Annons

Gästkrönika: Semlor med förhinder

Johanna Isebjer har bott i Landskrona sedan 2005 och stormtrivs: Hon jobbar med marknad och administration på en välkänd företagshälsovård i stan och använder lediga stunder till fotografering. Hon har till och med börjat planera för en utställning framåt slutet av sommaren.

Semmelsäsongen är här. Semlan, vår stolthet, denna underbara anrättning som fått flera namn och som utlandssvenskar tappert försöker få lokala leverantörer av bakverk att införa. Jag drar mig till minnes en senvinterdag förra året. Dottern kom hem från förskolan med en egenhändigt pysslad papperssemla. Foglig som hon var hade hon gjort enligt pedagogens instruktion utan att veta vad det handlade om. Det knöt sig i magen på mig, hade jag missat att introducera något av det bästa svensk mattradition kan erbjuda? Jag börjar ifrågasätta mina kvalitéer som mamma. Ändring skulle ske!

Annons
 

Då Landskronas i övrigt eminenta konditorier inte kan leverera glutenfria semlor som är värda namnet, beslutar jag mig för att baka själv. Givetvis i sällskap av dotter. Höjdpunkten är att pudra florsocker på de färdiga underverken. Tre vackra semlor står på fatet när sonen ger sig iväg och inte verkar komma tillbaka mer idag. Nåja, två personer kan dela på tre semlor. Kaffet är upphällt och mysfaktorn hög. Dotter lyfter hatten av sin semla, petar in en smula i munnen och utbrister
– Fy, vad äckligt!

Jag slår på all mammacharm jag kan uppbåda, hon har ju inte ens smakat ordentligt, demonstrerar och njuter. Jag är säker på att hon kommer tycka den är god, hon tycker ju om både bulle, grädde och mandelmassa.
– Men inte sådär. Tillsammans.

Minen är uppenbart äcklad och hon stampar ut ur köket. Kvar sitter jag med tre semlor och konstaterar att eftersom de inte kommer smaka bra imorgon och jag inte kan med att kasta så fin mat, inte ens mindre god mat bör slängas då vi ju har ett ansvar för den jord vi lever på, så finns bara ett alternativ – jag äter alla tre. Först efteråt kom jag på att jag ju har vänner och grannar, kanske hade någon av dem uppskattat en hembakt semla.

Inför denna säsong tänker jag inte påminna henne om fjolårets fadäs. Vi bara bakar och äter. Vis av erfarenheten – för ja, vissa lärdomar går faktiskt in – så gör jag mindre semlor. Vill ju klara av att inmundiga fler än en om oturen återigen är framme.

Johanna Isebjer

 

Gästkrönikör på Landskrona Direkt

Skicka din krönika till info(at)landskronadirekt.com.
Bifogat gärna en bild på dig själv eller något som illustrerar krönikan samt lite kort fakta om vem du är. Skriv även ditt telefonnummer om vi behöver ställa någon fråga. Försökt håll dig under 6000 tecken inkl mellanslag. Ingen ersättning utgår.

Annons
Annonser
















Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser