PLANKET - Inlägg på denna sida är insändare och åsikterna är skribentens egna

Jönsaplan och annan exploatering

Oavsett namnet, menar jag att det måste vara färdigbyggt runt Nyhamn nu. Vyn med Sofia Albertina kyrkas västfasad bakom hamnen och med Tranchellska Huset i vänster förgrund får bara inte förstöras. Här kan tilläggas att Sveriges Television använde sig av just denna vy i flera viktiga scener i Carin Mannheimers TV-serie från 2001, ”Fru Marianne” med Cecilia Frode, Per Morberg och Loa Falkman i huvudrollerna. Det Tranchellska huset (också med Nyhamn i förgrunden) användes för att markera ”hoppet från landsbygd till stad” och huvudpersonerna gifte sig i Sofia Albertina, som zoomades in från fiskeskutan Lilly’s hamnplats.

Börja istället bebygga tomterna där VW-importen en gång i tiden låg – och senare Rotfruktscentralen, samt godsbangården. Här kan man till och med bygga en
skyskrapa delad mellan lågprishotell, hyreslägenheter, kontorshotell, bostadsrätter samt ett lite lyxigare hotell med en restaurang på toppen. Låt säga på
45-50 våningar. DOCK endast under förutsättning att byggnaden inte liknar en funktionalistisk skokartong på höjden (typ 12-våningshuset huset som just nu färdigställs på Väster. Inspireras istället av Skyskrapan i Västerås, vilken är ett utomordentligt bra exempel på att höga byggnader inte nödvändigtvis måste vara fula.

Stoppa också bygget på gamla Campingplatsen ! Tänk om ! Och bygg hus som passar samman med en förlängning av Nedre Borstahusen. Enligt planerna skall
annars grå och ytterst trista plattor forma exteriören av en samling exakt likadana hus uppföras. Kommunen är annars i full färd med att uppföra stadens i särklass fulaste bostadsområde, på den bästa lediga tomten ! Jag vädjar till de som läser detta – köp inte något av dessa hus ! Ni kommer inte kunna trivas i en så grå och trist samling likadana fastigheter. Och att sedan bli av med dem med vinst kommer bli extremt svårt. Jag vet inte vem som arkitektoniskt ansvarar för dessa planer, men rekommenderar dem att t.ex. studera Ön i Limhamn , Staffanstorps totala ombyggnad samt framförallt Jackeriborg vid Hjärups pågatågsstation.
Eller på närmare håll de sydligast belägna två områdena i Västra Fäladen. Med färg, variation och mysighet.

Pontus Eriksson,
Landskronit sedan mitt födelseår, 1964

Jönsaplan?

Jag har växt upp i Landskrona. Kan någon förklara för mig var namnet ”Jönsaplan” kommit i från?

MVH Gertie Manktelow

Svar direkt:
Hej,
Åke Jönsson skriver så här i Historien om en stad:
”Området framför kyrkan var på stadsplanerna på 1700-talet tänkt som ett torg. Något riktigt torg blev det aldrig, men området fick sedermera namnet Nyhamns torg. I folkmun kom det mest att benämnas Jönsaplan. Om hur det namnet uppstått är emellertid okänt”

På 1879 års karta heter torget Nya Torget för att på stadskartan från 1918 ha just namnet Nyhamns torg. Östra torget härrör från stadsplanen från mitten av 1700-talet då tanken var att det också skulle anläggas ett kyrkotorg i väster.

Vänliga hälsningar
Lena Hector
Stadsantikvarie, Landskrona Museum

Dålig sida

Får säga att de som har ändrat Direkten har nog sovit när de gjorde det, tusan vad den har blivit dålig. Bara ett stort hopkok. Nä, gör en ny sida.

Bengt Ahlström

Nu för det vara nog: Stoppa nyårssmällarna!

Ännu en nyårsnatt har passerat. Jag tillbringade nyåret utomlands, men när jag kom hem igen var min mailbox och telefon fyllda av meddelanden från upprörda och ledsna Landskronabor.

