Annons
Onsdagen den 8:e december
Dagens namn: Virginia

Veckolånga värmeböljor en del av framtiden i Landskrona

I snart en månads tid har det mer eller mindre bjudits på sol- och badväder i Landskrona. Här en bild från gårdagens solnedgång i Borstahusen.

I takt med att klimatet förändras blir heta dagar allt fler. Om 50 år väntas Landskrona ha mellan en och två veckors sammanhängande värmebölja en typisk sommar. Det visar Newsworthys analys av data från SMHI.

Annons
 

Värmen håller i sig och möjligen kan vi få regn i början på nästa vecka. Årets sommar har bjudit en lång räcka av varma sommardagar och nätter i Landskrona. Visa dagar  har en dopp i sundet knappt ens svalkat.
– Jag tror aldrig det varit så höga temperaturer i badvattnet som i år, sa en rutinerad åretruntbadare till Landskrona Direkt i förra veckan. 

Långa perioder med dygnsmedeltemperaturer över tjugo grader har varit relativt ovanligt i Sverige. Men i framtiden kan värmeböljor som under den rekordheta sommaren 2018 vara regel snarare än undantag. Landskrona väntas få mellan nio och 20 sammanhängande dagar med värmebölja en typisk sommar om 50 år, alltså dagar där dygnsmedeltemperaturen är över 20 grader.
Under 90- och 00-talet innehöll en typisk sommar i Landskrona – i statistisk bemärkelse – av sammanhängande värmeböljor på högst några dagar.

– Vi ser värmeböljor som en av de större riskerna kopplat till att klimatet förändras. De blir både fler och intensivare, säger Ida Knutsson, utredare vid enheten för miljöhälsa på Folkhälsomyndigheten.

 

Landskrona saknar mätstation för historisk data
Att klimatet värms upp syns redan i SMHI:s historiska data. Under de senaste decennierna har värmeböljorna blivit fler och längre. Landskrona saknar en mätstation med historisk temperaturdata. I Lund, där man uppmätt dygnsmedeltemperaturer sedan år 1863, registrerades den längsta sammanhållna värmeböljan år 2018. Då låg dygnstemperaturen över tjugo grader 26 dagar i sträck.

 

SMHI:s framtidsprognos 
SMHI tar fram detaljerade framtidsscenarion, som gäller för åren 2069 till 2098, där de tittar på hur framtidens klimat kan komma att se ut, beroende på hur halterna av koldioxid utvecklas under resten av århundradet. Det mest optimistiska scenariot bygger på en värld där utsläppen börjar minska år 2040, något som kräver kraftfulla klimatåtgärder. Det mer pessimistiska bygger på att utsläppen fortsatt ökar genom hela århundradet.

Framåt slutet av århundradet väntas de längsta värmeböljorna under ett typiskt år bli ganska lika den extremt varma sommaren 2018.

Men det här representerar en medelsommar. Även i framtiden kommer det att finnas både varmare och kallare somrar, så ett ovanligt varmt år i framtiden kommer värmeböljorna att vara längre ändå.

Dygnets medeltemperatur kan kännas lite abstrakt, men om medeltemperaturen är 20 grader innebär det i genomsnitt att dagens högsta temperatur når mellan 25 och 26 grader, enligt SMHI.

Längre värmeböljor i södra Sverige
En svensk normalsommar har under åren 1991-2013 bestått av sammanhängande värmeböljor på högst några dagar.
Om 50 år väntas längsta sammanhängande värmeperioden vara minst fem dagar i stora delar av landet, även om vi agerar kraftfullt mot klimatförändringar.

Fortsätter utsläppen i stället i dagens takt väntas Mälardalen och södra Sveriges kustpartier få värmeböljor som varar tre till fyra veckor. Det är alltså de mest befolkade delarna av landet som får flest varma dagar.

Men även om norra delarna av landet väntas ha färre riktigt varma dagar kan de som ändå finns, slå hårdare. Detta beror på att tröskeln för negativa hälsoeffekter är lägre i områden med lägre temperaturer, säger Christofer Åström, som är forskare på institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
– Hälsokonsekvenserna vid samma temperatur är mycket högre i norra länen, så även om vi har färre dagar med värmebölja i norra Sverige kan det slå hårdare.

