Arkiv: Planket

De människor och företag som valt att bosätta sig och vill bedriva sin verksamhet utanför tätorten ska ges goda möjligheter.

Tyvärr blir äldre detaljplaner ofta ett hinder därför att de inte längre är anpassade till de behov och krav som ställs i dag på ett boende. I plan och bygglagen (PBL) finns det inte någon uttalad gräns för vad som kan göras inom ramen för ändring av en detaljplan. Ändringen ska dock uppfylla plan och bygglagens krav på tydlighet och rymmas inom syftet för den befintliga detaljplanen.

I enskilda fall är det staden som avgör om det är lämpligt att ändra en detaljplan eller om den befintliga planen ska upphävas och ersättas med en ny. Kommunen kan även ta bort, justera eller lägga till i en detaljplan genom att upphäva en geografisk del av den. Digitaliseringen innebär att det är enklare i dag att ändra i en detaljplan flera gånger så länge som tydlighetskravet uppfylls. Det kan bl.a. handla om ett område där staden upprepade gånger medgett avvikelser mot en viss planbestämmelse vid bygglovhandling. Ändringen kan även behövas för att föra in bestämmelser som att skydda kulturmiljöer eller klimatanpassning som bl.a. kan innebära förbud att bygga källare pga. översvämningsrisk. Äldre planer kan även kompletteras genom att öka eller minska byggrätten eller lovplikten i befintlig bebyggelse.

Landskrona stad är så mycket mer än själva tätorten. Landsbygden som utgör den största ytan får inte åsidosättas. Vår kommun består, förutom tätorten, av öppna landskap och skogar samt en fantastisk strandlinje. I miljöbalken (MB) regleras strandskyddet med syftet att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden, där det skyddade området normalt är 100 meter från strandkanten. Länsstyrelsen kan även utöka strandskyddet upp till 300 meter. Den som vill bygga inom ett strandskyddat område kan söka dispens om särskilt skäl finns. Kommunen kan också upphäva strandskyddet för ett område i samband med att en ny detaljplan antas om det finns särskilda skäl för det.

Vi sverigedemokrater anser att om kommunen ska ha en levande landsbygd, så måste positiva förhandsbesked och bygglov meddelas och beviljas i större utsträckning då både PBL, och miljöbalken tillåter avvikelser och dispenser. Det handlar även om hur lagarna tolkas. Och inte minst att en politisk vilja finns för att skapa möjligheter för de som vill bo på, och utveckla landsbygden.

Daniel Engström (SD)
Ledamot kommunstyrelsen

Emil Fennstam (SD)
Ledamot stadsbyggnadsnämnden

I höstas kunde vi höra stadsbyggnadschefen Johan Nilsson stolt presenterade det nya kallbadhuset i Landskrona och han berättade att det var efterfrågat och att det finns ett stort intresse i samhället för att vinterbada. Han sa också att de flesta kommuner längs västkusten har kallbadhus och att snart kan även Landskrona stoltsera med detta. Det är förstås jätteroligt att Landskrona får ett kallbadhus och att de ca 80 medlemmarna i föreningen ”Doppingarna” får sitt kallbadhus.

I början på detta år kunde Johan Sjöberg, chef för Landskrona stads tekniska avdelning, berätta om att det skulle sättas ut badhytter som skydd för vinden vid vinterbad. Vilket är toppen att kunna ta skydd bakom när man klär om.

På ”Landskrona Direkt” kan jag i veckan läsa en kommentar, att det är oklart om och när Vens badbryggor kommer att återställas.

Nu är frågan när det skall satsas på Ven? Varje år kommer det hundratusentals turister hit, och som tillför mycket, både för oss som bor här men även för Landskrona stad. Skulle man då inte kunna bygga nya bryggor för att möta turisternas krav? Och lyssna på vinterbadarnas krav om en väderbeständig brygga som ligger i hela året? Många vinterbadare önskar sig också en badhytt och kanske inget kallbadhus men väl en bastu.

Vi har drygt 4 procent (kanske fler som jag inte känner till) vinterbadare på ön räknat på fast- och fritidsboende. Skulle det finnas en bastu i anslutning till en brygga skulle siffran lätt fördubblas. Jag badar i princip varje dag, några badar ett par gånger i veckan och några mer sällan.