Budskapet var detsamma i snart nog alla meddelanden: Snälla, gör något åt det okontrollerade avfyrandet av fyrverkeripjäser veckorna innan nyårsafton. Detta oskick varar i veckor, och skrämmer många barn och gamla. För att inte tala om djurägare som får droga ned sina husdjur för att de ska överleva smällandet. Tänk på att våra husdjur har enormt mycket bättre hörsel än vi människor.

År efter år kommer rapporter om vildsint smällande runt om i Landskrona med skadegörelse och bränder som följd, utan någon som helst reaktion från de styrande i staden. Anmärkningsvärt, särskilt som problemet kan åtgärdas. I ett flertal städer har man genomfört ett lokalt förbud mot försäljning och användning av fyrverkeripjäser. I stället anordnar kommunerna sina egna fyrverkerier.

En sådan lösning vore perfekt för Landskrona. Jag kan tänka mig ett barnfyrverkeri kl. åtta på kvällen, följt av huvudfyrverkeriet vid midnatt. Konceptet är alltså med framgång prövat i andra kommuner.

Sverigedemokraterna kommer lägga en motion om detta i fullmäktige som förhoppningsvis kommer att kunna behandlas före nästa nyårsafton. Vi är skyldiga landskronaborna den tryggheten att kunna gå ut i vintermörkret under framtida nyårsaftnar utan att riskera fysiska eller psykiska skador.

Ett riktigt Gott Nytt År till er alla
Önskar
Stefan Olsson (SD) kommunalråd

Landskrona drömmarnas stad

Landskrona är en bra stad. En av Landskronas styrkor är att många goda krafter vill bidra till att göra kommunen till en bättre plats att leva på.

Landskrona betyder mycket för många, så även för mig. Landskrona är platsen där många har växt upp, där vi gick i skolan, haft vår första förälskelse eller när BoIS tar tre poäng. Alla Landskronabor har sin historia om om vår stad.

Men Landskrona är samtidigt en delad stad med stora problem som måste lösas. Skillnaderna mellan fattiga och rika är för stora och har dessutom ökat under de senaste åren. Landskrona har bland den högsta arbetslösheten i Skåne, barnfattigdomen breder ut sig och sociala orättvisor minskar sammanhållningen och skapar oro och otrygghet. Ett samhälles utveckling kan bedömas utifrån hur dess befolkning mår och hur rättvis hälsan är fördelad mellan olika sociala grupper i kommunen.

Därför behöver vi behöver satsa på ett lokalt kunskapslyft i stället för besparingar i välfärden. Vi behöver satsa på utbildning, näringslivet och på välfärdsjobb i stället för besparingar i välfärden.

När människor vill läsa till nya kunskaper och öka sina möjligheter på arbetsmarknaden ska det vara öppna dörrar in i utbildningssystemet.

Alla människor bär på drömmar om stort och om smått. Det kan vara att komma in på den där utbildningen, att få köpa eller hyra den där lägenheten eller att få arrangera ett kulturevenemang eller något så enkelt men ändå så svårt att få ett jobb, en egen försörjning.

I dag lever 24 procent av ungdomarna i Landskrona med drömmar men utan jobb, utbildning eller praktik.

Vi socialdemokrater har lagt förslag på ett tillväxtråd. Att kommunen tillsammans med näringslivet, arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter tillsammans kan knäcka den massarbetslöshet som Landskrona har. Detta är bara ett förslag av dem som socialdemokraterna i Landskrona har lagt.

Landskrona kommun måste bli mer attraktiv för den som vill förverkliga sina drömmar.

Tillsammans kan vi bygga Landskrona helt.
Jonas Esbjörnsson (S)
Oppositionsråd  

Nya Landskrona Direkt

Den nya hemsidan ser bra ut, men det kommer att ta en tid att vänja sig vid den.

Mvh / Bengt Nissler

Jönsauppropet

Att området kring rådhuset och affärsgatorna utgör Landskronas hjärta är väl något som vi alla spontant känner och kan vara överens om. Men stadens lunga? Det måste vara området kring Sockerbrukshamnen, med sin friska och luftiga stämning och härligt marina karaktär.

