Arkiv: Planket

Svår torka råder för djuren. Kan inte golfklubbarna gå samman och skära ner onödigt höga ruffar samt spara gräsklipp till djuren. Djurägarna hämtar nog gärna. Vi har ju inte haft ett riktigt regn på över 80 dagar.

Bengt Nissler

För ett par år sedan byggdes Strandvägen i Landskrona om. För att kunna öka trafikflödet byggdes parkeringsfickor. Under ombyggnaden stängdes gatan av. Sedan gatan öppnats igen har trafiken successivt ökat och tidigt kom klagomål från boende i Borstahusen där Strandvägen kallades för en ”motorväg”.

I april i år var det en trafikolycka där en vansinnesförare körde på en annan.

Då blev det plötsligt fart på Gatuavdelningen. De skulle införa elektroniska hastighetsskyltar och gatuhinder som eventuellt ska permanentas.
Borstahusbon Torkild Strandberg (L), kommunstyrelsens ordförande, uttalar sig till Landskrona Direkt: ”Trafiksituationen i Landskrona har på sina håll blivit ohållbar. Nu tar vi ett rejält grepp och sätter in åtgärder för att få bukt med de höga hastigheterna. Som boende ska man känna sig säker i sitt närområde”.

Vi har nu juli månad och hur blev det? Ja Gatuavdelningen har satt upp ett par ”trafikhinder”. Det utgörs av ett par patetiska skyltar ”Påbjuden körbana” som inte på något som helst sätt hindrar fortkörare. De snabba bilarna fortsätter sitt race.

Problemet med trafiken till och från Borsthusen är mycket större än att det som Strandberg säger: ”Som boende ska man känna sig säker i sitt närområde.”. Den ökade trafiken till och från Borstahusen ställer till det i andra delar av staden. De boende där har också rätt att känna sig trygga i sitt närområde.

Strax efter att Strandvägen öppnats efter ombyggnaden märktes en ökad trafik. De nya bostäderna i Norra Borstahusen påverkade säkert. När det kom rapporter om fortkörningar skrev jag till Gatu- och Parkavdelningen. Jag bad om att få se trafikmätningar som gjorts före, under och efter ombyggnaden. Jag skrev och påpekade att ombyggnaden var felplanerad eftersom den gav möjlighet till ökad trafik, högre farter och att det påverkade trafikflödet negativt i andra delar av Landskrona.

En stor del av trafiken på Strandvägen är en ren okynnestrafik eftersom det finns alternativa vägar som bättre tål trafik t.ex. Löpargatan och Helsingborgsvägen där det dessutom lagts stora pengar på rondeller. Nord/södergående trafik bör dirigeras att åka via Ringvägen. Jag skrev att trafik till och från de nordligare delarna av Borstahusen borde hindras från att åka via Strandvägen. Det gick ju dessutom alldeles utmärkt under den långa avstängningen av Strandvägen under ombyggnaden.

Tror ni att jag fick något svar? Nej helt tyst! Jag fick inte ens en bekräftelse på att de fått min skrivelse! Fanns det överhuvudtaget några trafikmätningar? Och gjordes det inte några mätningar för att se avstängningens effekter på andra delar av gatunätet, så är det oerhört oprofessionellt.

En stor del av trafiken på Strandvägen fortsätter via Carl XI:s väg, via Granets parkområde med lekplats, via Artillerigatan och ökar dessutom trafiken på Föreningsgatan. Trafiksituationen på dessa gator med flera olyckstillbud är mycket besvärande och farlig för oskyddade trafikanter. Det är dessutom bostadsgator som utsätts för buller och luftföroreningar. En stor mängd skolbarn, äldre och handikappade korsar dessa gator. På någon enstaka sträcka finns cykelväg, annars saknas det helt. En mängd parkerade bilar skymmer sikten. Det här är nog de sämsta trafikmiljöerna i hela Landskrona.

Kan jag få ett svar den här gången? Kommunledningen och tjänstemännen bär ansvaret för att det ser ut som det gör. Ni har också det fulla ansvaret för att ni kastar skattepengar i sjön på en felaktig ombyggnad som dessutom riskerar människors liv och hälsa. Det hade varit på sin plats med en ursäkt till medborgarna från de som är ansvariga. Ordförande i Trafiknämnden är dessutom en partikamrat till Torkild Strandberg.

Per Nordlund, Landskrona

Landskrona växer och det byggs massor av nya bostäder vilket är bra. Men det byggs inte för alla landskronabor. De bostäder som nu byggs är riktade till de med höga inkomster eller de som har familj som kan hjälpa till att stötta med en insats eller som borgensman.

Det finns det grupper som i dag har svårt att få en egen bostad. Det är exempelvis ungdomar som vill flytta hemifrån, ensamstående föräldrar med låga inkomster och de som av en eller annan anledning aldrig lyckats etablera sig på ”bostadsmarknaden”.

Vi vill att man inför en bostadspolitik för alla landskronabor. Planera för fler hyreslägenheter med rimliga hyror i hela Landskrona. Stärk Landskronahem – hållbara och prisvärda bostäder för alla är allmännyttans viktigaste uppgift.  Riv upp hyrespolicyn som diskriminerar och exkluderar stora grupper från att hyra en egen bostad och som varit en del i att skapa en svart bostadsmarknad. Inför ”Bostad först” för att stödja de med psykisk ohälsa och missbruksproblem.  

Alla har rätt till en trygg bostad. Vi i Vänsterpartiet Landskrona vill ha en bostadspolitik för alla – inte bara för de rikaste!

Christine ”Kikki” Lenander
Vänsterpartiet Landskrona

Så sent som i juni 2018 sa Sverigedemokraterna nej till att införa marknadshyror. Det pratas mycket om att det behövs billiga lägenheter och det verkar nästan vara någon form av tävling i att påtala just det där med billiga hyresrätter så fort denna debatt startas. Det folk och en del politiker inte inser är att det är just billiga hyresrätter som satt oss i den situation vi är i idag. Vi har sedan 1942 en hyresreglering som reglerar hur mycket en hyresvärd får ta ut i hyra i Sverige. Att vilja se över ett förlegat system med hyresreglering är inte samma sak som att vilja införa marknadshyror. 

Vissa företrädare för Hyresgästföreningen (fackföreningen för Sveriges hyresrätter) hävdar att vi inte har någon hyresreglering men de har fel. Den enda skillnaden mot tidigare hyresregleringar är att nu kallas hyresregleringen för bruksvärdessystemet. Det är samma sak. Redan 2013 kom en rapport från Boverket som fastslog att det är hyresregleringen som skapat bostadsbrist, men istället för att lyssna till rapporten från det verk som jobbar med bostadsfrågan väljer politikerna att ägna sig åt politisk retorik istället för att ta tag i frågan. Detta medför att det byggs bostadsrätter istället för hyresrätter och det i sin tur gör att skuldsättningen hos svenska bostadsägare blir högre och högre vilket oroar Riksgälden vilket i sin tur får politikerna att stifta massa regler för hur man får låna och amortera mm. En idé har tydligen varit att de med hög lön inte får söka de de billiga lägenheterna. Låter det som Nordkorea för fler än mig? 

En annan orsak till bostadsbristen är höga nivåer av invandring som har gjort att befolkningsökningen inte harmoniserar med bostadsbyggandet vilket har skapat en stor bostadsbrist i Sverige. Allt fler har blivit tvungna till ett bostadsköp då vi har en stor brist på hyresbostäder vilket gjort att andrahandsmarknaden på bostäder kraftigt har ökat i pris och därmed ökat skuldsättningen. För att stabilisera bostadsmarknaden har Sverigedemokraterna föreslagit en nedtrappning av ränteavdraget med en procent om året samtidigt som vi kompenserar hushållen med skattesänkningar på arbetsinkomster. S och Jonas Esbjörnsson skriker som vanligt högt, men i realiteten är deras enda svar att titta i backspegeln för att hitta gamla lösningar på framtidens utmaningar. Felet med en del politiker idag är populismen. Vill man göra en pannkaka måste man vara beredd att knäcka några ägg och inte bara ägna sig åt populistisk retorik.

