Politiken om den dyra gymnasienotan

Allt fler väljer programmen på Öresundsgymnasiet. Men det hjälper föga rent ekonomiskt då kostnaden för de som studerar utombys ökar i en högre takt än budgeterat.

Vi har i tidigare artiklar skrivit om kostnaderna för gymnasieungdomar från Landskrona som väljer att studera i andra städer. Landskrona Direkt har nu siffrorna för vårterminen 2020 och dessa visar att det fria skolvalet kostar Landskrona långt över 100 miljoner kronor årligen.

”Varför tycker inget parti att det är viktigt att Landskrona har en attraktiv och bra gymnasieskola?”
Så drastiskt formulerade Landskrona Direkt en ingress inför valet 2018, då frågan om den lokala gymnasieskolan förde en tynande tillvaro och knappast fanns på något partis dagordning. Elevtappet till kranskommuner var rekordstort och kostade staden i runda slängar lite drygt 10 miljoner kronor i månaden (!).

Karin Jönsson är chef för ekonomiavdelningen på utbildningsförvaltningen och hon informerar om hur siffrorna ser ut idag, två år efter valet.
– Under vårterminen 2020 fick vi in intäkter på 4 033 000 kronor från andra kommuner, meddelar hon och syftar på elever från andra kommuner som studerar på Öresundsgymnasiet.

Det är dock inte tillnärmelsevis i närheten av summan som Landskrona stad betalar ut till andra kommuner för elever som väljer att plugga utombys.
– Vi har betalt ut 68,7 miljoner kronor. Då gäller detta alla elever som går på fristående och kommunala skolor utanför Landskrona. Och det gäller alla program, skriver Karin Jönsson i ett mailsvar.

Det talas idag om en elevökning på Öresundsgymnasiet men trots detta är summorna som betalas ut till grannkommunerna i stort sett desamma som 2018. Pengar som kunnat skapa en attraktiv gymnasieskola på hemmaplan. Hur ser politikerna på det idag?

Landskrona Direkt har skickat följande frågor till samtliga partier i kommunfullmäktige.

  1. Vad har ni för kommentar till siffrorna?
  2. Vad tror ni är anledningen till att ungdomarna till stor del väljer att studera i andra städer?
  3. Hur vill ditt parti komma tillrätta med problemet?
  4. Hur tycker ni att en eventuell satsning ska finansieras?

Svaren publiceras i den ordning svaren inkom.

Torbjörn Brorsson (M)

  1. Rätten för våra barn och ungdomar att få välja skola måste stå över det kommunala egenintresset. Vi som kommun har kostnader vare sig de väljer att gå i skolor i Landskrona eller i Helsingborg.
  2. Studieorten är oerhört viktigt och många ungdomar väljer Lund och Helsingborg för att det är större städer. Framför allt skolorna i de centrala delarna lockar elever.
  3. Vi kan enbart konkurrera med kvalitet och att våra egna skolor måste vara så attraktiva att eleverna vill stanna i Landskrona.
  4. De kommunala och fristående skolorna ska ha samma ekonomiska förutsättningar. Vi kan inte satsa extra kommunala pengar för att behålla elever, utan det måste vara med kvalitet och rätt förutsättningar. Bra personal, rätt lokaler, pedagogiskt material av rätt kvalitet och ett intresse av lärandet är det viktigaste.

Elvir Mesanovic (MP)
Han väljer att inte svara på frågorna utan skickar ett generellt svar.

Det fria skolvalet gör att alla elever och föräldrar har rätt att söka till de skolor de vill, både fristående och kommunala skolor.  Nämndens och miljöpartiets ambition har alltid varit att göra gymnasieskolan attraktiv att fler elever söker inom staden. Genom att flytta gymnasieskolan i centrum och satsa på lärmiljöprogram och bygga ett nytt varumärke Öresundgymnasiet har bidragit till att vi har idag över 500 elever och en 38-procentig ökning bland förstahandssökande. Vi har nytt ledarskap och fantastiska pedagoger och elever på gymnasieskolan. Utvecklingen går i rätt riktning, men det finns mer att göra och vi kommer att lyckas nå vårt mål att inom några år bedriva en gymnasieskolan med ca 700 elever.

Miljöpartiet vill satsa på gymnasieskolan, med en attraktiv gymnasieskolan och en positiv utveckling av centrum/öster kommer att bidra till en positiv sökbild. Det finns en antagen investeringsbudget på ca 50 miljoner kronor som kommer att möjliggöra investeringar av gymnasieskolan där målet är samlokaliserat gymnasieprogram i centrum.

Ungdomar kommer alltid att lockas av storstäder som Lund, Helsingborg där gymnasieskolan är större med fler elever. Därför är det viktigt att investera även i stadskärnan och göra staden attraktiv samtidigt som vi har alla gymnasieprogram i centrum. Vi ser en positiv sökbild och det kommer att förändras över tid där Öresundsgymnasiet blir det självklara valet. Landskrona stad växer och blir attraktiv för varje dag där gymnasieskolan är en av alla andra pusselbitar. Stadskärnas utveckling, handel, nya etableringar, ny bostäder och fina parker allt runtomkring spelar också stor roll för gymnasieskolans framtid.