Detta område är unikt. Det förenar en stor öppenhet och vidd – en känsla av hav och äventyr – med en sammanbunden, helgjuten bebyggelse som kransar hamnarnas vattenytor. Från Tranchellska palatset, via Stadshuset, vår marinkyrka Sofia Albertina och Bergsoehuset till de charmigt och organiskt blandade byggnaderna längs Nyhamns östra kaj, finns det ett underliggande, harmoniskt ackord. Det är marint, det är historiskt och det är – mest av allt – gemensamt. Här bor man, men framför allt: här möts man. Det är detta karaktärsdrag hos området – Landskronas lunga – som en klok och framåtsyftande stadsplanerare omgående skulle ta fasta på.

Denna fiktiva stadsplanerare skulle givetvis inte missa chansen att än mer betona områdets marina och charmigt gammaldags atmosfär. Jönsaplan, som bara ligger där och väntar som en glömd, aningen nedsolkad pärla, skulle återfå sin status som Västra torget från 1700-talsplanerna. Den nya, vackra Peter Brobergs bro skulle få central betydelse. Bostadshus skulle byggas, javisst, men låga byggnader som inte döljer den intagande gamla bebyggelsen. Restauranger skulle lokaliseras dit, javisst, men små mysiga ställen med somriga uteserveringar vid kajen, inte något i stil med dagens planer som bara liknar hiskliga turisthotell på Mallis. En park skulle anläggas, en brygga byggas längs kajen, en segelskuta med sommarservering ankras invid. Ja, så snart helheten hade stått klar för planeraren, skulle idéerna ha flödat – ingen av dem dyrare eller mer orealiserbar än de fula kolossbyggnader som planeras idag, snarare tvärtom.

För övrigt råder det ingen brist på förebilder, vare sig i Sverige eller i motsvarande småstäder i Danmark och Tyskland. Där har man insett värdet att av framhäva och göra tillgängligt sitt genuina, historiska arv, inte av några akademiska skäl utan som ett led i ett strategiskt ekonomiskt tänkande för hela staden. – Men Landskrona? Oavsett vem som styr i Stadshuset tycks man ha fastnat i en 1960-talsmässig syn: en oreflekterad beundran för det så fint moderna, storskaliga och nya; alltså just det som dessvärre alltid visar sig åldras och förfulas och förfalla snabbare än något annat. Och parat med denna beundran ett förakt, eller kanske bara dum oförståelse, inför det som folk faktiskt vill ha: genuina mötesplatser med hög mysfaktor!

Detta är ett föråldrat tänkande, kära kommunledning. Det leder Landskrona in i en återvändsgränd, inte minst i förhållande till det resultat ni syftar till: att få fler skattestarka invånare till staden. Även om man kallt planerar för en sovstad – vem vill bo i ett 60-talsbetonat sovgetto? Till sist kan man inte längre locka med ”havsnärhet”, om vyn fullkomligt stängs igen av betongklossar.

Vi som bryr oss om Landskrona, dess hjärta och lungor och dess genuina anda – låt oss samlas i ett uppror mot dessa kallsinniga planer att förfula och förstöra vår stad! Låt oss visa hur många vi är, och hur varmt det ligger oss om hjärtat. Vi kan försöka påverka beslutsfattarna i en vettig riktning – lyckas vi bara delvis, är det också en seger, och lyckas vi inte alls, har vi åtminstone inte hängts i tysthet. 

Gudrun Back

Ett förslag

Jag föreslår, att polisen öppnar två filialer. En på Dammhagskolan och en på Koppargården. Då minskar ju utryckningstiderna och man sparar bensin. Ett miljövänligt alternativ. Bra för kringboende.

