Arkiv: Planket

Det var inget lyckat uttryck från Leif Östling och han har ju tagit tillbaka det. Sedan är frågan om han har agerar klandervärt och den andra frågan om hur bra leveransen är på Sveriges höga skatter. Får vi världens bästa välfärd? Östling tycks inte ha gjort något olagligt och något avancerat upplägg har det inte heller varit fråga. om och Han har ju inte tjänat sina pengar i Sverige. Samtidigt har vi en finansminister som kritiserar dem som hellre betalar lägre utländska skatter så borde hon kanske också rikta sig till sina kollegor, som Margot Wallström som bara betalade låg EU-skatt som kommissionär. Politiker som Magdalena Andersson (finansminister, S) kan tycka att det är förfärligt, men då får de göra något åt det. Det är ju fullt lagligt att dra av för Rot och Rut. Man ska ha en moral överlag.  Och man ska ställa högre krav på personer som befinner sig på positioner i debatten. Men Leif Östling har ju inte gjort sig känd för att propagera för högre skatter, så det är inte så problematiskt. Margot Wallström sitter däremot i en regering som driver på för högre skatter.

Nya dokument visar att bland annat Svenskt Näringslivs ordförande Leif Östling har haft ett skatteupplägg i utlandet vars syfte är att betala lägre skatt. När det sker via bolag riktar finansminister Magdalena Andersson kritik mot detta med stor energi. Men tidigare har det rapporterats att utrikesminister Margot Wallström (S) som EU-kommissionär tjänade mer än 23 miljoner kronor efter skatt. I samband med avslöjandet fick Wallström kritik för att hon under sin tid som EU-kommissionär inte frivilligt betalade mer än den låga EU-skatten. Magdalena Andersson förklarar inte varför partikamrater och EU-byråkrater ska kunna betala låga skatter utan kritik, medan det är förkastligt när Leif Östling som också arbetade utomlands vid tiden för skatteupplägget smiter från svenska skatten. Det är också intressant att när det är fråga om att betala skatter är Socialdemokratin starkt nationalistisk (utom för partivänner), men när det gäller att använda skattemedlen behöver de inte gå till svenskar.

Sajten Breakit avslöjar nu också att även statens egna fonder, AP-fonderna, investerar i de skatteparadis som Magdalena Andersson kritiserar. Men samtidigt som finansministern kritiserar uppläggen med bolag i skatteparadis så har även svenska pensionssparare stora tillgångar placerade i just sådana skatteparadis – via statens egna fonder. Breakits kartläggning av de statliga AP-fondernas investeringar visar att flera miljarder kronor finns i riskkapitalbolag med säten i bland andra Guernsey, Jersey och Luxemburg. Även här är det oklart om finansministerns inställning är annorlunda jämfört med när företagare eller privatpersoner skatteplanerar.

När Niklas Karlsson nämner Grekland som exempel, så är det en konsekvens av ett socialistiskt styre under många år i Grekland. Regeringen bestämde sig redan på 80-talet för att kraftigt expandera den offentliga sektorn och höja levnadsstandarden utan att ha råd. I början av 2010 upptäcktes det även att Grekland hade betalat Goldman Sachs och andra storbanker hundratals miljoner dollar för att de skulle arrangera transaktioner som dolde den faktiska statsskulden. Att sälja framtida inkomster räknas i sammanhanget inte som lån. Efter den internationella finanskrisen 2007 började de internationella finansmarknaderna bli mer försiktiga med att låna ut. EU-länder som införde euron ställdes inför hårda budgetkrav men i efterhand visade det sig att siffrorna kring Greklands ekonomi inte stämde, vilket det grekiska folket tragiskt drabbas av idag. Avslutningsvis: Om (S)veriges välfärd håller världsklass, som Niklas Karlsson påstår, överlämnar jag till våra väljare att bedöma.

Stefan Olsson (SD)
Kommunalråd

Jag är enig med Olle Pålsson i hans inlägg 2017-10-25 (En reflektion med anledning Johan L och Tommy J:s inlägg) att det är föräldrarna som styr över barnens val av väg (vägval) genom skolans värld: dagis –förskola – grundskola – gymnasium – universitet → etc.

Vad ska man säga till en nygravid 17-årig tjej och hennes 19-årige pojkvän när graviditeten konstaterats?
Hur ska man förbereda de unga tu inför de livets val de ska göra i skolans värld för sitt, eventuellt sina, barn. De unga tu har måhända släppt intresset för skolan – blivit skoltrötta – redan som 15 – 17-åringar.
De står där med slätstrukna grundskolebetyg och har aldrig satt sin fot på en gymnasieskola och uttalar: ”jag vill ha ett jobb”. Och inte blir situationen enklare av den omständigheten att deras föräldrar är underhållsskyldighet mot ”de unga tu”, de blivande föräldrarna, till 21 års ålder.
En del av dessa, enligt svensk lag, underhållsskyldiga föräldrar, finns inte i Sverige. Dessutom saknar de pengar. Det är självfallet så att inte endast invandrare får problem vid skolval. Men inte desto mindre så har vi en stor grupp av s. k. nyanlända för vilka den biologiska klockan tickar – de ensamkommande barnen. De står bokstavligt talat på tröskeln till familjelivet mer eller mindre utan utrustning/kunskaper för ett liv i vårt land med vår syn på behov av kunskaper: läs utbildning.

