Arkiv: Planket

Vi ställer krav på arbetslösa och försörjningsstödstagare. Uppfyller dessa inte vissa krav så får de sin ersättning sänkt eller i värsta fall blir ersättningen helt indragen. Egentligen inget konstigt då personers rätt till försörjningsstöd regleras i socialtjänstlagen, där finns krav på att man ska stå till arbetsmarknadens förfogande. Det handlar om skyldigheter och rättigheter. Dessa krav ställer vi sällan eller aldrig på våra nyanlända, många gånger i rädsla att bli utmålade som främlingsfientliga eller rasister. Detta sänder helt fel signaler, att det är helt okej att vara passiv för att få ta del av olika former av bidrag. Ni som följer politiken på riksnivå kan ju inte ha undgått hur Moderaterna de senaste åren köpt in en massa kopieringsapparater för att hinna med och kopiera SD:s förslag. Nu använder vi vår egen kopieringsapparat för att göra det omvända. SD vill införa integrationsplikt likt Vellingemoderaterna. Vi vill ställa krav på nyanlända som väljer att bosätta sig i Landskrona. Detta innebär att uppfyller nyanlända inte vissa krav så kommer de att få sitt bidrag sänkt eller helt indraget. Integrationsplikten innebär i korthet att nyanlända ska, inte bör, göra framsteg i SFI samt genomgå och få godkänt resultat på en kurs i samhällsorientering. Dessutom måste krav ställas att personen följer de aktivitetsinsatser som finns för att komma i arbete. Detta måste gälla alla vuxna, även föräldralediga och pensionärer. Arbetsmarknaden ska inte anpassa sig efter nyanlända, det är nyanlända som ska anpassa sig till arbetsmarknaden genom att höja sin kompetens. Vi kan skapa goda förutsättningar för våra nyanlända, men det är till sist upp till dem själva om de vill integreras, om de vill lära sig språket och arbeta. Gör din plikt, kräv din rätt – som arbetarrörelsen en gång i tiden myntade men som av någon anledning tappades bort. Att ställa krav är att bry sig.

Stefan Olsson (SD)
Kommunalråd

Läste på Landskrona Direkt politikernas synpunkter om torghandeln på Rådhustorget.
Min första reaktion var att alla läst samma ”manus” innan de uttalade sig. De fem tillfrågade politikerna återkommer samstämmigt om att ”det skall vara ordning och reda” på torget.

Naturligtvis skall det vara det, det är vi alla överens om. Men det är inte vad frågan gäller för torghandlarna, utan höjda taxor, mindre säljtid och regelverk som jagar bort handlarna p.g.a. minskad lönsamhet. Något de själva vittnat om.
– Stadsmiljöchefen säger sig ha fått synpunkter om dålig ordning av politiker och samtal med invånare genom klagomål på utbud, utseende och skötsel. Men kan inte dokumentera detta.
Själv har jag fått en hel del positiva kommentarer från ”invånare” efter min insändare med rubriken: ”Ett levande centrum, med ett dött Rådhustorg”? som tycker torghandeln är en viktig del av stadsbilden.
– Frågan till politikerna borde vara om de vill ha ett levande centrum med aktiv torghandel eller ett dött centrum och tomt torg?

Att torghandeln finns på Rådhustorget några timmar på lördagarna
hindrar inte andra säsongsarrangemang att hålla till där alla andra tider. Att gå på torget på lördagarna är inte bara ett folkligt nöje i Landskrona, utan i alla städer. Utveckla -inte avveckla-torghandeln  på Rådhustorget!

Benny Jönsson

Debatten kring torghandeln har böljat fram och tillbaka den senaste tiden. Nya regler, 90% dyrare arrende med 30% mindre öppettid  och ingen jultorghandel på Rådhustorget under december gör att torghandlarnas marginaler minskar och många av dem funderar nu på att
lägga ner sina verksamheter. Ett tomt och öde rådhustorg är väl inte vad politikerna vill ha när de i andra sammanhang försöker locka nya skattebetalare till Landskrona för ”att bo och verka”. För att staden skall utvecklas i takt med bostadsbyggandet måste den också vara attraktiv att vistas i. Att torghandlarna finns på Rådhustorget några timmar på lördagarna hindrar inte andra evenemang att hålla till där alla andra tider.

Så många är inte torghandlarna utan att man kan samsas om utrymmet, även med loppisutbudet. Att ”torga” på lördagarna är dessutom ett folkligt nöje och ett trevligt sätt att träffa folk.

