Arkiv: Planket

…och jag betackar mig för den nedlåtande och tarvliga tonen i dit inlägg. Dock… då jag inte är en skolgosse som står med mössan i hand är jag väl skyldig dig svaret.

Jag är en av de i Landskrona som faktiskt VET vad det handlar om att curera större utställningar/göra förändringar i ett synsätt på fotografi.

1997 fick jag uppdraget av Christer Strömholm att ansvara för en utställning på Höganäs Museum. Jag satte som villkor att jag skulle få helt fria händer och även stå för hängning och marknadsföring. Vilket efter visst grymtande godtogs.
Jag började med att gå upp i format från 30x40cm till 40x50cm. Detta låter kanske inte så märkvärdigt men då utställningsarkivet (ca 200×2 ramade bilder) bestod av det lilla formatet, var det ett stort ingrepp i logistik/kostnad.

Till Christers stora fasa experimenterade jag också med olika fotopapper, ytor och framkallare för att sätta personlig prägel på varje bild. De som kände Christer vet att detta inte på något sätt förlöpte friktionsfritt.

På hösten samma år var jag djupt involverad i urval till utställningen och katalogen till Hasselblads-priset.
Arbetade intimt med Lars Hall och Christer med urvalet.

På sommaren 1998 kontaktades Christer om han ville ställa ut på ”Centro de la Imagen” i Mexico City.
”Fråga Örjan” blev svaret. Naturligtvis svarade jag ja och fungerade som curator på den här sidan atlanten. Med allt vad det innebär.
Jag ansvarade också för hängningen av närmare 200 bilder i det större formatet. (Som nu var ett axiom för hur Christers bilder skulle betraktas.) Så alla bilder du ser i det större formatet (ej digitala printar) är antingen kopierade av mig eller Martina Leo, som deltog i arbetet för Mexico.

Vidare, jag kan med viss bestörtning konstatera att ¾ av din artikel består av sådant som jag INTE kritiserat. Det är ett sätt att misstänkliggöra mig som debattör. I en debatt om äpplen ska du inte blanda in päron, Göran!

Det jag framförallt kritiserat är den tystnadskultur som omger Landskrona Foto. Det är inte förrän i min tredje debattartikel jag efterlyser ett svar från politiker.
Jag vill påstå att mina frågor ÄR väsentliga, och att om man INTE debatterar konsten… Rör den sig definitivt inte framåt!

Till sist kan jag bara konstatera att Göran Nyström inte har något emot att ledningen för Landskrona Foto ljuger mig och stadens invånare rakt upp i ansiktet, samtidigt som han tycker det är fel av mig och andra som debatterat att kritisera Landskrona Foto eller stadens politiker.

Skäms, Göran!

Örjan Kristenson

Nu har vi kunnat läsa att styret i Landskrona valt att ignorera miljöförvaltningens varningar om den nya bullervallen som planeras vid Saxtorp.
De varnar att den nya vallen som skall konstrueras av 50 000 ton förorenat avfall(!!) kan sippra ned i marken och spridas. Något som skulle vara katastrofalt för området. En mark som enligt miljöförvaltningen är ovanligt ren för kommunen.

Låter det bekant? Det låter nästan som ett eko från februari månads fullmäktigemöte. Där stod Elvir Mesanovic (MP) och sa att det spelar ingen roll vilken mark man köper i Landskrona, för all mark är förorenad. Här har vi alltså en mark som inte är förorenad, och där tänker man istället att 50 000 ton avfall skulle väl ändå inte skada? Avfall som man dessutom inte ens vet vad det är för något eller var det kommer ifrån. Man har valt att lägga miljötanken helt åt sidan och känner sig nöjda.

Annika Segerlund (M) säger i ett pressmeddelande att vattenvärden skall följas under tiden, något som enligt Jörgen Hanak från miljöförvaltningen inte kommer att spela någon roll. Enligt honom kommer man inte kunna upptäcka föroreningarna förrän det är för sent. Något som man bara kan tyda som att styret tycker det är värt att riskera.

