Foto: Pär Lindkvist.
S:t Johannes Döparens katolska kyrka i Landskrona är ett levande centrum för katoliker i Landskrona med omnejd. Samtidigt är kyrkan och församlingen en länk tillbaka till den tid då katolicismen var allenarådande i Landskrona liksom i övriga Norden. Och passande nog bär kyrkan samma namn som Landskronas ståtliga gotiska kyrka: Johannis Baptistae, invigd i början av 1400-talet under den katolska tiden. Sorgligt nog revs den i mitten av 1700-talet i samband med utbyggnaden av Landskrona som fästningsstad. Men då hade katolicismen sedan drygt 200 år försvunnit ur staden.
Reformationen under 1500-talet innebar att den katolska religionen avskaffades och slutligen helt förbjöds i Norden. Trehundra år senare innebar liberaliseringen av religionslagarna att den katolska kyrkan kunde återkomma. Hur gick detta till? Vilka hinder mötte katolska präster och ordenssystrar som etablerade sig i Norden? Hur har katolska kyrkans ställning i Norden förändrats över tid?
Ja, det var just dessa frågor som var på agendan i går när Katolska församlingen och Föreningen Norden i Landskrona arrangerade en föreläsningskväll med Yvonne Maria Werner, professor i historia vid Lunds universitet. Hennes specialområde är katolicismens historia i Norden efter reformationen och hon har publicerat en rad arbeten på temat.
Yvonne Maria berättade om den konfliktfyllda tid som följde på reformationen, som efter 30-åriga kriget utmynnade i att det var de värdsliga herrarna, kungar och furstar som bestämde vilken kristendom som skulle gälla i riket. Om man som enskild inte accepterade detta stod valet mellan att frivilligt lämna riket eller att förvisas; i värsta fall kunde konsekvensen även bli fängslande eller avrättning.
Det är först under slutet av 1700-talet som situationen börjar förändras. Upplysningstidens tankar om individens frihet och mänskliga rättigheter, däribland tanken om att religion är varje enskild individs ensak, förde Yvonne Maria fram som grundläggande för den förändring som skedde. En förändring som öppnade upp för katolicismens återkomst i norra Europa, där protestantismen var dominerande, och därmed även i Norden.
Från mitten av 1800-talet kom den katolska kyrkan att återetableras i Norden och katoliker tillerkännas samma rättigheter som övriga medborgare, med början i Danmark genom grundloven av 1849. I Sverige togs dock de sista begränsningarna bort så sent som 1951. Under lång tid var medlemmarna i katolska kyrkan i huvudsak inflyttade katoliker och deras ättlingar. I Sverige var det fram till 1873 förbjudet för en svensk medborgare att tillhöra katolska kyrkan. Men genom ett aktivt missionsarbete i Norden ökade antalet konvertiter och med tiden kom många kända nordbor att anamma den katolska tron; Yvonne Maria förde bland andra fram: den danske författaren Johannes Jørgensen, den norska nobelpristagaren i litteratur Sigrid Undset samt den svenska akademiledamoten, författaren och översättaren Gunnel Vallquist. Och så även Elisabeth Hesselblad som etablerade den svenska grenen av Birgittinorden; 2016 helgonförklarades hon av påven Franciskus. Vidare betonade Yvonne Maria att den katolska kyrkan i Norden i dag har biskopar födda i vart och ett av de nordiska länderna. I dag har vi även Nordens förste kardinal: Anders Arborelius, uppvuxen i Lund.
Men Yvonne Maria poängterade samtidigt att vägen inte varit konfliktfri. Tiden fram till 1960-talet präglades av animositet mellan den katolska kyrkan och de lutherska statskyrkorna i Norden. Dialog och samverkan var inte på agendan. Det är först i och med det så kallade andra vatikankonciliet (1962–65) som den katolska kyrkan öppnade sig för den moderna tidens strömningar. Och därmed även för dialog och samverkan med andra kristna kyrkor såväl på övergripande plan som lokalt. I Landskrona träffas regelbundet företrädare för de olika kyrkosamfunden i staden.
I dag är katolska kyrkan ett växande samfund i Landskrona, Sverige och Norden. Yvonne Maria summerar: ”Den katolska kyrkan i Norden är i dag en nordisk kyrka”.
Man vad är det då som får människor att söka sig till katolicismen? Ja, enligt Yvonne Maria, som själv är katolik, är det kyrkans tydlighet och sammanhang. Det kan sammanfattas i sökandet efter och bejakandet av: auktoritet, traditioner, helgon & helighet, hierarki, liturgisk skönhet, gudsnärvaro och mystik.
Jag är säker om att alla de drygt 40 åhörare som var på plats fann Yvonne Marias föredrag intressant och givande. Samtalen efteråt, vid fikat i församlingssalen, gav tydliga indikationer om att så var fallet.
Avslutningsvis: ett stort och varmt tack till Katolska församlingen i Landskrona och då särskilt till kyrkoherde Fader Tadeusz och församlingens sekreterare Barbara Wiatrak.
Jan Nilsson
Ordförande
Föreningen Norden i Landskrona
norden.landskrona@gmail.com
