toppnotering.

Det kanske krävs att man river upp gamla beslut – Nå, låtom oss göra det då!

Det kanske krävs att man river upp gamla budgetbeslut – Nå, låtom oss göra det då!

Det går inte, säger vän av ordning.

Det kanske aldrig eller sällan gjorts och det kanske inte är lätt MEN vill vi – kan vi.

Vi, Socialdemokrater, kräver att Landskrona följer de rekommendationer som Skolverket ger: 12 barn per grupp ( ett till tre år ) och 15 barn per grupp (för äldre barn)!

Vi , Socialdemokrater, vill, kan och törs!

En numera sliten klyscha;

Gör om – Gör rätt!

Håkan Lans,
för S-gruppen i utbildningsnämnden