Om jag använder dessa procent på Landskrona stad så skulle det finnas cirka 2 000 vinterbadare i Landskrona om vi skall jämföra antalet vinterbadare på respektive ställe. Har Landskrona så många med tanke på de stora satsningar som görs för vinterbadarna? 

Vänligen
Lotta Bengtsson

De senaste åren har varit fyllda av upprörda röster och inslag angående betygsinflation, både i marknadsskolor och kommunala!
Jag är inte ett dugg förvånad. Detta är en följd av att man gjort om utbildning till ett varuhus som helt styrs av tillgång och efterfrågan!
Skolverket, politiker, debattörer med flera har påtalat detta och insett att vi måste förändra utbildningsvaruhuset.
Jag har inget mot att man kan välja skola utifrån den pedagogik som skolan jobbar efter.
Marknadsskolans effekter måste ändras. Skolpengen måste ses över, de ekonomiska konsekvenserna för den kommunala utbildningsverksamheten mm, mm!
Sist men inte minst elevsegregationen, betygsinflationen som båda är en direkt följd av att utbildning har blivit ett varuhus med kunder och försäljare istället för elever, lärare och föräldrar!
Varken regeringarna Bildt eller Persson insåg / ville inse detta!
Jag vill se en ny skola där inte vinster eller lågavlönade icke legitimerade lärare mm är vägledande både i marknadsskolor och kommunala!
Studiero, stöd utifrån behov, legitimerade lärare, valfrihet mm är vad jag hoppas på!

Håkan Lans

”Kärleken är blind” säger man. Den förälskade är svår att övertyga om något annat än den bild han har. Att Sven Svederberg är förälskad i kärnkraft är tydligt när man läser alla hans ord här på Planket. Överdrifterna är hisnande och felaktigheterna många.

Beslut om att avskaffa effektskatten på kärnkraftsel (den infördes faktiskt i slutet av 1990-talet) skulle avskaffas år 2018 fattades 2016. Så när två reaktorer avvecklades av kraftbolagen 2017 respektive 2019 så var det känt för dem att den skatten skulle bort. Ändå såg de ingen lönsamhet i att fortsätta driften.

Kärnkraft är den säkraste elproduktionen skriver Sven och bortser från det enorma potentiella hot mot allt liv en olycka med härdsmälta skulle innebära. Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima blev smärtsamma påminnelser och har tvingat fram allt hårdare säkerhetskrav. Bland annat dom kraven gör kärnkraften så dyr att väldigt få i världen investerar i nya kraftverk. Finland bygger två, med rysk teknik tydligen. Jag kanske är fördomsfull, men det gör mig lite orolig.

Med den tänkta kostnaden för satsningen på förnybar energiproduktion i Sverige skulle man kunna bygga 40 kärnkraftverk skriver Sven. Det är huvudsakligen privata företag som investerar i ny kraftproduktion.  Är det då inte konstigt att ingen av dem har sett det som Sven har sett? Att kärnkraft är både billigast och säkrast?

Göran Nyström

Sverigedemokraterna Landskrona är mycket positiva över utvecklingen ute i Karlslundsområdet. Konkreta åtgärder, som utgått från Sverigedemokraternas politik och som Sverigedemokraterna har varit med och arbetat fram och genomfört, har förbättrat och gjort området tryggare. Polisen har bland annat tagit bort Karlslundsområdet som ett ”särskilt utsatt” område. En stor eloge till polisen som jobbat intensivt för att få bort kriminaliteten och göra området tryggare för de boende.

Samtidigt arbetar Sverigedemokraterna Landskrona för att föreningsidrotten ska främjas genom nya eller upprustade lokaler och bättre kommunikationer. Idrottshallen, ritad av Arne Jacobsen ska restaureras och så behövs en ny och modern ishall som fyller morgondagens behov.

Absolut viktigast är att en ny ishall innehåller två fullstora rinkar. Det möjliggör betydligt fler matcher och träningar både för ishockey och konståkning.

Dessutom blir det möjligt till betydligt större arrangemang i denna hall både cuper och tävlingar inom både ishockey och konståkning. Två isytor bidrar också till betydligt humanare träningstider. I dagsläget tränar till exempel 14-åringar fram till kl. 21:20 vissa dagar i veckan. J-20 tränar på måndagar fram till 22:30 osv. Hockeyskolan med de minska barnen kan förhoppningsvis starta lite senare på dagen. I dagsläget är det kl. 08:10 på lördag morgon som gäller på helgen. Allmänhets åkning gynnas också av två rinkar då man inte behöver ta allmänhetens tider för att kunna genomföra matcher mm. Viktigt är också många och väl tilltagna omklädningsrum samt förråd.

Det är styrgruppen för Karlslundsområdet som ska förverkliga en upprustning och renovering av idrottsområdet, där både politiker och tjänstemän ingår. Detaljplanen för området ska antas av kommunfullmäktige i juni. Från Sverigedemokraternas sida ser vi gärna att man tänker långsiktigt när det gäller hela idrottsområdet, även IP, badet, idrottshallen och Karlslundsskogen. Gärna någon form av äventyrspark eller något i stil med hembygdsparken i Ängelholm. En fullständig upprustning när det gäller IP måste till, framför allt med tanke på de olika kraven på en arena om du spelar i Superettan eller Allsvenskan, som vi hoppas BoIS snart spelar i. Det är inte frågan om BoIS ska spela i allsvenskan, utom när de gör det. Då måste Landskrona stad ha inriktningen klar redan nu för att göra Landskrona IP till en godkänd arena för allsvenskt spel. För Sverigedemokraterna är detta en självklarhet!

Stefan Olsson (SD)
Kommunalråd

Daniel Engström (SD)
Kommunstyrelsen

Hur kan man vara med i Centerpartiet och tycka om kärnkraft? Förklaringen är att jag delvis vuxit upp i ”ljuset” av Ringhals kärnkraftverk men också att jag stannat kvar vid energiöverenskommelsen från 2009. Faktum är att min/ vår föräldrageneration har byggt upp en elproduktion som betraktades som bäst i världen. Kärnkraft som baskraft, vattenkraft som reglerkraft och med kraftvärme (el-värme) när det blir riktigt kallt. Vi har varit försörjda med stabil och billig el oavsett om det är kallt eller varmt.

Kärnkraftsomröstningen 1981 kom i skuggan av olyckan i Three  Mile Island där ingen människa blev skadad. Tekniken fungerade precis som det var tänkt med enbart materiella skador som följd.

Märkligt att vi hade en folkomröstning efter knappt 10 år med kärnkraften medan vi nu har ytterligare 41 års mycket god erfarenhet. Men fortfarande lutar sig rikspolitikerna mot resultatet av folkomröstningen som är 41 år gammal.

Vad blev beslutet? Jo att kärnkraften skulle läggas ner när ersättningskraft finns tillgänglig. I Energiöverenskommelsen från 2009 släppte Centerpartiet sitt gamla krav på att kärnkraften skulle avvecklas. Tvärtom blev resultatet att gamla kärnkraftverk skulle kunna ersätta av nya men begränsat 10 stycken.

Kärnkraft är det bevisat säkraste sättet att producera elkraft. Kärnkraft är till och med säkrare än vindkraft och solenergi. I hela världen har kärnkraften under 70 år varit orsaken till att ca 90 personer avlidit eller kommer att avlida enligt Forbes Magazine. Alla avlidna hänförs till olyckan i Tjernobyl som saknade all västerländsk säkerhetsutrustning.

Men är vindkraft lika miljövänligt som det låter? Statliga Vattenfall har beräknat att ett kärnkraftverk under hela sin livscykel dvs byggnation, drift och rivning motsvarar ett utsläpp av koldioxid på 4 gr/kWh. Jämförelsevis motsvarar ett vindkraftverket ett utsläpp av 12-14 gr/kWh (fossilgas ca 480 gr och kol ca 900 gr/kWh).
I detta perspektiv kommer nedstängningen av kärnkraften att förorsaka ökade utsläpp av klimatgaser om man ersätter kärnkraft med vindkraft. Vindkraft kräver också en ersättningskraft för när det inte blåser. Det är därför vi inte kommer att behöva ett oljekraftverk i Karlshamn utan många. Precis som om rädslan för koldioxiden nu är borta!
Miljöpartiet har hela tiden varit emot kärnkraften. När MP kom in regeringen 2014 måste man ha fått fritt spelrum i energipolitiken. Man blev på det klara med att stänga kärnkraftverken inte skulle bli gratis utan mötas av kompensation från ägarna av kärnkraftverken. Av denna anledning tillkom effektskatten 2014 men bara på kärnkraft. Effektskatten höjdes successivt fram tills dess Vattenfall protesterade och informerade om att all kärnkraft nu är olönsam. Vattenfall menade att nu lägger vi ner all kärnkraften.