Man har bestämt sig för något och väljer att tuta och köra oavsett varningstecknen.

Men treklövern verkar inte ha något emot att riskera saneringskostnader, det vet vi sedan innan. Kostnader som trots allt Landskronas skattebetalare kommer behöva stå för.

Respektlöst och farligt.

David Bergström
Vänsterpartiet Landskrona

Som tidigare ordförande i miljönämnden läser jag med förskräckelse i lördagens nyheter om miljönämndens beslut om anläggande av en bullervall i Saxtorpsskogen.
Miljönämnden har en kompetent förvaltning som ska stötta nämnden i sin roll som lokal tillsynsmyndighet enligt våra miljölagar. Miljöförvaltningen har gjort en bedömning av ärendet baserat på lagstiftningen.
Men miljönämnden väljer istället att anta ett beslut som treklövern föreslagit och som nästan helt överensstämmer med det förslag som anmälaren LSR lämnat in till nämnden.

Jag har också fått höra att miljönämnden, inför sitt beslut, suttit i möte med LSR utan sin förvaltning. Det hela är verkligen anmärkningsvärt.

Jag tycker verkligen att det behövs en bullervall i Saxtorpsskogen. De boende intill E6:an bor i en mycke bullrig miljö som inte är hälsosam. Men de förtjänar inte att belastas med föroreningar som samlats ihop från hela Skåne. Nu öppnar man upp för oärliga aktörer att smussla in mycket smutsigare massor än vad som är tänkt.
Detta är en lukrativ bransch för mer eller mindre kriminella individer och organisationer.

Jag hoppas innerligt att någon av de boende i området opponerar sig mot detta och överklagar miljönämndens beslut.
Klart ni ska ha en bullervall men inte en som är byggd av skitiga massor som ingen annan vill ta emot.

Lilian Håkansson

Bakgrunden till Landskrona Foto var ett uppdrag från politikerna för 13 år sedan hur staden kunde profileras inom ett kulturområde på nationell nivå. Kulturförvaltningens analys var att det fanns två områden som var möjliga – teater med tanke på erfarenheterna från tiden med Skånska Teatern och fotografi. Kulturnämnden valde fotografi eftersom det historiskt funnit flera viktiga fotografer verksamma i Landskrona allt sedan Borg Mesch. Landskrona Museum och konsthall har också vid ett flertal tillfällen framgångsrikt visat fotoutställningar som attraherat en regional publik – exempel som jag själv gärna minns var Joakim Eskildsens ”Roma Journey” och Scarlett Hooft Graaflands ”Shores like you”. Valet gjordes också för att vi kunde se att det fanns områden inom den nationella fotografin som inte var riktigt omhändertagen. Det var fotohistoria och en fotofestival bland flera. Här fanns områden alltså där även en liten stad kunde sätta avtryck. Teater är dessutom en väldigt dyr verksamhet, så valet av fotografi blev enkelt.

Uppdraget var således inte att primärt lyfta fram lokala fotografer. Inte heller att visa dokumentärt material från Landskronas egen historia. Samtidigt blir det dock naturligt att i viss mån även göra detta inom ramen för en ambition att sätta nationellt avtryck.

Om Landskrona Foto skall vara intressant för en regional och nationell publik så måste utställningarna visa nya konstnärer eller material som inte visats tidigare i Sverige. Därför har valet från de ansvariga curatorerna för festivalerna sett ut som det gjort. Det har varit deras uppdrag!
Samtidigt har såväl Landskrona Foto som Landskrona Museum visat viktiga fotohistoriska utställningar. Om vetenskaplig fotografi, mode, porträtt och nu senast Stockholms pärlor. Vad och hur mycket som Landskrona Foto kan åstadkomma är beroende av resurser. I projektets början var personresurser och ekonomi betydligt större än vad de är idag. Så bedömningen av verksamheten måste ses i det ljuset. Ändå är det väldigt mycket fin verksamhet som Landskrona Foto klarar av att göra, vilket inte minst bevisas av de regionala anslag verksamheten får.