Bengt Nissler

Sent ska syndaren vakna…

Ja, men J-A Beer, det får du ju förstå… att jag som 2:e v.ordf och del av oppositionen i Omsorgsnämnden i Landskrona inte kan lägga en av informationspunkterna från alla av våra möten på minnet. Jag hoppas sannerligen att du förstår att jag måste lägga min politiska energi på de ärendena på vår dagordning där det finns möjlighet för mej som del av oppositionen att påverka. Och även om du nu inte har förstått detta så kan jag här och nu informera dej J-A Beer, ordförande i Omsorgsnämnden, att jag tycker att livet är allt för kort för att lägga energi på sådant som jag ändå inte kan påverka.

Punkterna information från förvaltningen är precis det punkterna antyder en envägskommunikation om vad man sysslar med på förvaltningen i dagsläget och denna information är inte uppe för politisk behandling utan läggs därefter till handlingarna.

Däremot vill jag gärna så här offentligt framföra att jag som del av oppositionen är oerhört tacksam över att jag blev inbjuden att delta i den husesyn av eventuellt aktuell fastighet för ett framtida Trygghetsboende i vår stad och det därpå följande dialogmötet med berörda parter. Om detta är vad du J-A åsyftar med 2 tidigare möten så är det rätt.
V ad du glömde nämna i din insändare var att det första mötet ni hade för att diskutera ev framtida Trygghetsboende efter ytterligare kritik från bl a våra pensionärsföreningar blev jag däremot inte inbjuden att medverka på.

Nu behöver du inte vara orolig över det J-A Beer. Jag är glad över att du sent omsider insåg att det kunde vara konstruktivt och av politisk vikt att även bjuda in mej från oppositionen att delta i detta med att få till ett bra Trygghetsboende med allt vad det innebär för staden som helhet och kanske framför allt för våra kommande äldre i Landskrona.
Tack för den inbjudan J-A Beer!

Nästkommande möte i frågan om framtida Trygghetsboende som du nu så glädjande dessutom inbjuder mej till inte bara med armbågen utan t om offentligt ser jag fram emot.
Vem vet… då kanske jag kan ha med mej hela den SOU 2015:85 som nu är ute på remiss med mej. Vi lever ju nu trots allt i ett land styrt av en Socialdemokratiskt statsminister.

Alinda Zimmander (S)
2:e v.ordf Omsorgsnämnden

Regeringen, miljöpartiets och EU-kommissionens besynnerliga miljöpolitik

En bra sätt att stimulera övergången till förnybara bränslen är att locka med lägre priser. Ett förnybart bränsle som varit populärt i Sverige är etanol eller som det heter vid pumpen – E-85. Men vad händer nu?

EU-kommisionen har protesterat mot att den svenska regeringen har undantagit förnybara bränslen från koldioxidskatt. Detta, menar EU-kommissionen, snedvrider konkurrensen mellan förnybara och fossila bränslen. EU-kommissionen lutar sig mot de EU-regler som säger att man inte får gynna ett slags bränsle mot ett annat.

Självklart har tidigare ingen koldioxidskatt tagits ut på förnybara bränslen. Förnybara bränslen ger ju ingen ökning av koldioxidutsläppet.

Efter regeringens miljöfientliga eftergivenhet mot EU-kommissionen kommer skatten för E-85 att öka med 1,18 kr per liter från och med januari 2016. Efter nyår kommer det att bli dyrare att köra på miljövänlig E-85 än på vanlig bensin.

Från nyår kommer skatten att höjas på bensin med 55 öre och på diesel med 60 öre per liter. Nu när råoljepriset sjunkit till historiskt låga nivåer har bensinen och dieseln gått ner i pris. Den nya skattejusteringen hade gått att svälja om denna skatt gått till utveckling av förnybara bränslen.

Det har precis varit en miljökonferens i Paris och Paris ligger inte långt från Bryssel. Man kan undra om inte EU-kommissionen hört talas om koldioxidutsläpp eller växthuseffekt? Beslutet riskerar att lägga en våt filt över utvecklingen av förnybara bränslen.

Eller har socialdemokraterna och miljöpartiet helt enkelt tänkt kortsiktigt och ”sålt ut våra miljövänliga bränslen”? Helt enkelt för att öka skatteintäkterna? Det är inte bilarna som är problemet det är bränslet!

Sven Svederberg
Ordförande Centerpartiet
Landskrona