En överenskommelse kom till stånd om att lägga ner fyra kärnkraftverk – två i Ringhals och två i Oskarshamn. Det är så det politiska mantrat uppkom.
Kärnkraften lägger ner sig själv eftersom den är olönsam. Att påstå att kärnkraften lades ner av ekonomiska skäl är djupt ohederligt för att inte säga en ren lögn.

Jag lägger en länk till Solcellskollens podcast där Miljöpartiets Lise Nordin ”skryter om” hur det gick till att lägga ner kärnkraften.
https://solcellskollen.se/podcast/lise-nordin-om-vad-som-komma-skall-ienergipolitiken

Att kärnkraftverken skulle vara i dåligt skick och dyra att rusta upp är också gravt felaktigt. Alla de sex kärnkraftverk som är i bruk är upprustade enligt kraven för generation tre. Även de nedlagda Ringhals 1 och 2. Det innebär att de är upprustade med oberoende härdkylning. Så för Ringhals 1 var det bara ett godkännande som saknades.
Uppenbart har Socialdemokraterna låtit Miljöpartiet hållas för att få behålla makten. Dessa båda partier är lika ansvariga för nedläggning av fyra kärnkraftverk. Inte heller resten av regeringsunderlaget är utan skuld.

Det vi också fått höra till leda är att det billigaste sättet att producera el är via vindkraft. Märkligt när kärnkraften kan producera el för ca 25 öre/kWh medan
vindkraften behöver minst 40 öre/kWh. Då finns inte systemkostnaderna inräknade. Jag har genom en motion påpekat vikten av att även vindkraften måste ansvara för sin del av nätstabiliteten. Denna motion hoppas jag att alla i fullmäktige kommer att stödja.

Jag har bett politiker om kalkyler om vindkraftens kostnader utan att ha fått några. Hänvisar till Swecos utredning från 2015.
https://www.skekraft.se/wp-content/uploads/2017/08/Sammanfattningrapport-100-procent-fornybart.pdf

I förslaget med 100% förnybart finns reservkraft av fossilgas motsvarande 5,5 kärnkraftverk och efterfrågeflexibilitet motsvarande 2 kärnkraftverk. Det här
med att man ska dammsuga på natten och inte på dagen. Kostnaden för 100% förnybart kommer att hamna på 1650 miljarder kr. Men det var före batterifabriken och fossilfritt stål.

För att förstå summan 1650 miljarder motsvarar det kostnaden av att bygga ca 40 nya kärnkraftverk. Eller om Tyskland hade valt att bygga kärnkraft i istället för vind och sol hade de nu kunnat lägga ner alla kolkraftverk och inte behövt någon rysk gas och varit koldioxidfria.

Om det blir riktigt kallt räknar alla länder runt Östersjön att köpa el av varandra. Det kommer inte att gå för det är bara Norge som har el att sälja.
Enda möjligheten att rädda elnätet kommer att bli att stänga av elnätet områdesvis.

Vi har bara sett början på kraftigt växlande elpriser. När det blir kallt kommer elpriserna att rusa. Vi riskeras att drabbas av samma energifattigdom som
särskilt drabbat England. Människor fryser ihjäl därför att de inte har inte råd att värma sina hus när elpriset kan stiga upp mot 30 kr/kWh.

Vi får lära oss att framtiden är elektrisk. Men varför göra att för att minska elproduktionen och samtidigt öka skatten som nu är ca 50% av elkostnaden?
Det är en mental politisk ”härdsmälta”!

Sven Svederberg (C)
Ven

Svar på Sven Svederbergs (C) insändare om elkrisen

Det var den borgerliga regeringen 1991-1994, där Centerpartiet ingick, som inledde arbetet med att reformera elmarknaden som en del i ett större avregleringsprogram för att ”återställa en fungerande marknadsekonomi” (Prop 1993/94:162). Processen inleddes av regeringen Ingvar Carlsson redan 1990 och genomfördes slutligen av socialdemokraterna 1996. Det innebär alltså dels att elmarknaden har varit avreglerad i 25 år, dels att den genomfördes i enighet över blockgränsen, där Centerpartiet sa ja. Den 1 november 2011 delade Svenska Kraftnät in landet i fyra elområden. Uppdelningen gör det tydligt var i Sverige det finns behov av att bygga ut stamnätet för el. Den ger också en tydlig indikation på var i landet det finns behov att öka elproduktionen för att bättre motsvara förbrukningen i just det området och därmed minska behovet av att transportera elen långa sträckor. En bärande tanke med en avreglerad marknad är att investeringar ska ske på marknadsmässiga villkor. I verkligheten har elmarknaden sedan avregleringen varit föremål för energipolitik som systematiskt har syftat till att driva investeringar i en viss riktning. Särskilt viktiga har åtgärderna varit som införts för att ställa om till förnybar elproduktion och för att begränsa utsläppen av växthusgaser. Energipolitiken bestäms både i Sverige och på EU-nivå.

Regeringens lösning: el-bidrag för att betala skyhöga skatter
Människor runt om i landet tvingas nu leva med konsekvenserna av regeringens energipolitik. 400% ökning av elpriset jämfört med december 2020 är ett faktum. Det är inte bara elpriset som rusat i höjden, även drivmedelspriserna har skenat. Efter årsskiftet nådde dieselpriset över 20 kr per liter, (näst) högst i världen. Nu försöker regeringen rädda ansiktet genom att betala ut el-bidrag till en tredjedel av Sveriges hushåll, bara för att vanligt folk ska kunna betala samma regerings skyhöga skatter. Socialism i ett nötskal.

När regeringen med stödpartier valde att avveckla Ringhals 1 & 2 blev det uppenbart att höga elpriser var att vänta, då vi som en följd av detta blir mer beroende av den fossila elproduktionen i våra grannländer. Mindre vindkraftsproduktion när det blir riktigt kallt i kombination med ökad efterfrågan på el under vintern i Sverige är inget nytt. Därför föreslog SD i höstas, som enda parti, ett tillfälligt slopande av elskatten under de värsta månaderna – vilket övriga partier då sa nej till.

 Nu tävlar istället samma partier om att genomföra vårt förslag. I panik betalar regeringen nu ut el-bidrag till de hushåll som drabbats av högst elräkningar. Bidraget motsvarar dock enbart hälften av de skatteintäkter som tagits i samband med de höjda elpriserna, resten behåller Magdalena Andersson och co. Sverigedemokraterna föreslår istället en sänkning av elskatten som idag motsvarar ca 25% av kostnaden på elräkningen. Vi föreslår även en sänkning av bensinskatten som utgör omkring 60% av bensinpriset. Dessa skattelättnader skapar möjlighet att planera sin vardag för svenska hushåll såväl som en konkurrenskraftig industri. Vi förespråkar utöver detta en betydligt lägre reduktionsplikt än regeringen.

Med våra förslag får alla mer kvar i plånboken. Redan den 1 maj kommer en första efterlängtad sänkning av skatten på drivmedel att genomföras som en följd av SD/M/KD-budgeten. Ett regeringsskifte till hösten är absolut nödvändigt för att få tillbaka energipriserna till en nivå som svenska hushåll klarar av och förtjänar.

Därför väcker det ett löjets skimmer över Sven Svederbergs (C) påstående om att det är Socialdemokraternas och Miljöpartiet som skapat dagens elkris/elmarknad. Faktum är att Svens parti är högst ansvarig för hur dagens elkris/elmarknad ser ut, även om han försöker lura landskronaborna till att tro något annat.   

Stefan Olsson
Kommunalråd (SD)

Svar på Sven Svederbergs insändare om elpriset

Av en tillfällighet läste jag Sven Svederbergs insändare till Planket. Måste säga att det är lite originellt med en centerpartist som propagerar för kärnkraft, men de finns tydligen. Mycket rim och reson var det dessvärre inte i det han skrev. Tvärtom tycker jag att han verkar han inspirerats av politikens nuvarande trend, att det är ok att ljuga och överdriva hur mycket som helst. Ändamålet helgar medlen.

Han hävdar att den så kallade röd-gröna regeringen lagt ner fyra kärnkraftverk. I själva verket satt Centerpartiet självt i den borgerliga regering som tog initiativ till den energiöverenskommelse som innebär att kärnkraft i Sverige är ok, men att det är upp till kraftföretagen själva att välja om man vill driva befintliga och/eller bygga nya. Kraftföretagen valde själva att avveckla fyra reaktorer eftersom de bedömde att det inte var lönsamt att investera i det som krävdes för att de skulle kunna drivas vidare.

Att elpriset i Sverige beror på vilket el-område man tillhör kritiseras också idag av många (dock inte av Sven uttryckligen på Planket). Då kanske det skall påpekas att Centern satt i den borgerliga regering som införde det systemet med fyra elprisområden.

Sven skriver att vanliga el-fakturor ligger på mellan 8000-11000 för december. Då undrar jag var det är för hus. Min egen förbrukningskostnad var på 2700 under december och jag bor i ett hus på rätt normala 130 kvm. Visst, det är högre jämfört med de två senaste åren, men så var också december kallare än de åren.

Jag måste erkänna att jag inte fullt ut förstår hur elpriset sätts. Timpriset för el kan plötslig hoppa en hel krona upp eller ner. Men jag har roat mig att följa Svenska Kraftnäts rapportering av produktion och export under januari. Varje dag denna månad har Sverige exporterat el och det görs huvudsakligen från ledningar som utgår ifrån södra Sverige. Genomsnittexporten under januari är ungefär 20% av den el som produceras. Ändå är elpriset här rätt högt och det beror väl då huvudsakligen på att vi måste betala det priset för att kraftföretagen inte skall exportera ännu mer till våra grannländer. Som företag på en fri marknad så söker de sig ju till den som betalar bäst. Vänsterpartiet tycker att elexport från Sverige skall förbjudas för att priset skall kunna hållas lågt. Det kanske Sven instämmer i. Jag tycker det är en väldigt dålig tanke. Klimatet håller sig inte till landsgränser och vi behöver hjälpa de länder som har sämre möjlighet att producera fossilfri energi.

Göran Nyström

Elkrisen i Sverige har skapats av Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Många är upprörda. Andra är förtvivlade över de elfakturor de fått för december 2021. Vanliga el-fakturor för villaägare ligger på mellan 8000 kr och 11000 kronor. En villaägare nu pensionär som följde statens rekommendationer på 80-talet och satte in en el-panna har nu ”premierats” med en el-faktura på 27000 kr. El-fakturorna i Skåne har blivit ca tre gånger högre i december 2021 jämfört med december 2020. 

Ygeman (S) och Towatt (MP) påstår att det inte spelar någon roll för elpriset när kärnkraftverk läggs ner. Tro det den som vill men jag är övertygad om att när staten skapar en brist på el genom att lägga ner kärnkraftverk blir följden ett stigande stigande pris. 

För er som tvivlar kan klicka på länken nedan där statens eget verk – Svenska kraftnät – beskriver konsekvensen av den effektbrist (elbrist) som uppstått när fyra kärnkraftverk lagts ner sedan 2017.  https://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/2020/kraftbalansen-pa-den-svenska-elmarknaden-rapport-2020.pdf

Som vanligt blir det vi elkonsumenter som får stå för notan. El-produktion och el-balans styrs av fysikens lagar. Det hjälper inte hur mycket den svenska regeringen sitter och drömmer om förnybar och grön el. Drömmar och förhoppningar producerar ingen el.

Under december 2021 var spotpriset på el i Elområde 3 och 4 i snitt varit 1,83 kr/kWh jämfört med 2020 0,35 kr/kWh. Under ett år förbrukar vi i Sverige ca 135 TWH. I EO 3 och 4 (Elområden för Götaland och Svealand) förbrukar vi ca 100 TWH – försiktigt beräknat.

Elkonsumtionen i december beräknar jag till ca 10 TWH för EO 3 och 4. Ca hälften av elen förbrukas av hushåll och bostäder. Moms beräknas för 5 TWH.

Ökade momsintäkter för staten i december 2021 5 TWH x 1,48 kr/kWh x 25% = ca 3,4 miljarder. Statsägda Vattenfall producerar drygt hälften av elenergin i Sverige. 5 TWH x 1/2 x 1,48 kr/kWh = 3,7 miljarder.

Statens ökade inkomster för hushållen på el i december i Elområde 3 och 4 är minst 7,3 miljarder. Av dessa 7,3 miljarder tänker regeringen i ett anfall av stor godhet dela ut 2 miljarder för december. 

Särskilt för villaägare känns beskedet från regeringen först som en fet smäll på käften för att följas av en liten klapp på kinden när väl det lilla bidraget kommer när vintern väl är över!