Stefan Olsson
Kommunalråd (SD)

Så sent som i november 2017 sa Sverigedemokraternas ekonomiska talesperson Oscar Sjöstedt att Sverigedemokraterna är öppna för att fasa in marknadshyror och vill se nya åtgärder för att öka rörligheten på bostadsmarknaden.

Detta efter Moderaternas stämma fattat beslutet att man ska verka för ett nytt och mindre reglerat hyressättningssystem.

Det skapar otrygghet för vanligt folk. Enligt en ny rapport från Hyresgästföreningen skulle en övergång till marknadshyror leda till hyreshöjningar med över 50 procent i delar av landet. Många människor som bor i hyresrätt skulle inte ha råd att bo kvar och unga skulle få svårare att flytta hemifrån.

Nu byggs det fler hyresrätter än på länge i Sverige med tyvärr inte i Landskrona. Vi Socialdemokrater vill bygga fler hyresrätter och bygga bort bostadsbristen och behålla dagens hyressättningssystem.

I vårt starka samhälle ska alla ha rätt till en bostad med en rimlig hyra.

Jonas Esbjörnsson (S)
Kommunalråd

Jag besökte Landskrona för 25 år sedan. Det var ganska livligt med butiker och människor som cirkulerade och gjorde inköp. Det var en trevlig stad.

När jag 2013 skulle flytta till Skåne var det därför naturligt att välja Landskrona. Vi köpte hus i slutet på november och huset behövde totalrenoveras så vi flyttade in på riktigt under våren 2014. Vi besökte stan’ på en vårlördag. Vi upptäckte att det var musikunderhållning i teatercaféet. Vi gick dit och fann det trevligt. Vi besökte muséet och upptäckte att även de hade musikunderhållning. Vilken fin stad tänkte vi. Jag behövde köpa lite kläder så vi besökte de två herrekiperingar som fanns i stan’. Naturligtvis stannade vi i en damekipering också och handlade till min sambo. Vi åkte till gamla
skolgymnastiksalen och handlade blommor till vårens rabatter. Vi gick på biblioteket och drack kaffe.

Nu finns ingen herrekipering kvar i stan’. Båda har slagit igen. Besökte en skoaffär på Eriksgatan som förklarade att nu slår jag igen. Den här stan’ gör allt för tvinga bort oss småföretagare. Stadshuset tar bort parkeringar och gör det svårt för oss. De drar hit stora kedjor som vi inte kan konkurrera med så vi klarar oss inte. Du kan tala med vilken butiksägare du vill i stan’. Stadshuset gör allt vad de kan för
att bli av med oss.

Jag förstår handlare i stad. Gågator ser fint ut på papper men det dödar stadsbutikerna. Större fastighetsbolag köper oftast upp hela gatan. De renoverar och gör gatan till torgstråk som oftast blir väldigt blåsigt. De ursprungliga affärerna har inte råd att flytta tillbaks. Utan det blir kanske en HM och någon optikerkedja. Men oftast blir det restauranger.
Landskrona ser nu som en tandlös. Det gapar av hål med tomma butiker! En hemsk syn när man minns den gamla bilden. På de fyra år jag bott i Landskrona har det försvunnit mer än 10 butiker.
Musikunderhållningarna i teatercaféet och muséet har försvunnit. Café i biblioteket har varit stängt över ett år nu.
Innerstaden förfaller men det sker kedjeetableringar Elgiganten, Rusta, Biltema o.s.v. I de här butikerna träffar man aldrig ägaren! Är det det vi vill ha? Vill vi inte ha en levande innerstad där butiksägare kan få sin utkomst. Butikerna Landskronabor! Fråga de politiska partierna inför valet vilka som vill återupprätta innerstaden till en
småstad med kultur och butiker där man träffar ägaren.

Landskronavännen
Birger Sölverud

Hej
Har alltid funderat på varför det aldrig flaggas på Citadellet. Det hade varit hur snyggt som helst med svenska flaggor vajande på Citadellet.

Rolf Nilsson

Hyresgästförening och Socialdemokraterna går nu ut och oroar Landskronas hyresgäster om att Sverigedemokraterna vill införa marknadshyror efter valet den 9 september. Detta är ännu en desperat lögn från bl.a S nu när deras väljarstöd minskar alltmer. När man själv misslyckas med att sälja in sin förlegade politik så försöker man nu sälja in lögner istället.