Allt fler äldre – största riskgruppen
Effekterna av riktigt varma temperaturer märks omedelbart i dödlighetssiffrorna. En studie från Umeå universitet har visat att dagliga dödligheten ökar med tio procent om maxtemperaturen överskrider 26 grader tre dagar i sträck. Blir det mer 30 grader ökar den med ytterligare tio procent. Det är framför allt äldre personer och andra som har underliggande sjukdomar som är i riskgrupp.

Om 50 år väntas var fjärde person i Sverige vara 65 år eller äldre, upp från var femte i dag. I Landskrona väntas 30 procent av befolkningen vara 65 år eller äldre.

Under värmeböljan 2018 dog drygt 700 fler personer än normalt, enligt Folkhälsomyndighetens beräkningar.

– Det är inte vanligt att man dör av värmeslag i Sverige. Det är ofta att man har andra underliggande sjukdomar, att man har problem med hjärta och cirkulation och helt enkelt dör av hjärtfel. Kroppen får svårt att hantera den här överskottsvärmen och det blir ytterligare en påfrestning på det bakomliggande hälsotillstånd som man har, säger Ida Knutsson vid Folkhälsomyndigheten.

Borgholm står inför störst utmaningar
Vissa av landets kommuner står inför större utmaningar än andra, med både hög andel äldre invånare och stor risk för långa värmeböljor. Borgholm, på Öland, väntas ha i genomsnitt mellan 10 och 26 dagar med värmebölja om 50 år. Samtidigt är prognosen att hälften av kommunens invånare kommer vara 65 år eller äldre.

Grafen nedan visar prognosen för antalet dagar med värmebölja om vi agerar kraftfullt mot klimatförändringar, alltså det mer optimistiska scenariot.

 

Metod
Hur vet ni hur lång en värmebölja blir i framtiden?
– Vår analys bygger på SMHI:s modellerade data, som visar ett genomsnitt av årets längsta sammanhängande period med dygnsmedeltemperatur över 20 grader för åren 2069-2098. Utifrån dessa väldigt lokalt nedbrutna prognoser har vi räknat ut medelvärdet för varje kommun, säger Jens Finnäs på nyhetstjänsten Newsworthy.

När SMHI tar fram analyser på framtidens klimat gör man det för olika scenarier. Det finns alltid osäkerheter när man gör antaganden om framtiden. Dessa scenarier visar vilka effekter olika framtida halter av växthusgaser i atmosfären väntas ha.
– Vi redovisar här två scenarion: RCP 4.5 (det optimistiska) och RCP 8.5 (det pessimistiska). RCP 4.5-scenariot bygger i korthet på att de globala utsläppen börjar minska år 2040. För att detta ska bli verklighet krävs alltså en kraftfull klimatpolitik. RCP 8.5-scenariot visar antar att utsläppen fortsätter att öka genom hela århundradet, utan tillkommande klimatpolitik..

Var kommer uppgifterna om dagens temperaturer från?
– Längden på värmeböljor i dag bygger också på modellerad data och är ett genomsnitt för åren 1991-2013. De senaste årens siffror, exempelvis den väldigt varma sommaren 2018, är därför inte medräknade.
Den observerade temperaturdatan kommer från den närmaste mätstationen, räknat från kommunens mittpunkt, som har en tillräckligt lång och relativt obruten historisk tidsserie.

Hur vet ni vilka delar av landet som kommer att ha högst andel äldre år 2070?
– Befolkningsframskrivningen kommer från SCB, som gör en framskrivning av folkmängd kommunvis nedbrutet per ålder. Därifrån har vi räknat ut andelen av totala befolkningen 2070 som väntas vara 65 år eller äldre. För att räkna på kommunerna som står inför störst utmaningar har vi multiplicerat det modellerade antalet dagar med värmebölja (för scenario RCP 4.5) med andelen invånare som är 65 år och äldre.

Vad är en värmebölja?
– Det finns ingen internationell definition av värmebölja. SMHI definierar det som en period där dygnsmedeltemperaturen är över 20 grader. Dygnsmedeltemperaturen är en sammanvägning av dygnets högsta och lägsta temperaturer samt temperaturen vid givna tidpunkter.

 

Annons
Annonser






















Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser