Ståendes som höstens gren i vindens,
med känslor,
rörelse,
Utåt sett i styr men,
ansiktet styvt som torrt löv smulandes i handen.
Gräset doftar bomber från skyn,
hängandes på stråna,
Träffandes i jordens växling mot tjäle.
Vill jag trampa på mönstret från sylvassa blad?
Gubben i keps körandes lördag morgondag, släpper arom av bensin som
tjocknar i vindens inandning.
Eller låta dobbarna bilda sitt eget mönster
En bruten gest,
i ordningens raka linjer,
Likt fågelvägens sträckning,
högt över vägmärken,
Och trafikregler
Föräldrar hängandes över den vita linjen,
som den nyfikne grannen bakom häcken.
Barnen försöker,
Slentrianmässigt
Bemöta förväntan någonstans där himmelen möter havet.
Domaren med håret i motvind,
blåser visselpipan,
Ljudet tjuter och,
försvinner bland buskarna.
Matchen har börjat.
Adin Vreva