Stefan Olsson (SD)

  1. Det är inte hållbart! Varken ekonomiskt eller demografiskt. Detta är inte är unikt för Landskrona, utan det är ett flertal kommuner i Skåne som brottas med samma problematik. Landskrona behöver en välmående och utmanande gymnasieskola där elever från alla stadsdelar och byar känner sig hemma. Eleverna, det vill säga stadens framtid, måste få känna att det är faktiskt är värt att utvecklas i vår kommun.
  2. Ryktet om Landskrona som en oroshärd och kriminellt paradis är svårt att tvätta bort. Men man kan dock inte skylla allt på en orättvis ryktesbild. Gymnasieskolan i Landskrona var i det närmaste totalt oförberedd och oförmögen att anpassa sig när det fria skolvalet kom i kraft. Det tog inte lång tid innan alla inbyggda och tillbyggda problem inom administrationen, demografin och själva skolbyggnaderna visade sitt rätta jag, och den dåvarande gymnasieorganisationen kollapsade mer eller mindre. 20 år av politiskt oförmåga tar lång tid att reparera.
  3. Vi förordar en tätare dialog mellan Öresundsgymnasiet och blivande elever tillsammans med deras föräldrar. Vi vill även visa för eleverna att de med en utbildning i Landskrona kommer att vara minst, om inte mer, förberedda på vuxenlivet än om de gått på en skola i Helsingborg eller Lund. Vi vill visa för föräldrarna att livspusslet och ungdomarnas trygghet blir bättre av att de går i Landskrona. Då slipper de behöva stressa med pendling och sena timmar på orter runt om eller långt bort i Skåne. Vi trycker på ståndpunkten att vi från politiskt håll måste vara väldigt tydliga i vårt stöd till lärarkåren. De som utbildar våra elever måste känna sig trygga i att våga säga ifrån när det behövs men också känna ett rejält stöd när det blåser hårda vindar. Stökiga elever ska inte få diktera villkoren i klassrummen! Vi är och kommer vara återhållsamma med att gå med på extravaganta satsningar på nya gymnasieprogram som inte har någon realistisk möjlighet att få ett fungerande elevunderlag. Det riskerar att återigen urholka gymnasiets ekonomi och rykte.
    Vad som egentligen är allra viktigast för Öresundsgymnasiet är att de för tillfället får lugn och ro att jobba med kärnan i deras uppdrag. Det handlar om att leverera bra resultat och få ungdomar som lyckas i livet. Vi är övertygade om att det är den bästa både för skolan, de framtida eleverna och kommunen på sikt. När det gäller kostnaderna som skenar för eleverna utombys måste Landskrona tillsammans med de andra städer och kommuner med samma problematik sluta sig samman och förhandla fram nya fungerande avtal med de fyra skånska storkommunerna (Malmö, Lund, Kristianstad och Helsingborg).
  4. Öresundsgymnasiet har byggt upp en stabil grund att kunna arbeta från. Skolan är sakta men säkert på rätt väg ekonomiskt och resultatmässigt. Som politiker måste man ibland låta projekt och satsningar få ta rot och börja växa, istället för att dränka det i gödningsmedel direkt. Detta genom omprioriteringar i investeringsbudget och att i dagsläget vara mycket restriktiv när det gäller att sälja av eller privatiserat. På grund av bräckligheten i kommunens ekonomi, i pandemins spår, kan vi kan för tillfället inte utföra några stora och omfattande förändringar.

Lisa Flinth (L)

