Det är ständigt en debatt om att det är så viktigt att vi medborgare har valfrihet, men vem är denna valfrihet för egentligen? Denna valfrihet måste bekostas på något sätt och det görs med våra skattepengar. Här har vi ett tydligt exempel på alla friskolor som växer upp som svampar ur jorden. De som äger friskolan i fråga stoppar vinsten i egen ficka som sedan förs till ett skatteparadis och svenska staten ser inte någon intäkt komma in i form av skatt.
Det har även varit en debatt om friskolor och att de inte får ha en religiös anknytning. Detta är en fråga som verkligen är intressant. Borde man inte istället slopa friskolorna helt och hållet? De föräldrar som vill ha sina barn i en friskola borde få betala för detta, precis som det görs för privata skolor. Som det är idag så är vi det enda land i världen som har friskolor som finansieras av skattepengar.
Det har även framkommit att elever i friskolorna har svårare med sina studier när de börjar på gymnasiet jämfört med de elever som har gått i de kommunala skolorna. Detta är anmärkningsvärt. Det verkar som att lärarna på friskolorna ger sina elever bättre betyg än vad de skulle ha. Detta slår mot de elever som går i den kommunala skolan och kanske presterat lika bra som en elev på en friskola. Då kommer eleven från friskolan in på sina betyg, men inte den från den kommunala skolan. Det blir inte en skola för alla utan skapar orättvisa och segregation. I långa loppet kan det få förödande konsekvenser.
1992 införde den borgliga regeringen förskolepeng/skolpeng i vårt skolsystem som medförde ännu större barngrupper och klasser för att få in så mycket pengar som möjligt. Kvalitén försvann på vägen och det blev istället kvantitet. Friskolorna fick också ta del av denna skolpeng. Det har visat sig att dessa pengar varierar från kommun till kommun och skapar i sin tur en ojämlik förskola/skola. Landskrona kommun har lägre förskolepeng än andra jämförbara kommuner. Det gäller kanske även skolpengen?
Åren 2006 – 2014 med Liberalerna i täten gick den borgliga regeringen ut med att de skulle förändra skolan till det bättre, men så blev inte fallet. Läroplanen skulle förbättras och förskola/skola ålades ytterligare dokumentation som i sin tur medförde större arbetsbelastning, men ingen förändring i plånboken eller i personaltäthet. Samtidigt infördes förste lärare. Ett effektivt sätt att splittra lärarkåren och endast gynna vissa lärare. De sa även att de ville att skolan skulle bli statlig igen, vilket inte infriades.
I dagens skola har det smugit in sig ett synsätt där barn och föräldrar ses som kunder istället för vad de egentligen är. De är faktiskt medborgare med rätt till en bra förskola och skola till sina barn. Det får vara slut med vinsttänkandet inom förskola/skola.
Skolan ska vara likvärdig där alla får samma förutsättningar till en bra skolgång oavsett var de bor. Detta är en grundläggande demokratisk rättighet för alla. Huvudmannaskapet för skola och förskola bör tas över av staten. Skolpeng och förskolepeng behöver ersättas med en rättvisare fördelningsmodell där de som har störst behov får mest. På det sättet finns det en möjlighet att komma ifrån den segregation och det utanförskap som präglar samhället idag. Det måste komma till stånd en bättre och tydligare läroplan och fördelning av resurser. Helhetssynen på lärande och kunskap måste få en mer framträdande roll. Vilken kunskap och vilket lärande är det de unga behöver i dagens samhälle? Lärarkårens roll som yrkeskunniga kunskapsförmedlare behöver värnas. Det är de som är experterna.
Maja Anselius
Vänsterpartiet Landskrona