Marknadshyror innebär att hyresvärden i stort sett skulle kunna sätta vilken hyra de vill. I dag förhandlas hyrorna fram mellan parterna på hyresmarknaden enligt det så kallade bruksvärdessystemet, alltså det praktiska värde lägenheten har ur hyresgästens synvinkel. Hänsyn tas till bland annat lägenheten och fastighetens standard och läge när hyran sätts.

Sverigedemokraterna säger nej till både marknadshyror och social housing. Vi vill höja bostadsbidraget och återinföra den tidigare avdragsgraden inom Rot på 50 procent. Dessutom ska ett särskilt rotavdrag för kulturarv införas. Bostadsbidraget är istället en väl riktad insats för att stärka hushåll och här har Sverigedemokraterna budgeterat för en höjning av bostadsbidraget, vilket bidrar till en stärkt social bostadspolitik och möjliggör för att fler ska få tillgång till en hyreslägenhet. Flyttkedjorna är avgörande för att fler ska få en egen bostad. Vi föreslår även att så kallade ”startlån” från staten ska kunna ges till förstagångsköpare tillsammans med ett infört avdragsgillt bostadssparande kan fler äga sin egen bostad.

Sverigedemokraterna anser att dagens bruksvärdesystem i grunden är en bra funktion att hålla nere kostnaden för en av hushållens största utgiftsposter. Vi menar att det saknas underlag för att skapa fler bostäder genom att införa marknadshyror och att det i dagens bostadskris bara skulle leda till kraftigt höjda hyror.

Stefan Olsson
Kommunalråd (SD)

Jonas Karlsson (S) hänvisar till att regeringen infört ett investeringsstöd som riktar sig till kommunerna för att bygga bostäder. Regeringen hade tänkt sig att investeringsstödet på 3,2 miljarder per år skulle ge 15.000–20.000 nya lägenheter i områden med bostadsbrist under en mandatperiod. Regeringens investeringsstöd ger inte billigare bostäder och når inte rätt målgrupp. Fastighetsägarna lyfter fram minst tre problem med investeringsstödet: nyproducerade lägenheter blir inte billigare än gamla, stödet når inte ut till rätt målgrupp och det saknas rörlighet i systemet. Dyra markpriser och byggproduktion drar upp hyrorna.

Det innebär att nyproduktionen och stödet i slutändan riktar sig till dem som redan har råd att bo där av egen kraft. Stödet är bättre använt om pengarna går direkt till dem som verkligen behöver det. Det vill säga ekonomiskt utsatta hushåll, familjer, ensamstående och andra med t.ex. tillämpning av bostadsbidraget. Men först måste bidraget ses över, för det har inte gjorts sedan 1991. För att få ta del av regeringens investeringsstöd får hyran inte överstiga 1.300 kronor per kvadratmeter. Det gör att byggentreprenörerna inte kan lämna för höga anbud för då blir inte projekten av. Höga byggkostnader och marknadsmässiga avkastningskrav omöjliggör hyror under 2.000 kr per kvadratmeter. Om vårt kommunala bostadsbolag, AB Landskronahem, skulle bygga nytt så måste de använda sig av det lag-utrymme som finns. Men lagen sätter begränsningar för möjligheterna att subventionera byggandet. I botten ligger EU-reglerna om statligt stöd. År 2005 anmälde föreningen Fastighetsägarna den svenska hyressättningen till EU-kommissionen, och menade att den stred mot EU:s grundlagar om den fria marknaden. Med Odellagen som kom 2010, måste nu även kommunala bostadsbolag drivas ”efter affärsmässiga principer”, därför kan inte heller kommunen bygga efter behov.

De privata aktörerna vill bygga där deras kapital kommer till nytta. De bygger där det finns köpkraft och en marknad. Kommunerna får inte subventionera, då kan vi bli stämda i EU:s europadomstol. Vill man hjälpa ekonomiskt svaga hushåll att komma in på bostadsmarknaden måste man så klart se till att dessa bostäder hamnar där människor vill bo. Att subventionera fram billiga lägenheter där marknaden är som svagast är jag mycket tveksam till.

Missförstå mig rätt. Jag anser självklart att alla människor har rätt till en bostad. Men att populistiskt kräva att någon, oklart vem, ska bygga billiga hyresrätter, kommer inte hjälpa en enda människa till en ny bostad. Det är enkelt att kräva fler billiga bostäder om man inte behöver svara på vem som ska bygga, vem som ska betala och vad som ska prioriteras bort. I debatten förs ofta åsikten att bygga billigt så att ”vanligt folk” har råd att bo fram. Det är enkelt att kräva att det måste byggas mer billiga bostäder om man inte måste svara på frågan vem som ska bygga billigt, vad som är billigt, vem som ska betala slutpriset. För om man gör det – ja, då blir verkligheten lite mer komplex och mindre populistisk.

Stefan Olsson
Kommunalråd (SD)

Mitt liv på franska rivieran skulle påbörjas på sommaren 1987. Mitt civilstånd var på väg att förändras. Därför blev siktet inställt på Cannes – filmfestivalernas stad.

Tidigare företogs semesterresorna med bil i Östeuropa. Där fanns krigskyrkogårdarna i Warszawa, kulhålen i Östberlin…! Där i Polen kunde man semestra som valutasvin. Då på 70-talet var svenska kronor hårdvaluta där liksom i Köpenhamn. Livet lekte, när jag rattade min Mercedes 280 SE (årsmodell 1985) mot Hamburg och sedan vidare till Frankfurt am Main.

I Lyon fanns inget Intercontinental hotel, men där skrevs historia de dagarna i slutet av juni 1987. Mannen jag mötte i hissen på hotellet, i denna lite skitiga stad, hade en pärm i handen ”BARBIE”. Barbie
var chef för Gestapo i Lyon 1942-1944 och stod nu inför rätta.

Den historiska kopplingen till min semesterresa är följande: Jag skulle bo på Hôtel Carlton i Cannes, filsmstjärnornas hotell. När jag anlände dit såg det ut sisåhär: Jag, min bil och mitt bagage togs omhand av hotellpersonal.

Min bostad blev ett lyxigt rum med utsikt mot en sidogata (2 el. 3 våning). Profetiskt tänkte jag: Hur är det med säkerheten här?
Nästa dag låg ett brev innanför dörren. Det var en inbjudan till Coctailparty på hotellet den 4 juli 1987, USA:s nationaldag. Alla gäster var inbjudna plus – och detta är poängen – officerare från amerikanska krigsfartyg, som låg på redden utanför Cannes. Där fanns makten – på riktigt.

Det serverades gratis dricka till tonerna av en jazzorkester. En liten tjej lekte bland gästerna och ett förälskat par dansade. (Paret liftade sen på natten med mig till hotellet för det störtregnade. Jag var på väg från en nattklubb till Carlton när jag plockade upp de två på Boulevard de Croisette. Hon amerikanska, han fransman. Min bil togs om hand av hotellpersonal och vår vägar skildes i receptionen, vi bodde alla tre på Carlton.)

På partyt minglade man och fick prata engelska. Det var som att deltaga i en film, Krigets vindar (The Winds of War) från 1983, med Robert Mitchum (gift med Dorothy 1940-1997) i huvudrollen som
vänsterprasslande amerikansk marinofficer under Andra Världskriget. Då, under 1980-talet, var skådespelaren Ronald Reagan USA:s president.

1980-talet var ett förrädiskt årtionde. Det blev lätt att låna pengar. Något var fel – vi byggde bostäder på kredit i Landskrona.
Mina tankar går i dag (4 juli 2018) till USA:s president Donald Trump, som också drogs in i konsekvenserna av den enorma kreditgivningen på 80-talet, men klarade sig med nöd och näppe och
kunde därför ge sin(a) familjer ett gott liv. Man må säga vad man vill, men hans fruntimmers-affärer har inte drabbat hans barn – han har kunnat betala.

Sensmoralen: Låt ungdomarna smaka på lite lyxliv innan det blir för sent. Jag kan vägleda. Detta mitt besök på Hotel Carlton är bara ett litet exempel.

Tommy Jonasson
f.d. universitetslektor i skatterätt vid Lunds universitet