Att springa runt på gator och torg på nätterna skapar vanligtvis inga kunskaper, nåja man får veta vad som händer där då. Det fick jag veta då, när jag var hyresvärd på 1980-1990-talen. Situationen då, liksom nu, krävde att jag fanns ute på fältet för att hålla reda på vad som hände ute i fastigheterna, främst under kvällar och nätter – någon gång med poliseskort. Då pratade jag med hyresgästerna om deras problem. Inte så mycket om
deras barns utbildning som om de regler som föräldrarna har att förhålla sig till.

Hur får man råd att hålla sina – ev. skolpliktiga – barn i skolan när man lever på ”socialbidrag”, underhållsstöd, bostadsbidrag, A-kassa, FK-ersättningar etc.? I allt detta har sedan skattereglerna sin givna plats. Uppsökande verksamhet för att på individnivå utreda förutsättningarna för barnen i familjerna. Hur mycket kostar sådana åtgärder? Eftersom jag har lite erfarenheter av hantering av liknande problem i domstolar på 1990-talet och under de senaste 3 à 4 åren så är prislappen 2 000 – 2 500
kronor per timme.

Vad sedan gäller Johan Laurins hänvisning i ”Svar till Tommy” 2017-10-24, till Internationella Engelska Skolan, så vill jag för dagen inte kommentera. Jag vill veta mer om den skolans verksamhet, liksom om några andra skolors, i Landskrona. Jag vill således ha lite mer på fötter utifrån egna iakttagelser. Jag kommer att kontakta dem personligen

Tommy Jonasson
f.d. universitetslektor i skatterätt vid Lunds universitet

Söndagen den 5 november besökte jag idrottsplatsen i Landskrona och såg den viktiga fotbollsmatchen mellan Landskrona BoIS och FK Karlskrona.
Det blev som bekant ett mycket givande besök med tanke på att BoIS kommer att spela i Superettan 2018.

Vad som inte upplevdes lika positivt var när jag på väg mot bilen efter matchen passerade Landskrona idrottshall. En idrottshall ritad av den välkände formgivaren och arkitekten Arne Jacobsen. Tveklöst är denna byggnad med egen plats i anslutning till Karlslundsmiljön av största värde att vårda och underhålla. Jag vill därtill mena, bland många intressanta byggnader i Staden från mitten 1900-tal och framöver, är just idrottshallen den byggnad som kanske tilldrar sig störst arkitektoniskt intresse. På avstånd behåller den fortfarande sin stil och karaktär och är skön att betrakta men vid närmare synintryck så lämnar det yttre underhållet en del i övrigt att önska så även angränsande markytor är i stort behov av åtgärder.

En annan detalj jag också observerade gäller den fina statyn som står placerad något på undantag intill en angränsande häck. Med tanke på att statyn också uppmärksammar gymnasten Hjördis Nordin som är Landskronas enda olympiska guldmedaljör borde en mera framträdande plats vara att föredra. Förslagsvis centralt på öppen plats, väl synlig framför byggnadens huvudentré.

Olle Pålsson

Jag är imponerad över hur punktliga bussarna är. Chaufförerna är alltid mycket trevliga och tillmötesgående.
Ett stort tack också till kommunfullmäktige, som låtit lokaltrafiken utfärda det “gröna” kortet till oss äldre pensionärer.

Bengt Nissler

Ledsen att jag inte kan komma till IP på lördag. Den ligger för långt från Melbourne.

Ett av mitt livs största ögonblick var att se Satte flytta på lådor i bortre hörnet på Elementarskolans gård där jag gick.

Göran Hammarström

Jag tolkar detta som att vi ses på IP, Göran! Jag har personligen träffat Knut ”Buckla” Hansson flera gånger.
BoIS historia är viktig, och nu skriver vi ett nytt kapitel i dess historia !

Alleman till IP nu på Lördag kl 15 !!!
Heja BoIS !

Pontus Eriksson

Pontus Eriksson minns fem brasilianska spelare från 1982.
Jag minns fem BoISare från omkring 1930: Satte, Tjodde. Buckla, Hacke och Bergsten.

Vilka anfallare!

Göran Hammarstöm

De som minns VM i Spanien (och Katalonien) 1982, minns nog främst det Brasilianska laget, med Zico, Socrates, Eder, Falcao, Junior etc  som spelade en extraordinär  och fullständigt lysande fotboll. Segrarna mot  Sovjet 2-1, Skottland 4-1, Nya Zeeland 4-0 och sen Argentina 3-1 (där den unge Maradonna blev utvisad i 85:e minuten, men matchen var då redan avgjord) var i sanning spektakulär underhållning av yppersta klass. Inför mötet mot Italien, som gått vidare från första gruppspelet på blott tre oavgjorda  samt en 2-1 seger mot Argentina i den andra omgången, var förutsättningen tyvärr den att det räckte med oavgjort för Brasilien.

DÄRFÖR vann Italien med 3-2 (och blev senare Världsmästare).

Men tre gånger i rad? Nej det hade knappast inträffat!

BoIS  har hela säsongen visat att så fort man drar upp bolltempot , hjälper varandra och kämpar, är alla de andra lagen i Div 1 Södra chanslösa. Därför, snälla BoIS och Agim Sopi – gå inte in med inställningen att ”ta en pinne” mot Karlskrona! Ni kan, bara ni vill, spela ut dem med 3 eller 4 mål !  Hur enkelt som helst – och det vet ni!

ALLA BoISare! Landskroniter!  Ställ upp, kom till IP på lördag kl 15 !

Pontus Eriksson

Med anledning av den rådande bostadsbristen, vill jag förmedla mina synpunkter. Idag är det framförallt unga människor som saknar möjlighet till eget boende. Trots att de kanske är välutbildade och har ordnad ekonomi, finns inga bostäder att uppbringa!

Att bygga nytt kostar enorma summor idag. Det går inte att bygga billigt idag, byggbranchen är inne i ”guldåldern” just nu.

Jag har personligen haft förmånen att kunna köpa och renovera ett antal äldre fastigheter under livet. Dock finns där regler som sätter stopp för många fastighetsägare! Dessa regler har säkert haft sitt berättigande under en längre tid, men med dagens enorma bostadsbrist…

Det jag syftar på, är alla de äldre fastigheter som finns idag, med sina oinredda vindar! I de fastigheter som fått möjlighet att inreda sina vindar, har man lyckats skapa de finaste utrymmena i huset. Som regel med murstockar och träbjälkar synliga, något som tilltalar den yngre generationen såväl som många andra.

I dagens samhälle finns inte längre behov av förvaringsplats på vindarna i samma utsträckning som tidigare. Den nya generationen är inga förvaltare, de lever nu och här.

Ungdomar har inga problem att gå upp ett par våningar, om man får ett eget boende. Dessutom lär det finnas ett begränsat antal grannar, som ev skulle kunna störas av en annan dygnsrytm.. och ungdomarna hade fått de modernaste lägenheterna.

Vindsvåningar ligger som regel på tredje plan eller högre. Vill man idag bygga till den våningen, kommer kravet på ”tillgänlighet” och handikappanpassning. Vilket innebär att komplettera fastigheten med hiss! Detta alternativ stupar på kostnaderna för denna åtgärd. De stora kostnaderna för att installera en hiss, står inte i relation till de intäkter man kan få, utav de begränsade antal lägenheter man kan tillföra i en byggnad.

Under många år har dessa regler dock sett till så att alla som bygger nytt eller bygger om, har sett till att där finns ett stort antal lägenheter som handikappanpassats. Om man under några år släpper på detta krav med tillgänglighet, har Sverige snart tillgodosett våra ungdomars behov! Jag anser att det är hög tid att prioritera vår kommande generation! Låt det gärna bli en valfråga nästa år, det parti som står för detta, kommer att få en hel generations röster.

I dagens Sverige hade detta varit en åtgärd som hade stimulerat byggbranchen och fastighetsägare hade kunnat få fram och tillgodose dagens behov till stor del! Detta hade framförallt gynnat de städer som redan förtätat kvarteren helt. Där det inte finns plats att bygga ytterligare. För ungdomar vill bo centralt! Här finns en fantastisk räddningsplanka och resurs, som Sverige borde frigöra! 

– Lätta på reglerna om tillgänglighet för de fastighetsägare som vill bygga till sina vindsvåningar!

Tommy Persson
Smakfull centrumutveckling Landskrona

Nej, barnen väljer så klart inte sina föräldrar men det är ofta där man finner skillnader i förutsättningar då vingarna skall bära i livets olika skeende. På så sätt har föräldrarnas allmänna intresse,utbildning och ekonomisk status.stor betydelse i fråga om barnens uppväxtmiljön och framtid.
Den omgivande miljön utanför hemmet betyder också mycket. Det kan som exempel innebära att uppmuntra ett intresse för deltagande i föreningslivet. Att bli sedd av omgivningen på ett positivt sätt är också viktigt där inte minst ett bra kamratskap, betyder mycket som en del i ett socialt nätverk . Inte minst en bra skola är av största betydelse.

Tveklöst är det en given sanning att ökade skillnader som berör människors levnadsstandar har ökat.
Vi vet också att boendesegregationen är mer påtaglig med problem som växande parallellsamhällen, vilket leder till att många såväl vuxna som barn hamnar utanför viktig samhällsgemenskap. För många barn kan det bland annat innebära följdverkningar vad gäller icke godkända slutbetyg i skolan med allt vad det innebär framöver.

Barndomen går inte att återskapa: Därför är det en viktig investering för såväl den enskilde individen som samhället i stort, att alltid satsa på en bra framtid för barnen.
Kanske är det dags att tona ned begreppen valfrihet och konkurrens som så ofta förekommer i politiska sammanhang
och istället lyfta fram ledord som samarbete och tillsammans när vi talar om hur samhället skall organiseras med goda förutsättningar för våra barn och ungdomar.

Olle Pålsson