Fotofestivalerna har dragit en publik till Landskrona som jag tycker varit imponerande. Det har medfört att de lokala fotografer som ställt ut i egna lokaler under festivalen fått en publik de annars aldrig kommit i närheten av. Idén med Landskrona Foto Friends som ett sätt för lokala fotografer att visa upp sig kom från början inifrån Landskrona Foto.

När man arbetar med en verksamhet som Landskrona Foto så är garanterat ambitionerna större än resurserna. Jag kan försäkra dig, Örjan Kristersson, att när man ansvarar för en fotofestival av de dimensioner som vi haft i Landskrona från starten, så varken orkar eller hinner man att under festivaldagarna att gå runt och besöka även alla sidoarrangemang.

Du är besviken över att politiker och tjänstemän inte besvarat dina frågor. Det beror ksnske på att de inte tyckt att de är så väsentliga eller att debatten inte för konsten i Landskrona framåt. Kritik kan framföras och får säkert någon betydelse, men behöver inte självklart besvaras.
Jag tycker ärligt talat att du borde vara glad över att de utställningar du deltagit i under festivalperioderna fått stor publik – även från utsocknes. Nöj dig med det!

Göran Nyström
Fd. Kulturchef

Cecilia Engströms replik bekräftar att Kristdemokraterna helt saknar verklighetsförankring. Hur kan man annars förklara att Engström är uppenbart nöjd när hushållen kämpar med skenande matpriser och hyror, arbetslösheten är på rekordnivåer, svensk tillväxt är i Europas bottenliga och sjukvården försatts i kris av regeringen?

För samtidigt som Cecilia Engström berömmer regeringens politik fortsätter hushållen att pressas av ökande levnadskostnader. Kommuner och regioner larmar om sparkrav, skolor och vårdcentraler hotas av nedskärningar, och personal inom vård och omsorg vittnar om en fortsatt pressad situation.

I stället för att ta tag i dessa samhällsproblem väljer SD-regeringen att prioritera en skattebonus för de som redan tjänar över 66 000 kronor i månaden. Det är anmärkningsvärt att Engström kallar detta för en framgång. För vem, kan man fråga sig?

Inte är det en framgång för undersköterskan som sliter med långa pass och oroar sig för att kunna ge sina barn näringsrik mat. Inte heller är det en framgång för skolbarnen som får färre lärare och en sämre arbetsmiljö.

Listan kan göras längre än så här, men slutsatsen är tydlig: regeringen häller hellre pengar över de allra rikaste än att se till att Sverige fungerar.

Niklas Karlsson (S)
Riksdagsledamot från Landskrona
Fatmir Azemi (S)
Oppositionsråd

Svar till Elvir Mesanovics insändare publicerad 2025-02-25.

Kommunalrådet Elvir Mesanovic (MP) skriver att vid en “framtida förädling av fastigheterna” … “bedöms eventuella saneringskostnader vara mer än rimliga i förhållande till den värdeökning av fastigheter som samtidigt sker. Utveckling finansierar ett eventuellt behov av sanering”. Det är ren spekulation från Mesanovics sida. Det är inget som är lika säkert som pengar på banken, utan är förenat med ett högt risktagande. Därtill är värdeutveckling och vinst inte samma sak, eller hur Elvir?

Vidare skriver Mesanovic att det inte går att friskriva sig från ansvar att sanera mark, om det vid ett senare tillfälle bedöms att tidigare verksamhetsutövare genom uppsåt eller oaktsamhet begått miljöbrott. Avseende detta påstående finns det två saker att nämna.

För det första behöver det inte ha begåtts en brottslig handling, utan verksamhetsutövaren söks alltid i första hand avseende saneringskostnader, i detta fall säljaren.
För det andra kan man fråga sig varför kommunen tagit fram avtalshandlingar där kommunen så långt det är möjligt, har försökt friskriva säljaren från ansvar, i detta fall DLF Seeds, så att det är kommuninvånarna i Landskrona som ska bekosta saneringen och inte säljaren.