Sven Svederberg (C)
Landskrona och Ven
 

Inom ramen för integration behöver vi ställa tydligare krav på den som kommit till Sverige och Landskrona för att bygga sig ett eget liv här. Kommunen skall därför stödja den nyanlände till eget ansvarstagande för att komma in och etablera sig i det svenska samhället. Det gäller framför allt vikten av att lära sig svenska språket och att göra sig anställningsbar samt att komma i egenförsörjning. Tron på individen är stark – även när den enskilde själv tvivlar. Genom rätt individuellt stöd kortas vägen från bidrag till arbete, från utanförskap till inkludering.

Sverigedemokraterna anser att svenska språket, utbildning, arbete, en ordnad bostad, förståelse och respekt för det svenska samhällets grundläggande värderingar, är förutsättningar för integration i samhället. För att tydligt slå fast vikten av integration och den enskildes ansvar för detta måste integrationsplikten efterlevas på riktigt. Att ställa krav handlar om att bry sig.

Integrationsplikt ska och inte bör vara obligatorisk för alla nyanlända och ska ha fokus på anpassning i det svenska samhället och de normer och värderingar som gäller i Sverige. En individuell etablerings- och handlingsplan skall tas fram för varje individ. Genom särskild kartläggning av individens erfarenheter och förutsättningar läggs en plan fram innehållande utbildning och åtgärder för att bli anställningsbar. I planen ingår även krav på deltagande och progression i SFI. Alla nyanlända skall dessutom delta på obligatorisk kurs i samhällsorientering som avslutas med en examination. Målet skall vara att deltagarna utvecklar kunskap om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna samt den enskildes rättigheter och skyldigheter i Sverige. Den individuella planen ska följas upp varje månad.

Gör din plikt – kräv din rätt!
Om integrationen misslyckas kommer kommunens ekonomi att utsättas för stora påfrestningar med neddragning i välfärdstjänsterna som följd. Därför ska Landskrona stad snabbt erbjuda introduktion i det svenska språket, samhällsorientering, individuell etableringsplan och validering av utländsk utbildning som ska underlätta vägen till ett arbete och en plats i det svenska samhället för kommunens nyanlända. Arbetsmarknaden ska inte anpassa sig till nyanlända. Det är nyanlända som ska anpassa sig till arbetsmarknaden genom att höja sin kompetens. I Landskrona ska det vara fokus på språk och jobb från dag ett!

När kulturer och religioner möts kan värderingskonflikter uppstå. Det är då viktigt att våga ta diskussionen om vilka värderingar som vi inte kompromissar med. Demokrati och jämställdhet mellan män och kvinnor är ett sådant exempel. Hedersrelaterat våld och förtryck kan ta sig olika uttryck. Kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädsel, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och giftermål och skilsmässa. Det kan även leda till hot om våld och våld inklusive dödligt våld. Att begränsa friheten för kvinnor eller andra hör inte hemma i vårt samhälle. Socialtjänsten har ett uppdrag att ge stöd och hjälp till de som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Därför är det viktigt att personal inom socialtjänst har kunskap kring hedersrelaterat våld och förtryck, om vad som utmärker detta våld, hur det kan ta sig i uttryck och vilka konsekvenser det kan ha för personer som utsätts för det.

Enligt OECD är Sverige det land som spenderar mest pengar på integrationspolitik bland medlemsländerna. Samtidigt är vi det EU-land med högst skillnad i arbetslöshet och skolresultat mellan inrikes och utrikes födda. Sverige har flest skjutningar och slår rekord på rekord när det gäller utanförskapsområden, korruption och kriminella klaner. Problemen beror på en kombination av många faktorer: Naivitet inför skillnader vad gäller normer och värderingar; Slapphet inför kriminalitet och asocialt beteende: En missriktad välvilja som möjliggör permanent offentlig försörjning; Och framförallt en ängslig politisk korrekthet som gör att vi ej pratar om de uppenbara problemen samt orsakerna till dem.

Integrationspolitikens haveri drabbar oss alla. Det blir hela tiden värre.

Sverigedemokraterna vill upprätta en kravbaserad integrationspolitik som bygger på de båda principerna att man tar seden dit man kommer samt frihet under ansvar. Den som är ny i Sverige ska mötas av tydligt normerande samhällsinformation som förklarar vad som krävs för att passa in och lyckas i Sverige. För att motverka passivisering, bidragsberoende och minska vår attraktivitet för ekonomiska migranter ska nyanlända få del av välfärden i takt med språkinlärning, arbete och slutligen medborgarskap.

Stefan Olsson (SD)
Kommunalråd