Den tidigare Landskronabon, dödgrävaren, översättaren, fotoamatören och inte minst musikskribenten på den eminenta musikbloggen 482mhz.com, Niklas Löfgren, vet mest om Pelle Ossler. Antagligen mer än vad gitarristen, sångaren, låtskrivaren och konstnären med sommarboende på Ven stundtals själv har koll på.
Varför får våra läsare inte missa torsdagens spelning?
– Därför att Ossler live är en urkraft. Ossler live är katarsis. Man går därifrån helt förstörd och alldeles lycklig, svarar Niklas Löfgren,
Vad är det i Pelles väsen (natur) som gör honom till det geni han är?
– För min del handlar det om hur Ossler kan sätta ord på hur det är att vara en kämpande, trasig, hopplös människa i en lika trasig och hopplös värld. Men han blir aldrig defaitistisk, han tummar aldrig på skönheten, och mitt i all svärta lyser alltid empatin. Vidare omvandlar han även allt detta till lika fantastiska ljud med sitt fullständigt unika och vidunderliga gitarrspel.
Hur många spelningar ska du själv se på turnén?
– Högst oklart om jag kommer iväg. Privatekonomin ligger i respirator, låter Niklas Löfgren hälsa från hemmet i Västergötland.
Från skogarna och åkerlandskapet i Tvärred är det gott och väl tre timmars körning till Landskrona. Frågan avslutningsvis får naturligtvis bli om han saknar något från tiden i stan.
– Det finns massor jag saknar med Landskrona. Till exempel hamnkranarna i dimma. Den salta luften. Den berusande och befriande exilkänslan jag hade under mina fem år där.
En av dina kanske tre bästa låtar genom tiderna är ”Lergraven”. En fenomenal och nervslitande tvåfrontsattack med text och gitarr. Berätta allt om den låten! Jag har grubblat på den i 15 år. Efter mina fem år i Landskrona vet jag åtminstone att Lergravsvägen ligger på Ven.
Pelle: Jag hörde en väldigt fin låt av LT Fisk som heter ”Märgelgraven” och det sammanföll i tid med oron att något av mina små barn skulle drunkna i en närliggande märgelgrav på just Ven. De här skånska märgelgravarna är lite spöklika. De grävdes en gång för att hämta märgel (kalklera) att sprida över åkrarna. Numera är det en rest från en svunnen tid som är miljöskyddad, så de ligger kvar här och var ute på åkrarna fyllda av mörkt stillastående vatten. Har hört att bönder genom åren använt gravarna för att dumpa både traktorer och döda hästar. Så det är bilden av en son som efter många år är tillbaka i sitt numera öde föräldrahem och tänker på ett barndomstrauma till ljudet av ett väggur som tickar iväg livet på sitt oresonliga sätt.
Läs Niklas Löfgrens initierade intervju: Ossler-klassikern Ett brus firar 15 år – intervju med Pelle Ossler, Conny Nimmersjö, Ulf ”Rockis” Ivarsson och Christian Gabel
Biljetter till konserten hittar du på Tickster
Lyssna på Ett brus