Värna om Landskronas torghandel och jaga inte bort de handlare som finns med en massa nya regler och påbud. Utveckla istället torghandeln på Rådhustorget med att erbjuda större utbud av handlare som kan driva sina verksamheter med lönsamhet. Torghandeln på lördagarna är en mötesplats för många Landskronas invånare. Utveckla -inte avveckla- torghandeln på Rådhustorget!

Benny Jönsson

Beskattningsåret 2017 lider mot sitt slut. Det är snart dags att deklarera igen. För många blir det enkelt – ett ”enkelt” jobb. Det kan vem som helst utföra – på nätet. Men för en del skattskyldiga kan ”klickandet” sluta illa. Tänk om du inte rätt förstått instruktionerna och placerat några siffror i felaktig ruta.

Aha! säger Skatteverket och så blev det bråk. Och så kom du till mig den gången det begav sig. Ibland var det möjligt att reda upp situationen – men det krävdes detaljkunskaper. Att planera i god tid inför nästa deklaration var klokt.

Kritiken mot ”skattesystemen” har varit omfattande så länge jag minns (slutet 1960-talet).

Räcker gymnasiekompetens i svenska språket samt common sense för att rätt förstå reglerna och tillämpa dem, i verkligheten?

Inför införandet av den nya nu gällande Inkomstskattelagen (IL) skrev Lagrådet, som består av ledande jurister, i ett yttrande bl.a. följande:
”Lagrådet kan inte finna annat än att IL – liksom dagens regler – är av sådan komplex natur att det är en illusion att tro att de materiella reglerna får avsett genomslag i praktiken. Svårigheterna att rätt förstå reglernas innehåll och att få fram och kontrollera relevanta uppgifter – varvid transaktioner utförda av olika rättssubjekt under långa tidsperioder kan behöva klarläggas – torde ofta vara oöverstigliga. Som antytts tidigare synes ambitionen att lagstiftningsvägen lösa förhållandevis udda situationer ha ökat
under senare tid. En detaljreglering har visserligen den fördelen att förutsebarheten ökar för just de skattskyldiga som omfattas av de föreskrivna reglerna.” Se Regeringens prop. 1999/2000:2, del 3, Bilaga 6, sid. 366 – 367.

Med hänsyn till den pågående skattepolitiska debatten frågar jag dig:
Förstår du vad lagrådet menar? – För så här ser det ju ut i verkligheten.

Tommy Jonasson
f.d. universitetslektor i skatterätt vid Lunds universitet

Röda Korset i Landskrona genomförde igår en utbildning i ” Röda Kors kunskap”
Fem nya medlemmar deltog och jag lyssnade lite vid sidan av.
Tänk vad mycket det finns att lära! Bra diskussioner om hur vi behandlar varandra och hur vi samtalar. I skuggan av ” me too” kampanjen väcks bra och viktiga tankar.
Tack Barbro!

Sylva Rampe
Röda Korset
Landskrona

Några ytterligare synpunkter på Stefan Olssons text, ”Nej han bodde inte här”.

Jag uttrycket mig lite slarvigt när jag använde ordet bodde, det handlar ju om att vara
mantalsskriven. Är man mantalsskriven i Sverige så skall i princip skatten betalas här.
Men vi har en massa skatteavtal som sätter grundprincipen många gånger ur spel och i
det här fallet har det ingen betydelse eftersom ingen i ansvarig ställning har anklagat Leif
Östling för att ha begått något olagligt, så vitt jag vet.

Att redovisa siffror berättar mycket om den som gör det. Här redovisar jag samma siffror
men på mitt sätt, utgångsläge 2015 eftersom det året är den senaste statistik jag har
tillgång till:

Av dina siffror kan man ungefär beräkna att Leif Östling hade en månadsinkomst av
tjänst på ungefär 3 500 000 kronor av det betalade han 25% i skatt vilket skulle ge
honom i börsen cirka 2 600 000 kronor.

En svensk arbetare, som till exempel producerade bilarna som Östling också hade sin
inkomst från, hade en medelinkomsts enligt LO på 25 300 kronor per månad och på det
var skatten 20%. Kvar i börsen är då 20 300 kronor.

Onekligen lite skillnad på 3,5 miljoner 20 tusen kronor.

Egentligen borde vi tacka Leif Östling för att vi har fått igång den här debatten. Eller skall
vi sitta och darra för att Sveriges näringsliv totalkraschar den dag han inte är med oss
längre.

Det bästa vi kan få ut av det här är att några fler får upp ögonen för att det ekonomiska
system som styr oss är helt galet och börjar verka för en förändring mot en ekologisk
och jämlikhetsmöjlig ordning.

Så var det, det där med kommunalrådstiteln. Minns jag rätt, ni var tre som delade på en
kommunalrådsbefattning? I så fall är du ju enbart 1/3-dels kommunalråd? Eller?