Av kommunens handlingar i ärendet och av tidningsartiklar, framkommer det inte om det danska företaget DLF Seeds är införstådda med svensk juridik på området, det vill säga om säljarna är medvetna om lagstiftningen som omgärdar affären och om friskrivningsklausulers eventuella giltighet eller ogiltighet. Elvir Mesanovic, kan du intyga att säljaren DLF Seeds signerat avtalet i övertygelsen eller tron om att det går att friskriva sig från saneringsansvaret?

Avseende Mesanovics påstående att “Underökningarna har också medfört att miljöförvaltningen tillsammans med Länsstyrelsen klassat ner fastigheten ytterligare i MIFO-klassningen från klass 2 till klass 3 – alltså mindre farligt”, så är detta inte överensstämmande med verkligheten. Vi har varit i kontakt med Länsstyrelsen och de har inte samverkat om detta. De har ingen del i undersökningarna eller i klassningen. Det ligger helt och hållet på Miljöförvaltningen i Landskrona. Men, Mesanovic är välkommen att redovisa för oss och Landskronaborna de dokumenterade tillfällena när “miljöförvaltningen tillsammans med Länsstyrelsen klassat ner fastigheten ytterligare i MIFO-klassningen”.

Det ges olika budskap i frågan om markspekulationen Hilleshög. Några påstår att det skulle finnas köpare av marken och använder detta som ett påtryckningsmedel mot politikerna, så att politikerna ska stressas att gå med på ett markköp så att ingen annan hinner före. Samtidigt påstår man att markköpet skulle vara strategiskt, men värderar inte om det strategiska är varken ett bra eller dåligt markköp för staden.

Det är inte gratis att äga den stora Hilleshögfastigheten med 38 byggnader, eller de två mindre fastigheterna med ett 20-tal byggnader för den delen. Nuvarande kostnader uppgår till 9 miljoner kronor om året, dvs enkel matematik avslöjar att om kommunen köper fastigheterna och inte gör något åt dem, kommer det under en 10-års period kosta Landskronaborna 90 miljoner kronor + eventuella kostnadsökningar, för vad? Ingenting. Kanske kan Mesanovic utveckla till vilken nytta detta skulle vara?

I tidigare tidningsartiklar har stadsbyggnadschef Johan Nilsson sagt att Hilleshögfastigheten ska knyta samman Karlslundsområdet med Norra Borstahusen. Kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg har sagt att det inte kommer hända något med området under hans livstid. Mesanovic nämner i sin insändare att det blir ett sätt för kollektivtrafiken att komma fram. Men fakta är att i själva verket finns det i dagsläget ingen antagen framtida planering för området. Hela fastighetsköpet omgärdas av extremt lösa spekulationer.

Det är oansvarigt och oseriöst att på det sättet spekulera med kommuninvånarnas pengar, då vi är en kommun som ska ägna oss åt kärnuppdrag som vård, skola och omsorg, vi ska inte agera som ett obskyrt fastighetsbolag som spekulerar på fastighetsmarknaden. Med tanke på rabatterade hyror hos Landskronahem vid Koppargården, rabatterade avgifter hos BoKlok och rean hos Sernekes konkursbo i kvarteret Jäntan, så känns det inte som att spekulationer på fastighetsmarknaden ligger i tiden. Eller vad tycker Mesanovic?

Lena Nilsson
Bjarne Andersen (S)
Ole Rudolfsson (S)
Marcus Frej (S)
Marko Huttunen (S)

Regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, skär nu kraftigt ner på den statliga servicen och närvaron i hela landet. En fjärdedel av de statliga servicekontoren försvinner. Resultatet? Svårare att fysiskt få hjälp, längre resor till en myndighets kontor och mindre service till invånarna. Detta trots att bland annat Sverigedemokraterna lovade innan valet 2022 lovade att hela Sverige ska leva. Nu ser vi vad det löftet var värt.

Servicekontoren har blivit en livlina för många människor, när digitala lösningar inte alltid är tillräckliga. Kontoren har miljontals besökande varje år som behöver hjälp med ärenden hos Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Servicekontoren är en viktig samhällsservice och upprätthåller statens närvaro i hela landet.

Trots dessa tydliga behov väljer regeringen, med aktivt stöd av Sverigedemokraterna, att minska resurserna till servicekontoren med 150 miljoner kronor fram till 2027. Det innebär att kontoret i Landskrona försvinner. Sammanlagt ska 35 av 148 kontor bort, och därmed raderas de senaste fem årens utbyggnad av statlig service ut, som den socialdemokratiska regeringen genomförde.

Det här är ett dråpslag mot en god statlig service i hela landet. Nu tvingas människor att resa ännu längre för att få den service de har rätt till, vilket i praktiken innebär att många riskerar att stängas ute helt. Det är inte alla som kan eller vill hantera sina ärenden digitalt, och för många kan ett servicekontor vara skillnaden mellan att få tillgång till nödvändiga samhällstjänster eller inte.

Uppskattningsvis berörs dessutom cirka 100 handläggare av nedskärningarna, vilket innebär förlorade arbetstillfällen utöver en minskad service. Regeringen och Sverigedemokraterna pratar gärna om vikten av statlig närvaro, men deras beslut visar att det bara är tomma ord. Deras politik gör det svårare att bo och verka i hela landet.

Vi socialdemokrater vet att det behövs statlig service och närvaro i hela Sverige. Servicekontoren är en viktig del i detta, och vi kommer att fortsätta kämpa för att statlig service ska finnas nära medborgarna. Sveket är stort när regeringen och Sverigedemokraterna nu kapar denna viktiga samhällsservice som ges genom Servicekontoren. Sverige behöver en regering som ser till hela landets och alla människors behov av statlig närvaro och service.

Niklas Karlsson (S)
Riksdagsledamot från Landskrona
Fatmir Azemi (S)
Oppositionsråd

Lyssnade en gång till på fullmäktigedebatten om Hilleshögsaffären 27/2. Det var tydligt att samtliga partier är positiva till att kommunen ska köpa och äga mark.
Men oppositionen var tveksamma till om tillräckliga undersökningar gjorts gällande markföroreningar och S (Anders Källström)var starkt kritisk till det friskrivningsavtal Treklövern ville skriva under, så ärendet gick på återremiss. Saneringskostnaderna kan ev annars drabba skattebetalarna hårt. Treklövern och vår politiske vilde röstade för avtalet.

Det som förundrade mig mest var Elvir Mesanovics uttalanden, efter att han som miljöpartist uppmanats av Niklas Karlsson(S) att ge sina synpunkter.
Elvir menade att hela stan är skitig och att vi därför lika gärna kan köpa in mer förorenad mark. Så talar alltså en miljöpartist, betald av oss skattebetalare. Han refererade också i sann Torkildanda till att S tidigare (för 20 år sen) minsann gjort markinköp, som då ev kunde varit förorenad. Detta skulle då alltså vara en ursäkt för att köpa förorenad mark även idag.
Pinsamt!

Lena Nilsson

Socialdemokraterna är aldrig så bra som när de är i opposition. Då har de lösningen på de samhällsutmaningar de i regeringsställning stod handfallna inför. Plötsligt vet de hur vårdpersonal ska anställas, tillväxten i ekonomin kickas igång och de kriminella gängen stoppas.
Socialdemokraterna anklagar nu regeringen i Landskrona Direkt 18 januari för att offra välfärden för att sänka skatten för de rikaste. Det är en verklighetsbeskrivning som skorrar falskt med verkligheten.

Tack vare regeringens målmedvetna arbete med att få ned den tidigare mycket höga inflationen börjar Sverige återigen få fast mark under fötterna. Tack vare att regeringen genom sina åtgärder kraftigt sänkt inflationen har det succesivt skapats nya resurser till att satsa på välfärden och sänka skatten för låg och medelinkomsttagare.

Det bidrar till att reallönerna efter skatt återigen stiger för löntagare och att regeringen kunnat satsa extra resurser på vården och övrig välfärd. Region och kommunsektorns tidigare underskott beräknas enligt SKR i år vändas till överskott.