  1. Även om skolorna i de större städerna erbjuder samma program som Öresundsgymnasiet har man ofta unika inriktningar/profiler och även nationellt antag till spetsutbildningar som vi inte kan erbjuda i Landskrona. Den som får chansen att gå en nationell spetsutbildning med fokus på matematik lockas högst troligt till den där lilla extra ansträngningen i studierna.
    En jämförelse av nettokostnaden för kommunernas totalkostnad för gymnasieverksamheten visar att Landskrona inte sticker ut. Vi ligger strax under snittet för landets samtliga kommuner men också under kommuner som Kävlinge, Lomma och Eslöv som alla är kommuner som precis som vi kämpar med konkurrensen storstadsstudier innebär.
    Källa: KOLADA – Nettokostnad för gymnasieskola, dividerat med antal invånare totalt 31/12 2019. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser alla aktiviteter som ingår i gymnasieskolans verksamhet. Avser samtlig regi. SCB:s Räkenskapssammandrag. 
  2. Förklaringen är säkert samma i Landskrona som i övriga landet, unga söker spänningen som de större städerna erbjuder och möjligheten att få träffa nya människor.
    Flera kommuner runt om i landet med närhet till större städer har inte längre kvar någon kommunal gymnasieskola. Vi är stolta över att vi kan erbjuda Öresundsgymnasiet som fler och fler elever väljer som sitt förstahandsval och där både studieresultaten och elevantalet ökar.
  3. I grunden ser vi det som positivt att eleverna kan välja en gymnasieutbildning som passar just dem.
    För att komma till rätta med problemet med prisökningstakten för gymnasieutbildningsplatserna agerar Landskrona stad aktivt för att få till en överenskommelse. Målsättningen är att ska säkerställa så att framtidens unga också ska ha möjligheten att fritt välja gymnasieskola – även utanför den egna kommunens gräns.
  4. Just nu är vi mitt upp i en storsatsning där vi samlar gymnasieskoleverksamheten och rustar upp lokalerna. Det är en viktig insats för att skapa attraktiva lokaler och ett spännande undervisningsmiljö för både elever och personal.
    Annars är målet att hålla i och hålla ut. Fortsätta ha fokus på kunskap, studiero och trygghet för att bygga en attraktiv gymnasieskola. Under hösten kommer vi vässa vår kommunikation för att fler ska få en rättvisande bild av Öresundsgymnasiet.

David Bergström (V)

  1. Skolpengsystemet är ett system som likt friskolesystemet, det fria skolvalet och kommunaliseringen bör vridas tillbaka och göras om.
  2. Att elever väljer att börja gymnasieskola i större städer är inget nytt, elever som börjar närma sig vuxen ålder vill prova sina vingar, och genom att studera i annan stad så får man känna av en del utav friheten redan som ungdom. Det kommer alltid att förbli så, och det behöver nödvändigtvis inte vara ett problem heller. Där problemet ligger är elevpengen och hur vi finansierar våra skolor.
  3. Vänsterpartiet vill att staten ska överta huvudansvaret för skolväsendets samtliga områden för att garantera alla likvärdiga ekonomiska och kompetensmässiga förutsättningar. Fram tills det är möjligt så måste vi justera den kommunala skolbudgeten utifrån de faktiska behoven. En budget som lyfter våra pedagoger och barn, inte en budget som pressar våra skolledningar.
  4. I grund och botten vill vi se en nationell röd skatteväxling, men då den uteblir på grund av sittande regering så måste man se över möjligheten med en kommunal skattehöjning. Utav Sveriges 290 kommuner så har enbart 20 kommuner lägre skatt än oss, vilket visar att vi har god marginal att höja skatten. Vårt grundmål är att finansiera och utveckla vår välfärd.

Sven Svederberg (C)

  1. Utbildningar som inte finns eller planeras i Landskrona som Naturbruksgymnasier och olika typer av idrottsgymnasier ska kunna finnas tillgängliga i framtiden för Landskronas ungdomar. Däremot finns det ett för stor efterfrågan på teoretiska utbildningar och en för liten efterfrågan på yrkesförberedande utbildningar.
  2. Efterfrågan på utbildningar i andra städer styrs av utbildningars kvalitet men också av förväntad kvalitet. Det finns också ett drag till universitetsstäder med ett större utbud av underhållning och nöjen.
  3. Sverige har inte längre råd att låta alla gå den utbildning man vill utan att snegla på efterfrågan på arbetsmarknaden. Det finns redan ett stort avhopp från teoretiska utbildningar även på universitetet och lämnade studier utan examen och detta kan knappast skapa trygga och glada människor. Därför är det nödvändigt att hårdare kvotera utbildningar efter efterfrågan på arbetsmarknaden. Det vi diskuterat är att knyta yrkesutbildningar närmare företagen vilket vi också motionerat om.
  4. Yrkesutbildningar kostar mera än teoretiska utbildningar. Att styra utbildningen efter efterfrågan måste vara ett statligt beslut då detta inte kan ske i en enskild kommun. Räknar därför med att dessa satsningar kommer att finansieras av staten.

Fatmir Azemi (S)
Han väljer att inte svara på frågorna utan skickar ett generellt svar.

Det som är glädjande är att antalet elever som väljer Landskrona har blivit fler. Men samtidigt har kostnaderna ökat. Eftersom man har det fria valet att studera på övriga orter, så lockar storstädernas puls i närheten av Landskrona. Varför situationen ser ut så som den gör har vi socialdemokraterna också funderat på. I vårt budgetförslag för 2020 har vi en attsats som lyder;

Vi socialdemokrater föreslår kommunfullmäktige att;
Ge i uppdrag till utbildningsnämnden att undersöka orsaken till varför ungdomar från Landskrona bortprioriterar vår stad för att istället studera i Helsingborg eller exempelvis Lund. Hur ska vi göra Landskrona mer attraktivt för dem att studera i Landskrona istället?

Själv skulle jag föreslå att vi har en bred diskussion med elever inför skolvalet och även med studievägledare.

Läs mer:

Till arkivet