Till sist skulle jag vara mycket tacksam för att få veta vad ditt parti praktiskt gjorde för
att förhindra Allianspartiernas skattesänkningar under mandat perioden 2010/2014 som
drabbade och belastade pensionärerna. Det är väl inte fel och påstå att många med låg
pension fick betala för att ung och stark med arbete skulle få lite mer i börsen.

Arne Nilsson,
fortfarande beroende av min rollator som nu bävar för att
bussarna skall börja gå på Rådmansgatan. Kolla in gatan så förstår ni.

Personer med missbruksproblem är ofta en bortglömd grupp i vårt samhälle.
De här personerna har naturligtvis hamnat i missbruk av olika skäl. Det kan vara en skilsmässa, ekonomiska problem, sjukdom osv, som är orsaken till missbruket. För de här individerna är det i nuläget i stort sett omöjligt att få en bostad.
Detta eftersom det krävs nykterhet om de ska få plats på någon form av de akuta boendelösningar som staden erbjuder.
Människovärdet ska inte vara avhängigt om man lyckas bli fri från sitt missbruk eller ej. Nu har Sverigedemokraterna lyckats få igenom ett yrkande i Individ och familjenämnden, om ett sk. lågtröskelboende (detta som tidigare kallades Härbärgen) som innebär att alla oavsett missbruksproblematik, har rätt till att få tak över huvudet för natten, möjlighet att sköta sin hygien och få ett mål mat i sig. Det här boendet kommer att startas nästa sommar och det känns väldigt positivt att även den här utsatta gruppen av människor ska få känna att de blir omhändertagna.

Lars Ekvall
Mona Andersson
Kristina Drwiega Magnusson

Igår var det Kulturmingel på Landskrona Teater. Det är andra gången jag bjudits in till detta evenemang. Det är andra gången jag ser att Visfestival Landskrona inte finns med i den resumé som görs över kulturåret. Den Gyldene Freden på Landskrona teater fick heller inte ens ett hörn.

Visfestival Landskrona är ett evenemang som 2015 startade kl. 12:00-24:00 på fredagen och lika på lördagen. 22 artister uppträdde under två dagar plus att det var speciellt program för barnen. 2016  startade vi inte förrän 14:00 och var klar 22:00 såväl fredag som lördag. 14 artister uppträdde under två dagar. 2017 hade vi utökat antalet artister och slutade 23:00 båda dagarna. Artister som Mats Paulson, Pierre Ström, Jeja Sundström, Ewert Ljusberg, Kajsa-Stina Åkerström, Jack Vreeswijk, Dan Hylander, Susanne Alfvengren och många, många fler har utöver lokala stjärnor stått på scenen.

Alla tre åren har Kulturen lämnat bidrag 2015 30’, 2016 70’ och 2017 50´.

Det är märkligt att inte det får plats i ett bildspel över det gångna kulturåret. Det får mig att känna som om visor från den unika svenska visskatten som är att betrakta som kulturarv inte räknas i Landskrona. Finalen på kulturminglet var två låtar på engelska. Skäms kulturen i Landskrona för vårt språk?

Vänliga hälsningar
Birger Sölverud
Vissångare
Medlem YTF

Varför väljer man att bygga om hela Landskrona Stad samtidigt?
Det går ju inte att köra någonstans, utan att det är kaos, kaos och kaos.
Ta exempelvis:
Österleden från Mc Donalds in till stan.
Dom flesta övergånga/korsningar/rondeller längs Ringvägen.
Löpargatan ut mot Drottningen.
Norra Infartsgatan in mot stan.
Fabriksgatan.
Postarondellen.
Vid museet och Rådhustorget.
Mikis pizzeria ut mot Puls Arena.

Listan kan göras längre.
Det är mycket irriterande att detta görs samtidigt.
Man kommer inte fram någonstans.

Marie Johanneson

Hej Arnela!
Häromdagen fick jag ”Magasinet om Landskrona för Landskrona” nummer 2 – 2017 i brevlådan.
I skriften finns en artikel med rubriken ”Fler i jobb är målet för Arbetsmarknad Landskrona” (sid. 8 – 9). I artikeln finns en intervju med en landskronatjej Arnela Komarevic, 26 år, som just fått besked om fast anställning hos Landskrona Kommun efter en tid på ”Enkla jobb”.
Arnela får frågan: ”Vad tror du att (du) gör om tio år?”
Arnela svarar: ”Åh, det är en svår fråga, men kanske att jag återupptar mina studier och är färdig socionom.”
Min fråga, lite nyfiket, till Arnela: Varför väntar du?

Tommy Jonasson
f.d. universitetslektor i skatterätt vid Lunds universitet