Bland de satsningar vi Kristdemokrater varit med och drivit igenom i årets budget kan nämnas en stor satsning på 7,5 miljarder för att öka vårdkapaciteten, 1 miljard till förbättrad cancervård samt 1,6 miljarder till jämställd vård, kvinnors hälsa och förlossningsvård. Tack vare att Kristdemokraterna sitter i regeringsställning har vi även varit med och säkrat en förlängning av det förstärkta bostadsbidraget till ekonomiskt utsatta barnfamiljer, där en majoritet av bidraget går till ensamstående kvinnor med barn.

Genom jobbskatteavdraget får en vanlig familj med en polis och en sjuksköterska 5 000 kr i sänkt skatt i år. Tack vare att Kristdemokraterna i regeringen fick igenom vårt vallöfte om sänkt skatt och kraftigt sänkt reduktionsplikt har bränslepriserna kunnat sänkas kraftigt. Dieselpriset är idag 10 kr lägre än när vi tog över regeringsmakten. Det innebär drygt 500 kr lägre pris per tank eller 10 000 kr per år för ett vanligt hushåll.

Regeringen har trots svåra utmaningar i vår omvärld med krig och stigande energipriser lyckats vända den negativa ekonomiska utvecklingen vi ärvde av S. Tack vare Kristdemokraternas insatser har regeringen lyckats kombinera satsningar på välfärden med insatser för att stötta hushållen. Det tänker vi fortsätta med.

Cecilia Engström (KD)
Ledamot i skatteutskottet

Landskrona stads långa industrihistoria präglar staden på många sätt. Läget i regionen och hamnen har bidragit till att Landskrona blivit en bra plats att bedriva industriverksamhet på.

Den tunga industrin har tillsammans med den stora utfyllnaden i Södra industriområdet bidragit till att många områden idag är förorenade.

De förorenade eller misstänkt förorenade områdena i Sverige har inventerats av Länsstyrelserna och har klassats utifrån MIFO-metodiken. (Metodik för Inventering av Förorenade Områden). Denna metodik bedömer hur stor risk varje inventerat område utgör för människors hälsa och för miljön. Landskrona har idag totalt 294 potentiellt förorenade eller konstaterat förorenade områden.

De miljöundersökningar som gjorts visar att området, som nu är aktuellt för köp, med få åtgärder kan fortsätta att vara ett s.k. verksamhetsområde. Vid en framtida förädling av fastigheterna, med till exempel bostadsbebyggelse, bedöms eventuella saneringskostnader vara mer än rimliga i förhållande till den värdeökning av fastigheten som samtidigt sker. Utvecklingen finansierar ett eventuellt behov av sanering.

Skulle det vid framtida förädling framkomma att miljöbrott har begåtts och föroreningar uppstått till följd av tidigare verksamhetsutövares oaktsamhet eller uppsåt, kommer ett föreläggande att riktas mot den tidigare verksamhetsutövaren vilken då får stå för kostnader för detta det går inte att friskriva sig från sådant ansvar.

Miljöundersökningen visar sammanfattningsvis på låga föroreningshalter och inget saneringsbehov, för den nuvarande markanvändningen. Underökningarna har också medfört att miljöförvaltningen tillsammans med Länsstyrelsen klassat ner fastigheten ytterligare i MIFO-klassningen från klass 2 till klass 3 – alltså mindre farligt.

Detta är ett strategiskt markköp med stora möjligheter för framtiden och för utvecklingen i staden – puzzlet mellan Norra Borstahusen och Karlslund kan läggas om och effektiviseras. Det medför ett naturligt sätt för kollektivtrafiken att komma fram. Köpet fördröjer stadens behov av att använda jordbruksmark för sin utveckling. Istället kommer redan ianspråktagen mark att användas. Detta är ett sunt och grönt förhållningssätt till markkonsumtion.

Med vänlig hälsning

Elvir Mesanovic
Kommunalråd (MP)
Ordförande miljönämnden